Den hittills mest omfattande studien över långsamt uppbyggande av solstormar

 

Solstormar uppstår när magnetrik energi byggs upp i solens atmosfär och frigörs som elektromagnetisk strålning. Flares varar allt från några minuter till några timmar och når ofta temperaturer runt 999700 Celcius. På grund av sin intensiva elektromagnetiska energi kan solstormar orsaka störningar i radiokommunikation, satelliter i omloppsbana runt jorden och strömavbrott på jorden.

 I en ny artikel i Solar Physics har ett team under ledning av astrofysikdoktorand Aravind Bharathi Valluvan vid UC San Diego, visat att det sker en betydande mängd utbrott av långsamt slag som är värda att studera närmare.

Förhållandet mellan bredd och sönderfall för en flare är den tid det tar att nå maximal intensitet till den tid det tar för energin att avta. Vanligast är att flames tar mer tid  att avta än att stiga. I ett 5-minuters utbrott kan det ta 1 minut att stiga och 4 minuter att försvinna i förhållandet 1:4. I långsamt uppbyggande utbrott kan det förhållandet däremot vara 1:1, med 2,5 minuter att stiga och 2,5 minuter att försvinna.

Valluvan var student vid Indian Institute of Technology Bombay (IITB) när  studien gjordes. Genom att utnyttja den ökade kapaciteten hos Chandrayaan-2 använde IITB-forskarna de första tre årens observerade data för att katalogisera nästan 1400 långsamt stigande utbrott – en dramatisk ökning jämfört med de cirka 100 som tidigare hade observerats under de senaste fyra decennierna. 

Man trodde tidigare att solstormar uppkom som en pisksnärt - som snabbt kastade ut energi innan den långsamt försvann igen. Att nu se långsamt uppbyggande solstormar i stora mängder kan ändra det tänkandet.

"Det finns mer spännande arbete att göra här", beskriver Valluvan som numera arbetar med Steven Boggs, professor i astronomi och astrofysik vid UC San Diego.

 – Vi har identifierat två olika typer av flames men det kan finnas fler. Och hur skiljer sig processerna åt? Vad får dem att stiga och falla i olika takt? Det är något vi måste förstå.

Bild vikipedia, en klass X flare.

Målet med studier var förr att dana till stora handlingar.

Detta var den pedagogik Axel Oxenstierna och Johan Skytte ansåg skulle vara grunden i universitetspedagogiken under 1500-talet.

Man såg studenter som de nya makthavarna många gånger ärvdes ämbetena men även dessa borde ha någon form av bildning började man inse. Därför sändes adelsgossarna, en del prästsöner och kanske även en och annan storbondeson till universiteten.

Man hoppades därmed bevara samhällsordningen och hierarkin i samhället.

I första hand gällde det att dana stora fältslagskommendanter. Präster och kungliga rådgivare. Men även en och annan av de bildade blev den tidens vetenskapsmän. Kvinnor inom dessa gebit fanns knappast och de som fanns nämndes sällan i skrifterna.

Stora handlingarnas män behövdes i dessa orons år. Så blev det och historian känner vi idag till.