Heder och ära viktigt förr.

En hedervärd eller ärad människa var något man såg upp till och det var något de flesta önskade bli. I dag hedras de som griper in då de ser någon som ex misshandlas eller om de ser ett brott begås. Men få gör detta. Heder är därför inget eftertraktat i dag. Fegheten breder ut sig.

Varför har då människan blivit fegare i dag? Varför mer egocentrisk?

Det är en fråga för sociologer att fundera på. Är det av bekvämlighet? Kanske av rädslan för repressalier?

Rädslan för att dömas som brottsling om man ingriper mot en brottsling?

Kanske. Vi har läst om övervåld för att stoppa en brottsling där denne fått skadestånd och den ingripande dömts.

Vi har läst om ersättning till tjuvar som skadat sig då de försökt komma fram till eller in i en bostad.

I en värld där brottslingar ska ses som personer som kan bli målsmän är det inte lätt att veta om man kan ingripa och få ära eller böter eller kanske till och med dömas till fängelse medan den som är brottsling går fri.

Detta kan vara anledningen till att få hedervärda personer syns till idag. Den som ingriper kan plötsligt, av illvilliga lagvrängande advokater, bli dömd som brottsling medan den som skulle ses som detta blir fri av samma andas lagvrängare.