Google

Translate blog

torsdag 19 maj 2011

Är utbrott från huliganer glädje, eller en ursäkt för bråk?

Ser vi på huliganer på fotbollsmatcher är frågan om deras uppförande är glädjeyttringar eller besvikelser som gör att deras uppförande går över styr?

Isåfall är det mycket ostabila personer utan kontroll på sina känslor.

Men är detta sanningen? Knappast.

Är de överhuvudtaget intresserade av fotboll?

En del av dem är säkert det. Men flertalet är det inte.

Däremot är det personer som önskar uppmärksamhet och som hittat en arena där de syns. Vi såg liknande tendenser för länge sedan när dansbanorna invaderades av raggaråk med tillhörande bråkstakar. Dessa åkte ut för att få uppmärksamhet och bråka. De ville visa upp sig, inte dansa.

Samma sak med huliganerna, det är samma anda. Fotbollsarenor är platsen, ett lag ursäkten. Där vet alla var de väntas och vilka de är.

Därför är gamla tiders raggare och dagens huliganer samma andas barn men en ny generation som visar samma slags känslor och spänningssökande på samma vis som tidigare generationer.

Allt handlade om, och handlar om, uppmärksamhetsbehov och njutning av att skrämma och visa makt.

2 kommentarer:

Tommy Skogsberg sa...

Hej.

Naturligtvis är det precis som beskrivs, människor som önskar bli sedda som tar tillfället att agera som hulliganer.

Här är det nog bra att gå djupare och fundera ut hur lösningen ser ut om man ska kunna komma vidare.

Om lösningen är svår att se eller diskutera så vill jag rekommendera
Eckhard Tolles bok "En ny jord.

Den djupare meningen med att projicera ut det som skaver i det inre på omvärlden är att få syn på sitt eget "skav" och sedan hantera det.

Vänliga Hälsningar / Tommy

Rolf sa...

Tack för tipset ska kolla boken. Låter intressant Rolf