För länge sedan styrdes slavar med våld. Piskor, hot, straff av bestialisk natur och fotbojor med mera.
Ofta var slavar tagna från en stams besegrade befolkning vilka sedan växte upp i nya slavgenerationer. Slaven blev sällan fri och blev den detta visste den inte hur den skulle överleva utan en herre. De var utan egen initiativkraft efter långa slavförhållanden.
I dag är fas3 de nya slavarna i Sverige. Om de inte lyder och nedvärderar sig själva skulle de inte kunna bli kvar i det förhållande de satts i. Idag frivilliga förhållanden av slavnatur.
Men om de vägrade och gick ur slavförhållandet skulle de likt forntida slavar inte klara sig själva utan hamna i ytterligare slavliknande förhållande i form av understöd av socialbidrag.
Dagens slavar har tryckts ner av fas1 och fas2 innan de hamnade i fas3 som lydiga och nedvärderade slavar.
Att styra en slav i dag skiljer sig åt genom att fysiskt våld inte finns, men däremot har den psykiska uppfostran till slav och underkastelse istället tagit överhand.
Att det som görs i Fas 3 ska kallas sysselsättning och inte arbete beror på att det är ett straff som inte ska ge lön.
Om arbetet som görs i Fas 3 skulle kallas arbete då skulle arbetslinjens mantra att det ska löna sig att arbeta gäller. Lön skulle behöva betalas ut och jobbskatteavdrag skulle finnas.
Men då arbetet ska ses som sysselsättning gäller inte jobblinjens mantra utan istället är det en kollektiv bestraffning av de som inte lyckats få en arbetsgivare i Fas 1-2. Sedan att misslyckandet ligger på arbetsförmedlingen har ingen betydelse dessa förmedlare går fria och sätter istället sina misslyckanden i just FAS 3 sysselsättning när de väl hittar arbetsgivare som mot betalning ger dessa Fas 3 are icke betalda arbeten eller sätter dem i meningslös väntan 2 år framåt på att nästa slavägare ska ta över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar