Dvärgstjärnan YZ Ceti med planet YZ Ceti b

 

Ett av astronomins funderingar  är om någon jordliknande planet finns därute eller om vi är ensamma i ett gränslöst universum.

Professor Jackie Villadsen vid Bucknell University physics & astronomy lägger nu fram bevis (inte på en jordliknande planet med liv utan) på att det troligast finns minst en jordliknande planet med samma slag av magnetfält Jorden har.  

Villadsen är medförfattare till en artikel som publicerades i dagarna i tidskriften Nature Astronomy. I artikeln dokumenterar Villadsen upptäckten av skurar av radiovågor från den röda dvärgstjärnan YZ Ceti som finns 12 ljusår bort från oss. Stjärnan har en planet, YZ Ceti b som kretsar mycket nära stjärnan och styrkan hos radiovågorna tyder på att denna planet kan ha ett magnetfält som liknar jordens.

Villadsen och medförfattare J. Sebastian Pineda, forskningsastrofysiker vid University of Colorado Boulder, observerade en upprepande radiosignal som härrör från YZ Ceti med hjälp av Very Large Array ett radioteleskop i Mexiko som drivs av US National Science Foundation (NSF) National Radio Astronomy Observatory (NRAO). 

Både Pineda och Villadsen får stöd av NSF i att undersöka växelverkan mellan avlägsna stjärnor och deras planeter. Villadsen beskriver  att planeters magnetfält är" kraftfält "som skyddar planeterna från att förlora all sin atmosfär så att hitta sätt att upptäcka dessa kraftfält är intressant då ett sådant kan visa på en möjlig atmosfär.  Om vi har rätt och YZ Ceti b orsakar dessa radiovågor kan den ha ett magnetfält som liknar jordens.

Data samlades in från YZ Ceti och dess system av planeter under en 25-timmarsperiod.

I sin artikel dokumenterar forskarna 2- till 4-gigahertzdetekteringar av radioskurar på den långsamt roterande YZ Ceti under omloppstiden för YZ Ceti b, den innersta planeten i detta solsystem. Två koherenta skurar inträffar vid liknande banposition när YZ Ceti b svävar runt sin sol vilket tyder på en ökad sannolikhet för magnetisk interaktion mellan planeten och stjärnan.

Vi såg på den här stjärnan i cirka 25 timmar vilket är mindre än en hel omloppsbana men vi följde ungefär en tredjedel av dess omloppsbana och sedan följde vi upp på samma plats där vi sett ett radioutbrott tidigare beskrev Villadsen det. Sedan såg vi en andra radioblixt som var nära samma position på banan. Det är lovande tecken på växelverkan mellan stjärna och planet. Det som behövs på lång sikt är nu att följa upp den här saken och se på fenomenet om och om igen för att se om skurarna alltid inträffar när planeten är nära denna position i sin omloppsbana.

Planetens närhet till sin sol är viktig eftersom den måste vara nära för att potentiellt kunna skicka energi tillbaks till stjärnan.

Bild vikimedia illustration av YZ Cet d storlek kontra Jorden. En av de andra fyra planeterna runt  YZ Cet. På just  YZ Cet b finns ingen illustration tillgänglig.