Hånfullheter i åsiktsfrihetens namn, bilder som förödmjukar troende i pressen är snart vardagsmat i Sverige liksom i många andra länder. Att diskriminera troende är ok att diskriminera kvinnan, den homosexuelle eller den färgade är åtalbart.
Kan Katri vår nye diskrimineringsombudsman vara en hjälp till att få stopp på diskrimineringen av troende?
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=159141
Om så är du välkommen Katri. Du behövs och har behövts länge.
Gyldenstolpe professorn som forskade om adeln på Åbo universitet.
Han var smålänning i likhet med flertalet av de lärda på universitetet dessa år. Han levde mellan 1609 – 1670 och disputerade i ämnet adelssläkter. Detta var inte ett helt neutralt ämne de aristokratiska uppfattningar han la fram i sina avhandlingar misshagade kungen
(Karl X Gustav) likväl som de ofrälse stånden.
Men han promoverades 1650 som den förste i Finland till juris doktor och adlades detta år med namnet Gyldenstolpe. Hans uppfattningar var högaristokratiska så adlingen var säkert något han blev mycket stolt över.
Kan Katri vår nye diskrimineringsombudsman vara en hjälp till att få stopp på diskrimineringen av troende?
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=159141
Om så är du välkommen Katri. Du behövs och har behövts länge.
Gyldenstolpe professorn som forskade om adeln på Åbo universitet.
Han var smålänning i likhet med flertalet av de lärda på universitetet dessa år. Han levde mellan 1609 – 1670 och disputerade i ämnet adelssläkter. Detta var inte ett helt neutralt ämne de aristokratiska uppfattningar han la fram i sina avhandlingar misshagade kungen
(Karl X Gustav) likväl som de ofrälse stånden.
Men han promoverades 1650 som den förste i Finland till juris doktor och adlades detta år med namnet Gyldenstolpe. Hans uppfattningar var högaristokratiska så adlingen var säkert något han blev mycket stolt över.
Samma år på 1650 års riksdag angrep de ofrälse stånden adeln och krävde en reduktion av till adeln donerad jord. Men denna gång segrade adeln och av detta blev intet.
Först efter Gyldenstolpes död och en ny kung vid makten Karl XI kom kravet på reduktion igen, nu från både ofrälse och lågadeln, om reduktion av greve o friherreskapsgods och även större förläningar. I 1683 års riksdag beslutades reduktionen utan förbarmande med adeln. Allt som en gång skänkts av kronan skulle återgå till kronan därmed basta.
Många av Sveriges adelssläkter drabbades hårt. Undantaget var de gamla arvegodsen de blev intakta. Kronogodsen däremot arrenderades nu ut till gemene man. Kronogodsen delades ofta också upp i mindre gårdar som sedan arrenderades ut av staten. Dessa kronogårdar fanns långt fram i tiden vet ej om de finns ännu. Men min morfar hade en kronogård på 40-talet.
Det var lite om reduktionen och adeln under 1600-talet.
