Hittills känner vi bara till två interstellära objekt som besökt vårt solsystem. Det är "Oumuamua och 2I/Borisov.
Det finns en ny rapport med titeln “Erosion of Icy
Interstellar Objects by Cosmic Rays and Implications for ‘Oumuamua.” tillgänglig på preprint-webbplatsen arxiv.org. Huvudförfattare är Vo Hong Minh
Phan från Aachen University i Tyskland.
I denna rapport visas att kosmisk strålerosion
begränsar livslängden av isiga ISOs, (objekt som färdas i den interstellära rymden) och även om det kan finnas många fler av
dem (än de nämnda ovan) existerar de helt enkelt inte så länge som man trodde
enligt en ny teori. Om teorin stämmer var Oumuamua förmodligen betydligt större
när den började sin färd från någonstans.
Forskarna utgick i sitt arbete från fyra olika typer
av is. Is av kväve (N2), kolmonoxid (CO), koldioxid (CO2) eller metan (CH4). Därefter
övervägde de den kosmiska strålningen i det interstellära rummet (utrymmet
mellan galaxerna) och dettas erosionseffekt på is. De övervägde också den
urholkning som kollisioner skulle medföra mellan is och omgivande gas i den
intergalaxiska sfären (utrymmet mellan galaxerna eller i tomrummet mellan solsystemen i vår galax).
Då det gäller Oumuamua vet vi egentligen inte mycket, egentligen nästan ingenting.. Vi vet inte vad den består av. Vi har bara
räckviddsuppskattningar av dess storlek och vi vet inte var den kom
ifrån. I tidigare forskning föreslogs att "Oumuamua kan vara ett isfragment
av kväve från en kropp som liknar Pluto från ett annat solsystem och då
föreslogs från någonstans i stjärnbilden Perseus arm. Men ingen vet då det är bara
en teori.
Bild på Oumuamua frånww w.universetoday.com
