Att förlöjliga någon annan genom att överdrivet härma dennes uttryck, dialekt, ordval eller röst och rörelser ses som roligt.
Varför?
Den det handlar om kan knappast uppskatta att förlöjligas.
Publiken njuter och är det en offentlig person blir glädjen desto större. Fler vet vem denne är och fler tycker det är roligt att se denne förlöjligas.
Då uppstår jantelagen. Du ska inte tro du är förmer än någon annan. Genom förlöjligandet tas personen ner på en nivå under publikens som inte förödmjukas.
Man har en tillfällig clown att skratta åt. De som förödmjukar, härmar och gör en sketch, är personer med läggningen att kunna härma och upptäcka nyanser som kan uppförstoras och de kan leva på denna förmåga.
Sedan finns ståuppkomikerna, vilka inte bara förlöjligar andra utan även sig själva. De är clowner av i dag.
Men frågan är, varför njuter människor av att se andra förlöjligade?
Lite av förklaringen kan utläsas ovan. Men är det hela sanningen?
