Vilka Galaxer som är bäst lämpade för livgivande solar har omtolkats

De bäst lämpade galaxerna då det gäller hur solarna är placerade för att dessas planeter ska hysa liv är enligt en ny studie inte de elliptiska galaxerna (klotformiga galaxer) utan de spiralformade som Vintergatan där vi finns. Ett resultat som motsäger tidigare forskning från 2015.


Den nya uppsatsen där detta konstateras kommer från  University of Arkansas där astrofysiker nu visar på feltolkning från en studie från 2015 där det beskrivs att stora elliptiska galaxer skulle vara 10000 gånger mer benägna än spiralgalaxer som Vintergatan att hysa solsystem med planeter som skulle kunna ha avancerade tekniskt utvecklade civilisationer. Den ökade sannolikheten beskrevs i 2015 års studie och här dras slutsatsen att gigantiska elliptiska galaxer innehåller många fler stjärnor och har låga nivåer av potentiellt dödliga supernovor.


Den nya rapporten visar istället att principen om medelmåttighet bör få Jorden och dess inhemska teknologiska samhälle att vara typiska, inte atypiska, av planeter med tekniska civilisationer även på andra håll i universum. Det innebär att dess placering i en spiralformad diskgalax också ska vara typisk (bäst för att liv ska kunna uppkomma). Men 2015 års uppsats antyder motsatsen, att de flesta beboeliga planeter inte skulle ligga i galaxer som liknar vår utan snarare i stora, sfäriska elliptiska galaxer. 


I sin nu skrivna uppsats föreslår istället astrofysikern Whitmire en anledning till att stora elliptiska galaxer inte kan vara livsvaggor: De var översköljda av dödlig strålning när de var yngre och mindre stora och de gick igenom en rad kvasar och supernova händelser på den tiden.


"Utvecklingen av elliptiska galaxer är helt annorlunda än spiralgalaxers som Vintergatan", säger Whitmire. "Dessa elliptiska galaxer gick igenom en tidig fas där det fanns så mycket strålning att det skulle ha rensat  alla beboeliga planeter i galaxen från livsmöjligheter att växa till och det skedde även en hög stjärnbildningstakt med planetsystem. Allt i en svindlande takt av strålning av ett så starkt slag  att stjärnbildningen sedan slutade och planeter steriliserades från organiskt material.

 "Beboeliga planeter värdar för intelligent liv är osannolikt i stora elliptiska galaxer där de flesta stjärnor och planeter finns” enligt uppsatsen. Istället beskrivs i denna ske lättare spiralgalaxers betydligt lugnare sfär och kanske än lugnast är i spiralarmarna i spiralgalaxer som vårt solsystem finns i en av armarna av Vintergatan.



Jag (min anm) ser ingen motsägelse i uppsatsens slutsats .


Bild från vikipedia på den gigantiska elliptiska galaxen ESO 325-G004 416 miljoner ljusår bort i riktning mot Kentaurens stjärnbild.

Gasjätteplaneter finns på platser där de enligt tidigare teorier inte ska finnas.

Denna gång blir det ytterligare en gasjätte som beskrivs. Wasp 19b, 870 ljusår från oss i Kuskens stjärnbild.  Gasjättar likt Jupiter troddes för inte många år sedan ej kunna existera i närkontakt med sin sol. Vi trodde att i närområdet måste stenplaneter likt i vårt solsystem finnas och gasjättarna likt här komma därefter.

Man kan undra varför vi tänkt så oflexibelt. Här har nu i gasskiktet på denna gasplanet upptäckts titanoxid. En förening vilken aldrig tidigare upptäckts i en gasplanets atmosfärshölje. Utöver denna oxid har spår av vatten och natrium hittats.

Wasp19b gör ett varv runt sin sol på 19 timmar vilket visar att den ligger nära sin sol. Temperaturen i atmosfären ligger på ca 2000C.

Titanoxid är en mycket sällsynt förening vilken hindrar värmeinstrålning likväl som värmeutstrålning. Oxiden har aldrig tidigare upptäckt i atmosfär på planeter utan enbart i höljet av en del stjärnor.

Kanske (min fundering) att en gasplanet i närheten av en sol kan ha dragit till sig titanoxid från sin sols gashölje? Alternativt att det alltid funnits där i större gasplaneter i vissa fall och då bör man se dessa som misslyckade stjärnbildningar likt vi ser bruna dvärgar. Men inget i rapporten säger detta eller om dess sol Wasp 19 har denna oxid eller om det undersökts om den har spår av det.

Men det viktiga är att detta är första gången en planet visat sig ha denna oxid i sin atmosfär (eller gashölje).

Bilden visar storleksförhållandet mellan vår största planet Jupiter och Wasp19b.

Planet funnen vilken kretsar runt tre solar.

Kelt4AB är en planet av Jupiters storlek vilken har tre solar att kretsa runt.

Den kretsar runt Kelt A en gång var tredje dag.  I närheten finns stjärnorna Kelt B och Kelt C Vilka cirklar runt varandra en gång vart 30:e år. Dessa två stjärnor ses på Planeten yta i storlek av vår måne. Utöver detta kretsar dessa två dubbelstjärnor runt Kelt A en gång vart 4000:e år.

Att en planet har en eller två solar är inget ovanligt. Men tre är mycket ovanligt.

Detta trippelsolsystem finns ca 680 ljusår från oss i stjärnbilden Kusken. Inget vets ännu om planeten kan hysa liv eller om det är för varmt här.