Att ha gått på gymnasium var status förr

Ingen status längre med studentmössa eller studentsångens rad den ljusnande framtid är vår.

Studentstudier är lika tvingande nästan i dag som grundskolan. Den som inte går denna utbildning ska beredas plats som praktikant på någon arbetsplats av kommunen eller skolan. Detta då arbetsförmedlingen inte har ansvar för denna åldersgrupp.

Förr var gymnasiestudier inkörsport till ett arbete. I dag är denna utbildning ev inkörsport till högre studier där chansen till ett arbete ökar.

Men enbart gymnasiestudier leder inte till något arbete av högre akademiskt slag eller skrivbordsarbete överhuvudtaget. I dag sitter äldre på höga poster i samhället med enbart gymnasiestudier vilket jag och även ungdomar i dag ser som förvånande och konstigt.

Men det speglar en tidigare tids sortering som inte var så noga med kunskap som genomgången gymnasieskola. Den som genomgått gymnasiestudier sågs som lärd.

I dag ses inte ens universitetsutbildade som lärda nog i flera sammanhang för ett arbete. Man bör även ha kontakter. Förr var kontakter mindre behövda inom universitetsvärlden då kunde den som blivit enbart fil/kand få arbete även på universitet. Det finns i dag äldre på dessa läroanstalter som enbart är detta och har arbete på hög nivå.

Men självfallet anställs ingen på så låg nivå i utbildning i dag på universitet. Konkurrensen har ökat. I dag behöver man minst en magisterexamen och utöver det kontakter för arbete på denna nivå. Tider förändras och kraven med dem.

Tiden då arbetslöshet eftersträvades. Det var 1700-tal i Europa.

Det finaste man kunde göra var att kämpa sig till arbetsbefrielse.
Att förverkliga sina tankar och möjligheter och leva utan bekymmer. Självklart var det som mest möjligt bland adeln. Men även andra grupper försökte bli arbetsbefriade på andras bekostnad så långt man nu kunde. Stora runda magar var högsta status, det visade att man hade haft och hade mycket att äta.

Men en del var också uppfinnare och forskare och författade en hel del alster. Tiden kom senare att kallas upplysningstiden. Man sökte vetenskapliga svar på allt och mystikens svar liksom religionens gåtor sågs som ickevetenskap. Målet och tron var att allt kunde undersökas och förstås.

De var kreativa och levde med detta som sitt kall. Man hade lätt för att hålla sig informerad om vetenskapens senaste upptäckter då det som publicerades var knappt. Alla som hade möjlighet och var läskunniga kunde läsa allt som skrevs ner om man bara hade kapital att köpa böckerna med. Idag är detta omöjligt även om man specialiserar sig till en mycket smal nisch.

Då som långt fram i vår tid och som det varit nästan sedan tidens gryning var de flesta människor sysselsatta i jordbruket. Få av dessa var läs och skrivkunniga.

Ännu hade inte den industriella revolutionen kommit men den var på väg med den mekaniska vävstolen och snart skulle även ångmaskinen komma.

De två största städerna i Europa var Paris o London med ca 600 000 innevånare vardera.

Lite om Europa då kan man läsa om här där även en karta finns att se på.