Månen Europas hav blir svårare att nå än vi hoppades

 

Bild wikipedia på  Europa Jupiters i storleksordning  fjärde största måne vilken är täckt av is. Under istäcket finns troligen ett  flytande hav bestående av  vatten. Då Jupiter har ett starkt magnetfält och vulkanisk aktivitet kan detta ge värme till havet och då finns möjligheten att primitiva livsformer finns i  havet.

Det under ishöljet dolda havet gör månen Europa till en av de mest lockande platserna i solsystemet  att studera då det finns möjligt liv i havet. Ny forskning under ledning av  Lujendra Ojha  (an associate professor in the Department of Earth and Planetary Sciences at the Rutgers School of Arts and Sciences) tyder dock på att en av de mest lovande genvägarna till Europas hav kan vara mycket mer komplicerat än man tidigare trott.

"Det finns ett isskal  och det spekuleras om vattnet kan komma upp från djupet under isen och ta sig hela vägen upp utan att frysa på vägen," beskriver Ojha.

Om så kan ske har viktiga konsekvenser för framtida utforskning av Europa. Om grunda fickor av flytande vatten finns närmare månens yta behöver de inte nödvändigtvis innehålla vatten från Europas djupa hav. Istället kan de ha bildats lokalt från is som smält inuti isen.

Den skillnaden spelar stor roll. Forskare är intresserade av Europa eftersom flytande vattens kemi och energi  är viktiga ingredienser i jakten på livsmiljöer bortom jorden. En grund reservoar skulle vara lättare att nå än djuphavet. Men om reservoaren inte är kopplad till havet kanske den inte avslöjar vad som händer och sker i Europas mest fascinerande miljö, dess hav.

Arbetet med denna fråga sker samtidigt som två stora rymdfarkostuppdrag är på väg till Jupitersystemet. NASAs Europa Clipper-uppdrag  som sköts upp i oktober 2024 och är planerat att anlända till Jupiter i april 2030, där den kommer att kretsa runt planeten och göra 49 överflygningar på Europa. Europeiska rymdorganisationens Jupiter Icy Moons Explorer-uppdrag, känt som JUICE, sköts upp i april 2023 och är planerad att anlända till Jupiter i juli 2031. 

Tillsammans förväntas dessa farkoster ge forskarna en mycket mer detaljerad bild av Europas is och ytans sammansättning och eventuellt underjordiskt vatten. Europa Clippers radarinstrument kan hjälpa forskare att avgöra om grunda reservoarer finns i isen och hur de är strukturerade (obs detta är inte det troliga havet utan just vattensamlingar i isen ).

Under Europas extremt kalla yta kan ett globalt hav finnas eftersom Jupiters kraftfulla gravitation ständigt pressar och sträcker ut månen, vilket genererar intern värme som fångas in av den överliggande isen och här kan ge reservoarer av vatten här och där närmare ytan.

Men då ska man enligt mig förstå att dessa fickor av vatten inte kan ge information om eventuellt liv i havet nedanför isen utan enbart är smältvatten i fickor i ishöljet.

Studien fokuserar på gångar, smala sprickor eller sprickor som teoretiskt skulle kunna tillåta vatten från havet att stiga uppåt genom isen. Idén liknar något hur smält sten kan röra sig genom sprickor på jorden innan den ger näring åt vulkanisk aktivitet. På isiga världar kallas processen kryovulkanism, eller vulkanism som involverar is och vatten snarare än smält berg.

Ojha påtalar att jämförelsen bara är användbar till en viss gräns.

"Is och flytande vatten är fundamentalt annorlunda än lava och de vulkaner vi har här på jorden," beskriver han. En saknad pusselbit är  hur turbulens fungerar på denna måne. Tidigare modeller behandlade ofta vatten som steg genom Europas is som om det rörde sig på ett relativt ordnat sätt. Men Rutgers-ledda simuleringar antyder att vattnet sannolikt skulle röra sig snabbt och turbulent genom sprickorna blandas mot de kalla väggarna i sprickan och snabbt förlora värme till den omgivande isen.

"Det här vattnet som eventuellt stiger kommer att bli turbulent," beskriver Ojha. "Det kommer att skvalpa åt alla håll i en virvlande rörelse. Och när det händer kommer det flytande vattnet att svalna mycket snabbt när det närmar sig ytan."

När vattnet svalnar kan det bli överkylt vilket innebär att det förblir flytande även efter att ha sjunkit under sin normala minusgrad. Under dessa förhållanden kan små iskristaller bildas, byggas upp och täppa till vägen från uppstigande vatten.

Simuleringarna visar att smala sprickor kan frysa igen inom några timmar. Bredare sprickor kan leda mer vatten under idealiserade förhållanden, men turbulens gör dessa scenarier mycket mindre gynnsamma. Forskarna fann att för att leverera tillräckligt med vatten för att bilda några av Europas formationer som visar var de kan finnas skulle sprickorna behöva vara orealistiskt långa eller förekomma i stora antal.

Resultatet är en bild av Europa där grunt vatten i fickor om de finns kan ha ett annat ursprung än vad många forskare har hoppats på. Istället för att stiga direkt från havet kan vattnet bildas genom lokal uppvärmning och smältning inuti isen.

"Vårt arbete tyder på att Europas isytal kan vara en starkare barriär mellan havet och ytan än vad man tidigare antagit," beskriver Ojha. "Detta hjälper framtida uppdrag att tolka vad de hittar och bättre förstå var de ska leta efter tecken på liv."

Problemet enligt mig är att förstå vad för vatten man finner. Vattenfickor i isen kan vara just smält vatten inget annat kanske med vissa mineral men knappast mer. Hur det ska göras för att borra ner till det intressanta hav som finns under ytan är kanske en omöjlighet med dagens teknik då isens tjocklek beräknas vara 15-25 km. Att ta prov från  botten i havet är en än svårare uppgift då havets djup beräknas till mellan 60-150 km djup.

Studien är publicerad i Nature Astronomy Här beskriver använde Ojha med sina  kollegor datorsimuleringar för att testa om flytande vatten från Europas djupa hav kan stiga genom sprickor i isen och samlas i grunda reservoarer närmare ytan. Om sådana reservoarer finns kan det vara lättare i framtida uppdrag att upptäcka eller ta prov  på vattnet där än i havet långt nedanför. Men resultatet av dessa prov får tas med en nypa salt och inte ses som prov på själva havet.

Kan vi evakuera mänskligheten från Jorden den dag behovet kommer.

Jorden har tillgodosett människors behov i tusentals år eftersom naturresurserna räckt till. Exempelvis  luft, vatten och mineraler. Till detta ska läggas solens energi vilken är än viktigare för den mänskliga rasen.


Forskare anser att det om två miljarder år så kommer solens slut som människovänlig att närma sig sin utgångsdatum, expandera i storlek och dess energiutsläpp öka så  haven kokar och miljön blir omöjlig för liv. 


Det finns även i nutid risken för ett fullskaligt kärnvapenkrig ska få samma resultat (kanske även en miljökollaps är på väg). Ett kärnvapenkrig skulle på  kort tid eliminera det mesta av liv på jorden.


Även om jorden överlever ett bra tag till kommer naturresurser i snabb takt minska och  istället kan misslyckad lösning av avfallsprodukter få miljön att kollapsa och  högre liv att få sämre möjlighet att fortsätta att existera.


Då världens befolkning fortsätter att växa och resurserna blir knappare kommer trycket att lämna vår hemplanet att öka dramatiskt i framtiden. Planeter för detta finns därute. Men en kolonisering tar lång tid och avståndet till dessa omöjliggör detta inom den vetskap vi har i dag. Vid kolonisering måste även hela ekosystem tas med om vi ska överleva.


Om en planet med helt annorlunda ekosystem skulle koloniseras kan det betyda slutet för människan. Vi är skapta för och i Jordiska ekosystem med dess bakterier mm. En planet att kolonisera måste därför vara steril (men med rätt syrenivå och vatten enligt mig) så vi kan plantera dit våra ekosystem.
  

Som det visat sig finns exoplaneter i ett enormt utbud av storlekar och banor. Dock måste en planet för kolonisering vara en speciell typ av planet ungefär av storleken som Jorden och kretsa kring en solliknande stjärna på ett avstånd som passar människan och dess djur och växtliv. Det är inte bara människan som ska förflyttas utan hela ekosystem.


En intressant planet upptäcktes 2016. Då  tillkännagav astronomer upptäckten av en potentiellt lämplig planet i bana runt Proxima Centauri. Denna stjärna är också känd som Alpha Centauri C och är en röd dvärgstjärna. Detta solsystem finns ungefär 4,2 ljusår från vår sol i stjärnbilden kentauren. Denna potentiella exoplanet är känd som Proxima b och är ca 1,3 gånger massivare än jorden. 



Förutsatt att vi har hittar ett passande nytt hem här blir nästa utmaning att komma dit.  Om vi kunde färdas i ljusets hastighet skulle det ta över fyra år för att komma dit. Dock är det enligt den fysik vi känner till idag omöjligt att åka iväg i ljushastigheten.

Kanske vi får hoppas på kontrollerade maskhål för resor av detta slag om nu dessa finns, kan byggas upp och kontrolleras. Med sådana kunde en omedelbar resa ske och en kollonisering möjliggöras. 

Mycket ska stämma på en planet för att den ska vara livsmöjlig än mer för en civilisations möjlighet som vi känner den.

Exoplaneter är planeter vilka finns runt andra stjärnor därute. De hittas i stort antal numera i jakten på liv därute.

Det är mycket som ska stämma för att det ska finnas liv av det slag vi känner till. Rätt avstånd till en sol är ett. Ett annat att det behövs skydd i form av bälten runt planeten likt vi har för  skydd mot strålning. Plus naturligtvis vatten och organisk materia för att liv ska kunna uppstå.

Tid måste ha gått för att detta ska kunna ha bildats och söker vi intelligent liv bör vi finna rätt tid där detta finns. En civilisation likt vi skapat är inte gammal på Jorden.

Men nu har det misstänkts att många av de exoplaneter vi funnit även är stationära planeter. Orörliga i rotation. Likt vår måne och planeten Merkurius här ex.

De vänder alltid samma sida mot sin stjärna. Det gör att temperaturen på planeten blir för hög på den sida som finns mot solen och för kall för den sida som finns från solen.

Det finns därför säkert få planeter därute vilka är högintressanta. Risken finns att det inte finns någon om allt ska tas med i beräkningen för liv och än mer möjligheten för civiliserat liv.

Minidrönare framtidens spionverktyg för myndigheter och privatpersoner.

Övervakning med avancerad kamerateknik från hög höjd med en drönare som surrar som en insekt och inte blir mycket större kommer säkert att bli försäljningssuccé snart.

Redan nu finns små drönare att köpa för allmänheten och att bygga om fritt för egna syftens spioneri eller övervakning.

Citat: Tre ingenjörer i Malmö gör succé med sin minidrönare som sålts i mer än 10 000 exemplar. Ritningar och källkod är öppna. Kunderna kan experimentera och bygga om den som de vill. Slut citat.

Men troligen blir det likt  grön laser lätt att köpa på nätet men förbjudet att använda i framtiden utan tillstånd. Detta då det säkert kommer att användas i olagliga sammanhang. Spioneri  genom fönster i bostadsområden och många andra områden där privatlivet borde råda.

Det kommer att behövas tillstånd likt det behövs för metalldetektorer idag. Dessa spännande  instrument missbrukades som fornminnessökare och stöld i fornminnen, likt stoppet här för allmänheten kommer säkert ett för drönarna vilka inte bara kan fotografera och sända foton utan även film i realtid.