Överansträngning kan ge effekt av oväntat slag.

Att arbeta utan att känna efter om man gör mer än man kroppsligt eller psykiskt orkar kan självklart ge både psykiska och fysiska kollapser och värre ändå om man lägger till ålder eller oförstående av ork. Men det kan även ge nya infallsvinklar.

En kollaps gör att personen ofta får tänka om och hitta nya sätt att leva på om inte hela ruljansen ska återupprepas och nästa gång bli än allvarligare.

I dag skapas hela tiden större och större ansvar och förändringsbenägenhet för snart sagt alla. Detta är ett stressmoment som få människor är skapade för och därför ökar kollapserna i samhället.

Varför förändringsbenägenheten ökar och kravet på detta är enligt mig att de fåtal människor som skapats för att trycka på förändringar blir fler och fler. Det är något som fler och fler ärver i dag och troligen är det något som sprider sig i generna och där tas emot positivt för vidare arvsanlag till fler och fler.

Varför det blivit så och just i vår tid är en fråga som filosoferna får tänka över. Något i vår tid har accelererat förändringsviljan hos mänskligheten och för varje generation blir det fler och fler som ser detta som en naturlig del av livet.

I dag försöker även politikerna motarbeta möjligheten att bli sjukskriven för de som gått in i väggen. De som inte orkat. Det är inte rumsrent och ska inte vara möjligt att inte vara förändringsbenägen utan att det ger ekonomisk och social bestraffning enligt dagens politik.

Är begåvade bäst på att ta initiativ och att hjälpa andra?

Begåvning vad är det? Kan man se det som att kunna dra slutsatser som fungerar och använda dessa för egna eller andras syften?

Gör man det, då kan man dra slutsatsen att begåvning innebär en möjlighet att hjälpa andra. Vi har ex läkare utan gränser, nog kan man se de läkare och den sjukvårdspersonal som ingår här som begåvade. Läkarstudier ex är inte möjliga för alla att genomgå.

När det sedan gäller alla hjälporganisationer som samlar in pengar är det ofta begåvade som en gång startat dessa. De arbetar med att samla in medel och detta kan alla människor göra utan att behöva arbeta praktiskt för de behövande.

Det finns även volontärer etc. som arbetar under några år för behövande, ofta är detta äventyrslystna ungdomar som vill ut i världen och rätta till fel som de i sin ungdom och mognad till vuxna upplever att världen har. Varför ska det finnas fattiga frågar de sig. Men efter några år svalnar oftast intresset och de ger kanske något i en insamling ibland men har slutat att praktiskt ta tag i problemen.

Därefter finns kyrkan, här ses hjälpandet som en plikt som god kristen. Sist men inte minst finns i dag arbetslösa som sänds in i organisationer som Röda Korset m.fl. för att hjälpa till att sälja i deras second hand butiker för att den vägen få in medel. Dessa gör sina uppgifter för att få ersättning av a-kassan.

Detta var lite om begåvning och hjälparbete. Initiativ till detta och hur och varför detta kan ha blivit till.

Hur många ”Jag” är du?

Vi visar medvetet eller omedvetet upp olika sidor av oss själva i förhållande till den situation vi befinner oss i.

Detta är inget konstigt. Man kan utefter detta ställa sig frågan; Vem är jag? Vem är du?

Hur många ”Jag” finns inom var och en av oss? Kan psykiska åkommor bero på att något av dessa ”Jag” inte klarar av en viss situation. Kan fobier bero på att ett av dessa ”Jag” inte klarar av att samverka med personligheten som måste ses som en sammanhållning av alla dessa Jag.

Tankar som kanske kan funderas över.

Handlingsmönster skapas utifrån erfarenhet.

Handlingar nedärvs utifrån vad dina föräldrar gjorde i samma situation. Inlärningseffekten är stor då det gäller hur du handlar i en viss situation.

Därefter blir det snart rutin att ha ett visst handlingsmönster. Ett mönster som inte alltid ger bäst tillfredsställelse eller effekt. Men detta tänker du inte på förrän du ev. hamnar hos en psykolog när dina handlingar gjort att ditt liv kraschat. Upprepade skilsmässor grundade på samma ickedugliga handlingsmönster i en relation för att ta ett exempel.

Handlingar kan även bli tvångshandlingar. Du förstår att de skapar fel men du kan inte göra mycket för att stoppa dem då de blivit rutinhandlingar. Du har inte kontroll på dem. De återupprepas ideligen och försöker du förändra dem mår du dåligt. Därför fortsätter du att agera likartat då du känner att du mår bättre med dem hur fel de än är och du förstår att de är.

Det finns mycket att fundera över då det handlar om vad du gör, varför och om du själv kan ändra handlingsmönster som du själv förstår är negativa för dig själv eller andra.

Island, drömlandet för frusna och värmekänsliga.

Jag ser Island som ett av få länder med ett klimat där alla som har ont av värme eller kyla kan bo. Här finns ingen sommar av det slaget vi har med temperaturer uppåt och över 20 grader Celsius. Inga vintrar med temperaturer under minus 10. Medeltemperaturen är +11 på sommaren och 0 grader i södra delarna på vintern.

Perfekt för ex mig. Men jag är för gammal för att flytta på mig och på Island finns säkert än mindre arbeten för äldre än här.

Hur man bedömer invandrare vet jag inte men det är säkert lämpligast om man kan bli där man är. Främlingsfientlighet finns överallt.

Vi ser bara här i Sverige hur personer som flytt från krig och elände ses ner på. Hur ser man då på människor som flyttar hit utan att vara flyktingar? Jag fasar. Nej människor ser ner på de som kommer utifrån och har alltid gjort så.

Det var inte länge sedan man såg ner på utombys. Personer som kom från grannbyn. På dansbanor etc. blev det ofta bråk mellan byarnas ungdomar. Så inget har förändrats av att människor misstror främlingar. Så gör även staten.

Jag läste en mycket upplyftande bok där jag fick lära hur främlingsfientliga vi är och hur svårt det är för flyktingar att få uppehållstillstånd här för att inte tala om hur låg summa de ska klara sig med att leva på under tiden de väntar på avslag.

Hur många tror inte att de har höga bidrag? Var kommer denna skröna från om inte från främlingsfientliga människor?

Nåväl, läs gärna boken, jag rekommenderar den. Den heter Vinna eller Försvinna - om flykt, asyl och hjälpare. Författare Annette Rosengren, förlag Carlssons.

Vad driver dig till att handla som du gör?

Intresse, rädsla, överlevnadsinstinkt, fobier eller något annat.

Detta något kan vara rutin och gammal vana konstruerad i din barn och ungdomstid.

Miljöpåverkan, men även arvsanlag i betydelsen att så har dina förfäder reagerat i långa tider på samma stimulans eller retning.

Här kommer då frågan om kriminalitet är något som ärvs eller är det något som kulturellt påverkat en person.

Säkert finns i generna även större möjlighet för vissa att bli kriminella. Men det behövs rätt miljö för att det ska bli så. Många gånger växer den kriminelle upp i sådan miljö och så har vi fått ännu en fängelsekund till våra fängelser och väktare på dessa.

Allt kan ärvas och vid rätt stimulerande miljö för arvsanlaget kommer detta att blomma ut. I annat fall kan det undertryckas eller aldrig komma upp till ytan.

Iakttag dig själv.

Kan du komma fram till hur du ser på dig själv och hur andra ser på dig, då har du hittat dig själv.

Men detta är en omöjlighet. Den du är och ger intryck av att vara skiljer utifrån vem som skulle besvara frågan.

Du bedöms oftast efter första intrycket och vid det tillfället var du kanske utåtriktad, deppig, nyfiken etc. Den som då bedömde dig har sedan svårt att ändra på denna första bedömning.

Alla människor är olika och av den anledningen blir du bedömd olikt av olika människor därav dras du själv till vissa och känner motvilja mot andra.

Denna bedömning visar sig efter en längre tid ofta vara fel. Ibland katastrofalt fel.

Hur du bedömer dig själv är subjektivt och skiljer sig från ibland minut för minut men alltid olika efter tid som gått. Hur många skrattar inte åt sig själv när de ser på sitt yttre på gamla fotoalbum? För min del ser jag detta som otroligt tragiskt.