Hoppet, en skugga långt borta

Hoppet om arbete och hoppet om ett värdigt liv för den som är arbetslös och den som är sjuk tog Alliansen effektivt bort.

Den sjuke skulle inte få vara sjuk, utan skulle stå till arbetsmarknadens förfogande, i många fall som socialbidragstagare. Att sedan få en arbetsgivare som, mot ersättning, önskade en arbetshandikappad eller sjuk på sin arbetsplats, hade ingen betydelse.

Den långtidsarbetslöse som sökt arbeten tills han eller hon gav upp skulle fostras genom att ges mindre ersättning när de var arbetslösa. Istället skulle arbetsgivare få ersättning för att ta emot dessa som gratis arbetskraft.

Detta utnyttjas av många skrupelfria arbetsgivare. Där inga arbetsuppgifter finns får dessa arbetslösa sitta av tiden och ticka in bidragspengar till arbetsgivaren.

På andra platser får de göra ett fullgott arbete - utan lön. I båda fall är de lönande för arbetsgivaren. Hur det känns för den som utnyttjas på detta sätt bryr sig varken stat, arbetsförmedling, arbetskamrater, arbetsgivare eller fackförening om.

Dessa gratisarbetare, som kan ses som arbetsslavar, är accepterade i 2011 års samhälle som ett normalt inslag på arbetsmarknaden.

Hur blev det så?

Jag vet inte, kanske jag är en av mycket få som reagerar på detta, och som få förstår reaktionen från.

Skuggan av ett barns drömmar

Din förhoppning en gång och hur det blev med drömmen om ett arbete mm.

Som barn fick många frågan; vad ska du bli när du blir stor? Drömmarna om ett arbete gjorde att många utbildade sig för just detta. De fick höra sanningsenligt att det var bara att välja vad man ville göra, jobb fanns alltid. Någon som betalade för en utförd uppgift fanns det alltid.

Men så kom framtiden. Rationaliseringar gjorde att arbetskraft inte längre var en bristvara utan blev ett överskott. Drömmen om ett arbete blev en jakt, som för många slutade med avslag. Åren gick, de äldre som blev arbetslösa och ungdomar som ej kom ut på arbetsmarknaden förblev utanför arbetsmarknaden i många fall.

Då kom Alliansen och ansåg att de som hade arbete skulle få jobbskatteavdrag de arbetslösa ingenting, utan istället få en sänkning av sin levnadsstandard.

Arbetslösheten fortsatte stiga. Apatin bredde ut sig, de som tidigare trodde att de skulle få arbete slutade nu i många fall att söka arbete. De gav upp då deras ersättning nu sänktes, och Alliansen hånade dem med ersättningsminskning och skatteavdrag för de som hade arbeten.

Visst, det kom ut nya ungdomskullar på arbetsmarknaden, vilka med iver sökte arbetsuppgifter. Många fick arbete som gratisarbetare, praktik eller så betalade staten nystartsjobb för dem, om de hittade en arbetsgivare.

Men hela tiden ökade arbetslösheten och mest bland ungdomar. Alliansen lyckades få jobbjakten till en mardröm. Lyckades man inte skulle den arbetssökande känna sig som usel och att det var ens eget fel och inte förstå systemfelet i samhället. Att arbete skapas genom att de arbetslösa inte kan överleva som arbetssökande.

Lösningen är istället i vår tid med rationaliseringar och besparingar för att de med arbete ska kunna öka sin levnadsstandard, sänk arbetstiden för de som har arbete, alla ska ha rätt till ett arbete. Ett arbete med lön.

Men låt de sjuka få tryggheten att kunna existera utan hot på en bortre gräns av sjukdom. Alliansens politik råder än, men slutet på dumheterna ses i fjärran. Människor kommer, förr eller senare, att reagera på människosynen som förmedlas av denna allians av förtryckare.

Sök din värdighet

Du, som genom onda beslut av de styrande blivit kastad ut från din rätt till ett drägligt liv, som ratad på arbetsmarknaden eller sjuk, även du har ett människovärde.

Visst, det kan vara svårt att känna genom den politik och förödmjukande behandling du får av herr Reinfeldts - med flera - agenda.

Skamligast ändå är att även de så kallade  kristdemokraterna har detta segregerande och onda på sin agenda. Men de liksom kristendomen får betala för detta genom att det för många får det kristna budskapet att ses som medelklassens religion.

Men detta är fel. Inget i bibeln eller Jesus budskap i bergspredikan påstår att de som har ska ha mer och de som inget har ska tas ifrån allt. Många har misstolkat bibeln på dessa ord som egentligen i sitt sammanhang betyder att den som tror på Jesus ska få evigt liv, den som inte tror kommer att mista det.

Men nu till kärnfrågan i dagens tanke. Hitta din nisch i tillvaron, du som är segregerad till ekonomisk underkastelse. Försök hitta likasinnade att umgås med så du förstår att du inte är ensam.

Hitta något att pyssla med, något du orkar eller intresserar dig för. Någon hobby eller något du älskar att göra. Sök inte arbete tills du kollapsar psykiskt. Sök något då och då som du har referenser eller utbildning för. Detta för att känna att du försöker.

För det vet du liksom jag, att du får aldrig ett arbete igen. Utanför arbetsmarknaden på grund av ålder eller kontaktlöshet innebär permanent arbetslöshet.

Sysselsättning får du, men inte betald sådan. Du hamnar i slumstationen, förlåt,  slutstationen kallas det, fas3 i Jobb och utvecklingsgarantin. Slavtillståndet. Då är det ändå viktigare att ha något du vurmar för att göra. Annars knäcks du för alltid och kommer att bli ett socialbidragsfall alternativt ett nytt självmordsfall. Då du inte får vara sjukskriven mer än en kort tid. Om du nu inte har fallit ur sjukförsäkringen, för då kan du inte sjukskrivas heller.

Var rädd om dig, du behövs för något, fast vår kära regering inte anser att du duger till annat än gratisarbete och att de måste ge bidrag till den som ser till att du arbetar gratis. Förr var det piskan som gällde på en slavs rygg, i dag är det hot om indragning av ersättningen.

Vem är du en ättling till?

Släktforskning ger ofta oväntade resultat. Alla har vi någon anfader som överraskar.

Men är det så konstigt?

Går vi långt tillbaks i släktgren efter släktgren kan vi alla hitta både ädla och brottsliga anfäder. Du är släkt med någon kungaätt, med någon brottsling och har anfäder i många länder.

Jag har det, och garanterat du också. Men då får forskningen gå på djupet i många fall och ut i alla grenar för att hitta detta.

En spännande syssla vilken jag aldrig tagit mig tid med. Men ändå fått veta genom de som tagit sig tid.

Varför söker då så många i dag, det man förr inte ville rota i och tala om, sina rötter bakåt?

Troligen för att vår tid är så orolig och individualistisk.

Man har mist kontakten bakåt och ytligheten har kommit. Därför söker många en trygghet bakåt genom att fråga sig vem man egentligen är, varifrån man kom och varför det blev som det blev.

Att anförtro sig på fel plats

Hur många gånger har man inte förundrats över hur intima eller öppna människor är när de sitter och talar över en kopp kaffe på ett café.

Sätt dig på ett café eller en restaurang vid lunchtid. Lyssna på pikanta detaljer från din bordsgrannes samtal med sin partner.

Du kommer att förvånas över vilka detaljer och vilka fördomar som öppet diskuteras inför allas öron.

Du kanske kan få veta något om någon du känner som får dig att ompröva din uppfattning om denne.

Det kan handla om relationer, sex eller uppfattningar av andra slag. Sladder men även subjektiva sanningar.

Det ger mer av förståelse än när du hör någon högt tala i mobil i offentligt ljus. Här vet du inte vad samtalspartnern svarar vilket du gör vid ett grannbord på ett café. Det blir hela samtal här att avlyssna, inte envägssamtal som man får gissa sig till när någon talar i mobil.

Jag är säker på att du får många lustiga samtal och mycket kunskap om människonaturen om du gör enligt ovan. Lycka till med ett kanske nytt spännande nöje.

Ondska eller godhet bedöms efter vem du är.

Ondska bör ses som egoism eller som att inte bry sig om annat än sig själv och för att tillfredsställa sina egna, ibland inbillade, behov på bekostnad av medmänniskorna.

Godhet, att inte använda medmänniskor för att tillfredsställa sina inbillade eller verkliga behov, om detta innebär att den som används får det sämre eller utnyttjas utan att få något i utbyte.

Självklarheter för de flesta men inte för alla. Konkurrens innebär ex i många fall att skapa sig företräde på bekostnad av någon annans livsmöjligheter.

Alla kan inte få samma möjligheter. En möjlighet till arbete ex innebär att ha något slag av kontakter. Kontakter som släktingar, vänner eller en utbildning som det saknas människor inom, ofta då inom sjukvården.

Sjukvården är en av få arbetsuppgifter som någon kan få arbete inom med enbart utbildning och där kontakter inte är nödvändiga, andra arbeten är ex inom försvaret och polisen.

I övrigt handlar det om utnyttja eller utnyttjas. Svagheter och styrka. Kontakter eller inte.

Inom Högskole-universitetsvärlden lär man sig att konkurrens är lika med tävling. Använd din studiekamrat för egna syften för att få höga betyg. Framhäv dig själv framför din kamrat vid en jobbintervju, även om denne har högre poäng och kanske skulle passa bättre.

Ondska och godhet blir subjektivt bedömt och målet lärs ut att konkurrens är målmedvetenhet där den starke vinner och den svage försvinner ut i arbetslöshet kanske för alltid.

Människors mål just nu

Är att förverkliga sina idéer och att vara unika individualister.

Detta till skillnad mot för några generationer sedan kollektivt kämpa för kollektivets förbättringar genom fackföreningsrörelser och politiska organisationer. Man försökte få det bättre genom att ställa krav på arbetsgivare och politiker som då var adel eller företagare.

Det lyckades och accepterades till slut även av de högreresetåndsmän som hade rösträtt på grund av markinnehav eller kapital (eller både ock). Var det då synd om de ickebesuttna? 

Självklart ingen ska förtrycka någon annan. Det slutar alltid med revolution och våld.

I dag förtrycker regeringen de sjuka och arbetslösa. Kommer det i individualismens tidevarv att förändras? Nej inte nu. Men om någon generation eller två kommer individualismens agenda att förödmjukas och kollektivet åter att förhärligas. Individualismen har skapat miljöproblem, ekonomiska orättvisor, högerdiktatorer kommunistiska diktatorer likväl som militärjuntor.

Alla politiska system. Alla mänskliga inriktningar är tillfälliga. Nya generationer förändrar ordningen efter hand. Likt puberteten då ungdomar gör uppror mot sina föräldrar för att skapa sin egen tillvaro gör nya generationer uppror mot rådande ordning och förändrar.