Hästtokig eller inte, läs denna bok.

Jag är det inte. Men däremot historiskt intresserad. Jag hade inte stora förhoppningar om en större läsupplevelse när jag lånade boken Hästens tid, rid och stridskonst under stormaktstiden av Anna Larsdotter.

Men oj vad jag bedrog mig. Här fanns stoff av hästhistoria, hästavel och statustänkande som jag inte visste något om eller hade trott kunnat finnas.

Jag tror att ingen kan sluta läsa denna bok som skrivits på ett lättläst intresseväckande sätt av denna författare som även medverkat eller ev. fortfarande medverkar i ridskriften Populär Historia.

Jag brukar sällan rekommendera en bok. Men här gör jag ett undantag. Den som är det minsta historiskt intresserad bör läsa denna bok. Jag tror knappast någon ångrar sig som läser den.

Ett tips så väl som något till alla som eventuellt ser detta.

Ny Lag. Domaren fick inte längre godtyckligt bestämma vad som var bevis eller inte.

Denna regel kom till i England under 1600-talet och därigenom blev inte bevis godtyckligt bedömda utefter domarens uppfattningar eller agg till den åtalade.

Bakgrunden till förändringen var att vissa personer fått en kvalfylld död genom tortyr för brott de aldrig begått. Anledningen till att de dömts mot sitt nekande var att ju hemskare brott en person misstänktes för desto mindre bevisföring behövdes för att bli dömd.

Förändringen som nu kom tillstånd innebar att alla brott behövde samma bevisföring får åtal och dom.

Att vittna som person som ryktesvägen hört att den åtalade var skyldig skulle nu inte vara möjligt att grunda domslut på. Tänk på häxprocesserna det var ju hörsägner många dömdes utefter då.

1696 kom nästa förändring, nu kunde åtalade få ett juridiskt ombud. Försvarsadvokaten var kommen.

För att fördjupa sig lite i vad en advokat är mm så kan hågade slå upp denna länk.

Siameser besöker Paris 1684

Det var kloka människor tyckte parisarna. Vid en direkt fråga till kungen av Siam av en missionär om inte kungen kunde tänka sig att omvända sig till den kristna läran fick han följande svar.

Om den gudomliga försynen önskat en enda religion i världen hade den lätt kunnat ordna detta. Därmed var den frågan besvarad, missionären teg. Siam var det tidigare namnet på Thailand.

Däremot tillät kungen av Siam kristna missionärer att fritt framföra kristendomens budskap i Siam. Motsatsen att en siamesisk missionär framförde sitt budskap i Paris kom aldrig ens på tal troligen hade missionären avrättats som kättare om så skett. Siam hade religionsfrihet men den vanligaste religionen var då som nu buddismen.

Varje folk, ansåg de lärda professorerna, hade den religion som var bra för dem. Muhammedanernas religion var bra för muhammedaner kristendomen för de kristna mm.

Dessa tankar fick en del att utrycka att religion var relativ i förhållande till plats och tid.
Lite om Thailand och dess historia avslutar jag med i dag.

Den eviga tystnaden var Pascals fasa.

Vetenskapsmän började se jorden som en isolerad materiell kropp där människan gick omkring utan någon Gud närvarande. Vi var ensamma. Ingen Gud sågs som skapare, allt var materia som skapats av intet eller hade alltid funnits till.

Det var 1600-tal och många ville överbrygga klyftan mellan naturvetenskap och religion.
Man ville ha en mening med allt. En som kämpade för detta var Blaise Pascal.
Han ville inte se världen som en tyst värld där ingen mening fanns.

Han var matematiker och även djupt troende. Han skrev en bok som heter ”Tankar” där han diskuterar sitt dilemma.

Bland annat dessa odödliga ord finns där, väl värda att begrunda.

”Jag är rädd för den eviga tystnaden i denna oändliga rymd”.

Något kort kan man läsa om honom här plus se en bild av hur han såg ut.

Första ångmaskinen var en maskin som användes i köket.

Denis Papin hette denne fransman som lyckades tillverka denna kolvmaskin 1681 som var en slags tryckkokare för att snabbare koka upp vatten.

Att man lyckades få ånga, vanlig enkel vattenånga, att få en kolv att gå upp o ner enkelt utryckt, var början på kapitalismen i form av industrialismen och arbetarklassen.

Men den första ångmaskinen var en liten ynklig sak som endast kunde användas i köket vid matlagning.

Det var dock inte långt kvar till en ångmaskin av betydligt större slag som kunde driva vävstolen och snart ångloket sedan snart sagt all slags maskiner inom den uppväxande tillverkningsindustrin.

Med tiden ersattes den av petroleummaskinen olje- och bensinmotorn för att inte tala om fotogen. Oljekällornas tid kom att få uppfinnarna att uppfinna mer och mer av maskiner och ting (lampor mm) som använde olja som bas.

Men som sagt först kom ångmaskinen i slutet av 1690 talet sedan var utvecklingen i full gång precis som förbränningsmotorns uppstigande i människans hjärna fick utvecklingen av den civilisation vi känner att accelerera än snabbare.

När det gäller ångmaskinen och dess historia kan länken här vara av intresse för att förkovra sin lite mer.

Månen sågs nu inte längre som en självlysande kropp.

Det var 1600-tal och Galileos tid. Istället började man se den som en kompakt kropp som snurrade runt jorden. Man sökte och fann matematiska lagar som kunde förklara planeternas rörelsemönster och man försökte uttolka hela universum i matematiska lagar.

Man upptäckte nya himlakroppar, bland annat att Jupiter hade månar.
Jorden slutade därmed att ses som en unik fast himlakropp utan man började förmoda att hela universums synbara stjärnor var kroppar.

Ting med substans. Inte bara himlaljus.

Det var en ny verklighet som började ta form bland vetenskaperna.

Början till vår verklighet.

Naturvetenskapen tog steg framåt som kyrkan tidigare förbjudit.

För den intresserade så följer här en länk på som man kan läsa på om en av våra mest kända naturvetenskapsmän i historien.
Galileo Galilei

Leeuwenhoek var först med att se en spermie och att teckna av den.

Ja, allt som människan inte tidigare kunnat se med sina egna ögon. Detta blev nu möjligt med det nya instrument som kom att kallas mikroskop.

Han var den förste som såg en bakterie. Han öppnade en ny värld för sin samtid. Om alla förstod eller seriöst såg på vad han upptäckt är en annan fråga. Att undersöka exempelvis spermier vilket han även gjorde var säkert inte populärt inom alla kretsar.

Vad kyrkan ansåg förtäljer inte historien. Tiden var 1700-tal och tiden kom att kallas upplysningstiden.

Man hade som mål att kunna förklara och förstå allt utan att dra in metafysik.
Det övernaturliga sågs med skepsis. Man letade efter konkreta ting och förklaringar inom allt.

Allt började ses som möjligt att upptäcka och förstå.

Allt sågs vara mekaniska ting i rörelse, ting i sig, likväl som känslor.

Så enkel var nu inte verkligheten. Men då trodde man fortfarande att detta var möjligt.
En del såg verkligheten som en klocka, som går som ett urverk och vars delar en gång satts igång mekaniskt.

Lite om Leeuwenhoek kan man åtnjuta här.