Missbrukad kvinnokraft

En bok med denna titel skrevs av vår store pedagog Ellen Key. Men det är inte denna eller bokens innehåll jag tar upp här utan istället fria tankar utifrån dessa två begrepps betydelse i sitt sammanhang.

Varför sågs kvinnor som billigare arbetskraft i många år? Svaret är svårt att se då kvinnor likt män är lika goda arbetare i de flesta fall. Kanske med undantag förr i den tyngre industrin där tunga lyft var vardagsmat. Män har i de flesta fall större muskelkraft.

Men i dag behövs muskelkraft inte till så stor andel som förr.

Hjälpmedlen är fler, där lyft görs, för att lyften ska gå snabbare och effektivare.

Att kvinnor ändå i många år fick sämre lön handlar om kultur. Kultur som kommer ur att kvinnor var hemma i större utsträckning och därför inte deltog i arbetsliv utanför hemmet.

När sedan kvinnor kom ut såg arbetsgivare en möjlighet att få billig arbetskraft. Tyvärr förstod inte männen detta utan gick med på denna uppdelning fastän det innebar mindre inkomst för hushållet. Dumheter gick före realism och så fick vi lön efter kön i många år.

Varför män var så dumma är i dag svårt att förstå men manlighet likväl som kvinnlighet har mycket dumheter inom sig kulturellt och historiskt.

Att teckna är något som utvecklas genom åren

George Kerschensteiner var en föregångare i att uppdela teckningsförmågans utveckling i åldersgruppering av elever. Han upptäckte att den utvecklades år från år av eleverna utifrån vilken ålder de var i. Likt allt annat gör och just därför har vi åldersuppdelade klasser.

Men hur utvecklingen ser ut är individuell. Alla blir inte konstnärer eller tecknar så det ser naturligt ut. Därför är det svårt att ge en åldersuppdelad katalogisering i ämnet teckning. Alla kan med övning lära sig algebra om de har svårt för detta i den ålder de normalt ska kunna lära sig det. Men att teckna kan inte alla lära sig så att alla tecknar samma sak likadant.

Arv har säkert mycket med detta att göra, finmotorik likaså. Därför är detta ett ämne som kan vara svårt att bedöma likt andra konstnärliga ämnen som ex musik vilket inte alla har öra för. Att betygsätta konstnärliga ämnen bli aldrig rättvist utan bara ett sätt att katalogisera människor i något de inte kan påverka själva fullt ut betygsmässigt. Arv spelar i dessa ämnen mer roll än intresse.

Kemi i dag var alkemi förr

Kemi är efterföljaren till alkemin, vilket var allt från magi, guldproduktion till sökandet av de vises sten för att få evigt liv.

Mystik var något alkemisterna sågs som utövare av, men konstigt nog sågs dessa mystiker mer som rumsrena än häxor och trollkarlar gjorde. Troligen därför att de inbillade härskarna att de kunde framställa guld och att de letade efter elixiret för evigt liv.

Efterhand försvann dessa idéer inom skrået och alkemisten blev enbart kemist. Man kan även i dag se denne som blandare av diverse ämnen med syftet att få fram något nytt som hägrar i hjärnan.

Så skillnaden mellan alkemisten och kemisten är väl egentligen inte så stor, enbart magin är försvunnen. Fast man kan se många rön inom kemin som både mystiska och förvånande. Kemi är ett ämne som aldrig kan bli föråldrat, enbart utvecklas.

Hur färg uppfattas i förhållande till ljus

I olikartade ljus uppfattas färger annorlunda. En fotograf vet detta och får lägga till olika filter om en bild ska tas i gryningen eller vid solnedgången om man inte vill ha blå eller rödtonade landskap.

Detta kan säkert även ha betydelse vid förhör av vittnen. Någon säger kanske att den misstänkte hade en grönaktig jacka en annan påstår att den var blå. Om vi bortser från färgblindhet har säkert i många fall vittnet rätt. Vittnena såg personen från olika ljusförhållanden och därför såg klädseln annorlunda ut för dem.

Man ska därför ta vittnesmål som riktiga i de flesta fall och inte som nu oftast görs med en nypa salt. Man såg det man såg men det var riktigt bara under den tiden och i det ljusförhållandet. Därför är så många vittnen icke överens om färg på en bil eller liknande. I mörker blir färgproblemen än större.

Problemet är att veta under vilka ljusförhållanden ett vittne såg något och ur detta tolka fram det som bör ha varit den riktiga färgen.

Vad är vår tids katekes?

Förr skulle alla i folkskolan, fram till början av 1900-talet, lära sig och kunna katekesen. Martin Luthers korta bok om hur man skulle leva som kristen. Kristendom som ämne i skolorna fortsatte fram till mitten av 1960-talet. Det försvann ungefär när Sveriges alla kommuner till slut infört den nya skolformen, grundskola.

Men finns vår tids katekes, (måste-kunnande regler) i grundskolor av i dag?

Ämnet kristendom finns inte i skolorna i dag. Det är i dag få som vet vad kristendom innebär i generationerna som växt upp sedan 1960-talet.

Men istället har ett nytt ämne blivit ett måste ämne. Engelskan. Ämnet som i dag lärs in i tidig ålder. När jag gick i skolan började man på enkel nivå lära detta från femte klass. Det var nytt då att lära sig detta som obligatoriskt ämne.

Men i dag är de som inte kan engelska handikappade socialt. De kan inte läsa manualer då de flesta i dag är på engelska. Inte följa med i tevekanaler där man inte textar. Man kan säga att liksom de som förr inte kunde katekesen fick skämmas inför grannar m.fl. får i dag de icke engelskkunniga skämmas. Det tas som givet att alla kan engelska i dag. Vilket inte alla gör.

Min generation som först läste det i femte klass har i många fall aldrig blivit bra på språket och till dem hör jag. Men kontentan i detta resonemang är att ämnet för alla, kristendom, ersatts av engelska för alla i dag och det redan från tidiga barnaår.

Kartläggning av livet

Många planerar redan sitt liv som barn och då oftast utefter hur föräldrarnas liv ser ut, senare omplaneras det i protest mot hur föräldrarnas liv ser ut när barnet blir tonåring.

Ytterligare omarbetas planerna efter mode, tendenser och kompisar, idoler mm.

Men oberoende av hur planerna organiseras blir resultatet alltid något annat. Människan spår Gud rår kan i många fall vara något att tänka utefter oberoende av religiositet eller inte. Slumpen anser många att det är som fått dem att hamna på en viss plats som de inte kunnat förutse.

Men slump eller inte så är det många små handlingar och val som gjort att man hamnat där man är. Inte alltid egna val, utan ofta andras val när de omplanerat sina liv eller vanligast ett konsensus av detsamma. Att agera påverkar inte bara en själv utan även andra, okända som familjemedlemmar.

En kartläggning av livet kan därför inte göras i förväg bara en förhoppningskarta av vad man önskar just då. Kartläggning kan däremot göras bakåt. Men en förståelse av varför det blev som det blev är svårare att kartlägga, då så många små detaljer i en lång kedja har gjort att just du och även jag just nu gör det vi gör och är de vi är.

Lagens Mål

Målet är att straffa för att ge ickekriminella en tankeställare innan de frestas till brott. De ska tänka efter om det är värt risken att hamna bakom lås och bom eller böta en straffbot.

Lagens mål är att lagar ska kunna följas utan allt för mycket obekväma eller motsägelsefulla paragrafer. Detta kan diskuteras utifrån hur advokater kan vrida och vända på dessa till sin klients fördel.

Där av måste lagar skrivas om utefter hur de tolkas och omtolkas.

Lagens mål är ett rättvist samhälle. Dit har vi inte nått och kommer aldrig att nå då lagar omtolkas över tid och där av förändras hela tiden. Ingen kan heller hålla reda på alla lagar då de hela tiden nya kommer och kravet är att alla ska veta och hålla reda på dessa för att slippa påföljder.

Detta är lika omöjligt som att ha en lagbok i huvudet som uppdateras dagligen. Ingen vet vilka lagar som finns i sin helhet och därför blir lagöverträdelser relativt bedömda eller inte bedömda alls i många fall.