Pedagogik är en behandlingsform

Att lära ut är en form av att behandla en annan människa för att forma denne till att kunna något denne inte kan.

För detta ändamål finns många olika former att gå tillväga. Från början var våld en metod, att banka in kunskap som ansågs viktig att kunna.

Numera finns inte denna form då man numera vet att alla inte kan lära på samma vis och inte kan bankas in kunskap på.

Det finns däremot ett otal så kallade pedagogiska inriktningar att tillgå.        Egna och utarbetade. Alla dessa kunskapsförmedlingsinriktningar kallas med ett gemensamt ord i dag pedagogik. Detta begrepp är sedan i sin tur uppdelat i många olika inriktningar. Allmän, idrotts, pedagogisk-psykologi, sociologisk-psykologi mm mm.

Sedan finns olika skolor av detta, Montessori m.fl. Utöver det som sagt egenkombinerade på en särskild läroanstalt. Skolor som koncentrerar sig på att lära en viss kunskap. Gymnasier som kallas fotbollsgymnasier, it-gymnasier mm.

Allt är därmed en enda röra av pedagogik utifrån den tidsanda som råder i dag. Förändring till leda, experiment till leda inom område efter område och besparingskrav från politikerna. Samtidigt som utbildning fortfarande är en klassfråga.

För ett tag sedan kom ytterligare en rapport av samma slag som vi sett lite då och då under hela 1900-talet och som fortfarande gäller. Att barn från hem med icke studievana föräldrar presterar sämre i skolan.

Detta är det enda som är sig likt och aldrig kommer att förändras. Det är min övertygelse, oberoende av alla pedagogiska experiment.

Pedagogik har blivit en lekstuga för pedagoger.

Varför lockar ett medium fler än en präst?

Ett medium rör sig i en kittlande värld av avlidna som går igen och söker kontakt.

En präst talar om en Gud och en värld dit ingen kommer förrän efter återuppståndelsen och i Guds värld förekommer inga avlidna som söker kontakt med de levande. Detta tänkande fördöms istället i den kristna läran där dessa upplevelser ses som uppkomna från demoners blå dunster i ögonen på människor för att få bort dem från den kristna tron.

Prästens förkunnelse inklusive bibeln anses svår att ta till sig. Medan ett medium är lätt att se och uppleva för den som medverkar vid en seans och tror på vad den upplever som ett hopp om en värld bortom vår med omedelbarhet efter livet.

Det är inte konstigt att medium och även siare i alla tider setts som konkurrenter till kristendomen. De lockar med en enkelhet och omedelbarhet vilket inte kristendomen gör som mer är en form av tro utan så stora eller omedelbart lockande upplevelser.

Båda handlar dock om tro och val av tro. Medan kristendomen fördömer det övernaturliga har medier konstruerat in gudstron i sin världsuppfattning och blir därmed ett hot mot kristendomen och har så varit i alla tider. Därav häxjakterna på 1600-talet då man på allvar tog tag i det man såg som den ondes villoläror.

I dag accepteras det mesta och new age rörelser av skilda sammanblandningar av allt i religionsväg från alla tider plus egenkombinerade riktningar har gett ett sammelsurium av förvilloinriktningar.

Som troende ser jag detta som ytterligare ett tecken på den sista tiden enligt bibeln, då ska förvirringen vara total och alla slag av uppror komma.

Människan uppfann medelpunkten

Medelpunkt, medelvärde och här i Sverige ordet lagom, allt med betydelsen lik åt alla håll, inte för mycket och inte för litet.

Lagombegreppet är vi ensamma om här. Det är ett relativt begrepp olikt i betydelse person för person men ändå används det som ett begrepp som alla förstår. Förståelse utan substans skulle jag vilja påstå och ett totalt förvirrat begrepp för en invandrare eller besökare i Sverige som önskar förstå vårt språk.

Medelpunkten har vi hittat på som en punkt varifrån kanterna på något är lika långa, ex från  periferin till origo från alla håll.

Men är det nu medelpunkten, finns den? I cirkelns uträkningar finns talet pi och det är ett tal som är vad det verkar evigt. Det finns men kan inte bestämmas mer än som ett tal som fungerar för uträkningar, men som likväl inte verkar vara ett tal utan något oförståeligt utan slut. Kan det vara nyckeln till universum och verkligheten och är strängteorin svaret på vad pi är?

Kanske allt vad medelvärde, absoluta värden och liknande enbart är något som människan behöver och därför upptäckt för sin förståelse av något som vi egentligen inte kan förstå.

Kanske formler innefattar motsatser, regler med något undantag finns det gott om i naturvetenskaperna och matematiken. Primtal mm som egentligen är svåra att acceptera varför de finns.

Frågor utan svar, teorier som visar på att de kan förfalskas men ändå måste användas för att kategorisera och katalogisera. Vad är egentligen verkligheten? Strängteorins många dimensioner är lockande i dag men räcker den till som förklaring?

Så länge det går att förfalska en teori eller det finns undantag i en regel då speglar den inte verkligheten utan människans förmåga att katalogisera och kvantifiera.

Parapsykologi, en lek och underhållning för beteendevetare.

Ja, självklart även för lekmän och andra akademiker med intresse likt de gamla alkemisterna.

I kristendomen finns tanken på onda demoner och jag tror själv att sådana finns. Däremot finns i kristendomen ingen tanke på att människan kommer tillbaks efter döden som andevarelse innan domens dag. Medier leker därmed med demoner som tagit sig avlidna personers personlighetsdrag enligt detta.

Parapsykologi innefattar en hel mängd av diffusa fenomen som människor upplevt eller påstått sig ha upplevt.

Säkert är det hjärnspöken i många fall och även demonpåverkan i andra.

Spöksyner och ljud finns. Jag har själv upplevt detta. Jag upprepar gärna min övertygelse om detta. 

Det är att i ett visst avslappnat tillstånd på en viss plats där något tragiskt en gång hänt kan man uppleva detta i syner, ljud eller beröring. Händelsen spelas upp som ur en film med vissa sekvenser som man upplever. Den finns i atmosfären och kan upprepas när en känslig avslappnad person finns nära händelsens centrum. Kanske även tid och datum har betydelse i detta fall.

Men det är inget levande där. Det är en filmsekvens på en plats enkelt uttryckt som spelas upp. Inga spöken finns utan enbart frustrerade känslor som gjort ett avtryck på platsen och som kan upplevas.

Därav finns spökplatser men ingen kontakt kan tas med det som upplevs där. Medier som får detta får kontakt genom sin känslighet med demoner som upplevs som de som spökar men har helt andra syften. Syftet att förvirra människan bort från kristen tro till andeskådning och ofta genom att visa upp falska goda tjänster i kristen anda för att förvirra än fler.

Paranoia

Innebär i första hand ett tillstånd där personen misstänker alla för att vara intresserade av denne.

Intresserade av att följa vad denne gör, säger eller uppför sig. Den paranoide tror att andra är intresserade av honom och misstänker därför alla för att förfölja honom.

Samtidigt uppträder den drabbade som om denne ser fiender och spionage överallt. Söker genom att se på fönster om inte någon står där och om någon står där se detta som ett bekräftande på spionage.

Uppförandet gör att människor tittar undrande på denne och så får denne vatten på sin kvarn och blir än mer säker på att ha rätt i sin misstänksamhet. Paranoian förvärras härmed och en självuppfyllande profetia har bildats.

Men hur uppkommer då paranoian? Alla har inte en inre konstruktion som möjliggör detta.

Först måste något smärtsamt ha inträffat i den drabbades liv. Kanske svår mobbing i barn och ungdomsåren kan vara ett exempel som kan få paranoian att uppstå om arvsanlag för sådan finns. Miljön skapar då detta.

Paranoian är en svårt handikappande åkomma av det slag som enbart skapas i den inre världen. En verklighetsbild som inte finns skapas och ursäktar en persons isoleringstendenser, i de flesta fall som flykt från sociala miljöer där denne upplevt skräck och fasa någon gång som ex mobbad.

Paranoian kan något så när botas genom kognitiv terapi men ska inte ses som synonymt med introvert personlighet.

Målet med studier var förr att dana till stora handlingar.

Detta var den pedagogik Axel Oxenstierna och Johan Skytte ansåg skulle vara grunden i universitetspedagogiken under 1500-talet.

Man såg studenter som de nya makthavarna många gånger ärvdes ämbetena men även dessa borde ha någon form av bildning började man inse. Därför sändes adelsgossarna, en del prästsöner och kanske även en och annan storbondeson till universiteten.

Man hoppades därmed bevara samhällsordningen och hierarkin i samhället.

I första hand gällde det att dana stora fältslagskommendanter. Präster och kungliga rådgivare. Men även en och annan av de bildade blev den tidens vetenskapsmän. Kvinnor inom dessa gebit fanns knappast och de som fanns nämndes sällan i skrifterna.

Stora handlingarnas män behövdes i dessa orons år. Så blev det och historian känner vi idag till.

Hur bedöms onani i dag mot förr?

Viktorianska dubbelmoralen var en gång lika vanlig här som i England.

Man skrämde pojkar, och även flickor, med att ryggraden upplöstes om man tillfredsställde sig själv. Händerna på täcket sa mödrarna i all välmening, då de uppfostrats i denna tro att sexualitet och utlösning var fördärvligt om det inte gjordes inom äktenskapet.

När väl detta var i stånd skulle sexualiteten flöda så att så många barn som möjligt kom till världen. Barnadödligheten var stor, därför blev de flesta familjer ändå inte så stora.

Det fanns även olikheter i adliga eller bondefamiljer. I bondefamiljen föddes fler barn då det var status att ha många. I adelns var de inte så många men här roade man sig även med älskare och älskarinnor då det sågs med mer blida ögon i dessa kretsar än bland allmogen. Dock förekom älskarinnor en del även ex bland bönderna som gärna lekte lite med pigorna på gården.

Men varför onani sågs som olämpligt är troligen något som man får gå långt tillbaks för att förstå. Säkert till de stora krigens år då svenska folket minskade och kungen önskade fler födslar vilket även var fallet efter digerdödens dagar.

Att inte gifta sig och använda sin sexualdrift till att skaffa så många barn som möjligt så att det förhoppningsvis överlevde så många som möjligt till vuxen ålder sågs som skamligt och icke gudsfruktigt.

I bibeln visste alla att det stod att människan skulle uppfylla jorden med sin avkomma.

Som sagt, barnadödligheten var stor. Kungen och adeln behövde arbetskraft. Därför skrämdes människor till att spara sig sexuellt så att de fick livsduglig uttömning istället för mindre livskraftig, vilket man trodde den blev vid upprepad onani. 

Man skrämde därför människan med att om du onanerar löses ryggraden upp och du dör eller blir tokig.

Sedan 1950-60 talet ses inte onani som skadligt utan uppmuntras istället för människans hälsa och välbefinnande och ses som något helt naturligt.