11 ljusår från oss finns den hittills intressantaste planeten för utomjordiskt liv.

Ross 128 är en sol 11 ljusår från oss i Jungfruns stjärnbild,  en röd dvärgstjärna lugn och fin inga otrevliga solutbrott kommer därifrån. Här finns en planet på ett avstånd från denna sol med ett klimat där liv kan ha uppstått och finnas idag.

Planetens namn är Ross128b. Här finns nästan säkert även vatten på dess yta. Självfallet även en atmosfär.

Planeten är högintressant då det gäller letandet efter liv därute. Den klassa som nummer ett av högintressanta exoplaneter. Den idag intressantaste exoplaneten därute.

Bilden är en  illustration av Ross128b med dess sol Ross 128 i bakgrunden. 

Dream Chaser är namnet på nästa rymdfärjeprojekt

Testflygning har gjorts av första farkosten för nästa rymdfärjearmada. Hur många de ska bli vet jag inte.

Namnet på dessa om de blir fler än en av dessa är Dream Chaser (och troligen nummer efter varje farkost) och testflygning på första farkosten är gjord.

Det dröjer några år ännu innan den och de troliga efterföljarna börjar sina uppdrag.

Farkosterna ska vara mer ekonomisk än sina föregångare vilka användes mellan 1981-2011.

En förteckning på dessa kan ses här 

Testflygning av den nya färjan kan ses här.

Bilden är från 1981 och den första rymdfärjan Columbia

En stjärna med spiralformation lik Vintergatan omkring sig där skuggor spöklikt rör sig.

Astronomer i Holland har med hjälp av SPHERE,  det nyaste instrumentet på ESO, (Europeiska sydobservatoriet   i Chile) upptäckt att stjärnan HD 135344B  en ung stjärna 450 ljusår från oss i Vintergatan har en egen spiralarm (likt Vintergatan har)  där skuggor rör sig.

I den rapport som färdigställts om upptäckten diskuteras det om spiralarmen är materia till bildande av stora gasplaneter och skuggorna är tätare materia för kärnor i denna planetbildning.

Ingen förstår helt detta fenomen. Vi kan bara förmoda att det med den kunskap eller förförståelse vi har om universum är just ovanstående vi ser. Men inget säger att det inte istället är något vi inte förstår med vår nuvarande kunskap.

Det är fritt fram att filosofera om vad det är vi ser. Det  finns inget  facit.

Nya rön och tankar kommer ofta, numera, då instrumenten förfinas i sökandet för förståelse av universum och vad det är, hur det uppkommit och utvecklats, varför det finns och i slutändan den eviga frågan, vad är en människa?

Drönarfaran kräver bättre skjutvapen

Militära styrkor behöver skyddas bättre mot de allt mindre drönarfarkosterna. Att skjuta ner dem är bästa botemedlet. Men  att upptäcka dessa små farkoster är besvärligt. Några missiler är inte rätt väg att träffa dem på när de väl upptäcks.

Det saknas idag effektiva och träffsäkra vapen för detta arbete och amerikanska försvaret likt säkert merparten av andra länders försvar och uppfinnare försöker lösa problemet.

Drönarproblemet kommer säkert att öka för både militärer och allmänhet mycket beroende på att de blir mindre och mindre i storlek och tystare och därmed än svårare att upptäcka och oskadliggöra.. Terrorattacker med desamma som spridning av bakteriestammar etc är ett slag av fara idag om dårar får möjlighet till detta.

I rymden och på planeter och månar kan de dock vara ett mycket bra hjälpmedel för forskningsändamål där människor inte kommer åt  och även på Jorden där människan personligen skulle störa i naturens naturliga djurmiljö.

Skillnaden är att de även användas för onda syften. Så länge människan är egoistisk och har en ondska inom sig kommer det att vara problem med all form av kommunikation och teknik.

Olika slag av molekylmoln finns därute i universum.

NGC253är en spiralgalax vilken finns på ett avstånd från oss av 11 miljoner ljusår. I centrala delarna av denna galax finns unga stjärnor inom ett område av 30 ljusår.

Här har för första gången utanför Vintergatan hittats molekylmoln i närområden av dessa unga stjärnor. Åtta sådana moln har hittats och undersökts spektralmässigt. Resultaten av dessa undersökningar förvånar.

Det är olika innehåll i molnen en del är mindre täta än andra och består av mindre andel av komplexa kemiska sammansättningar av molekyler. Medan andra har en stor mängd av detta.

I ett av molnen har upptäckts 19  föreningar. Det är just detta att skilda moln har olika sammansättningar och rikedom av kemiska molekyler som är det intressanta.

Hur har detta bildats och varför denna skillnad? En fråga vi ännu inte har svar på.

Kan hända att det är så att moln av detta slag bildas på skilda vis och får olikartad sammansättning på grund av tid strålning och plats i en galax. Säkert har det även betydelse för vad som sedan sker på de nya solars planeter som bildas i området och vilket moln som ligger i närområdet av ett solsystem där.

Hur såg det mest näraliggande moln ut kemiskt som låg närmast Jorden och vårt solsystem när det bildades? Kunde vi svaret på det skulle vi troligen förstå mer om varför vi är här och Jorden ser ut som den gör. Men det är spekulationer.

Bilden är på ett molekylärt moln i närheten av Bernhards stjärna i stjärnbilden Ormbäraren  i Vintergatan

Ekon av ljus kommer från galaxen M82

Eko upplever vi ex här på Jorden när vi ropar bland berg och dalar och ekot av våra röster studsar tillbaks mot bergssidorna.

Men här handlar det om eko av ljus. Observera att det är inte samma sak som reflexer av ljus eller för den delen pulsarer.

Det är Hubbleteleskopet som fångat dessa ekon kallade ljusekon (Light echo). De kommer 11,7 miljoner ljusår från oss från galaxen M82  därifrån från supernovan SN2014J.

Hubbleteleskopet har under två år studerat detta fenomen och en film har skapats vilken visar ljusekot. Se här.

Skenet ses som en krusande yta av ljus. En exploderande stjärna vilket gett upphov till denna supernova vars sken studsar mot ett omgivande dammoln ger denna effekt  vi ser då vi härifrån ligger i rätt riktning för att uppleva det fullt ut.

Hittills ska ett femtontal liknande ljuseffekter  eller ljusekon ha upptäckts utanför vår Vintergata, uppkomna ur supernovor. Det behövs supernovors skarpa ljussken för att dessa ljusekon ska upptäckas. Säkert finns otaliga svaga ljusekon från stjärnor överallt, men för svaga för att vi ska upptäcka dem med dagens teleskop.

Bilden är på det berömda Hubbleteleskopet vilket gett oss mycket ny  kunskap om universum genom åren.

Vit dvärg äts upp av brun dvärg blir den ändå en svart dvärg en gång? Ingen kan svara på det.

En vit dvärg är en kollapsad stjärna av exempelvis solens storlek vilken kollapsat till en storlek av 1% av sin ursprungliga storlek men med samma tyngd som när den var 99% större och en sol. Detta kommer en gång att ske även med vår sol för att därefter bli en svart sådan när ljuset slocknat helt.

En brun dvärg är en misslyckad stjärnbildning. Den har låg densitet och är mindre än de minsta stjärnorna men större än gasjättar som Jupiter.

 I vår Vintergata har upptäckts ett dubbelstjärnsystem bestående av en vit och en brun dvärg. Det unika här är att materia från den vita dvärgen töms efterhand in i den bruna dvärgen. Något som aldrig tidigare setts i Vintergatan.

 Mycket ovanligt är att i ett dubbelsystem finna en brun dvärg tillsammans med en vit dvärg. Dubbelsystem av stjärnor är annars vanligt.

Händelsen ovan är unik. Resulterande i att den kollapsande stjärnans livscykel inte blev vad den annars skulle blivit. Utöver det att den bruna dvärgen dragit till sig stora mängder helium från den vita närmar den sig denna och kretsar nu med en omloppstid av endast 3 timmar runt den vita dvärgstjärnan.  Så det är en spännande, unik och en lärorik händelse vi ser.

Själv funderar jag på det normala slutstadiet av en stjärnas livscykel. Stadiet då den blivit svart. Kan svarta dvärgar finnas på platser därute på platser vi inte kan upptäcka? Kanske närmre än vi tror.

Kan planet 9 den gäckande planeten därute vara en svart dvärg?

Bilden är från NASA på hur en svart dvärg ser ut.