Reinfeldt skapade rekordstort utanförskapande med sin s.k. arbetslinje.

Utförsäkrade som snart var tillbaks i sjukpenningssystemet men nu med än sämre ekonomi och därmed utanförskap. Arbetssökande vilka efter varje segregationsverktyg, jobbskatteavdragen, blivit allt fattigare då avdraget enbart gäller de som själva lyckats få ett arbete. Hjälp eller stöd att skaffa arbete finns ej numera. Istället finns nu ett kontrollredskap som kallas ”arbetsförmedlingen” vilken ska kolla om arbetssökande söker många arbeten och egentligen har rätt till ekonomiskt stöd under sin arbetsökartid. En tid som för många blir till pensionen. Detta skapar utanförskap.

Citat: Det hindrar inte Expressen, det här är ett styrkebesked för statsminister Reinfeldt. Han lovade att ta itu med ”utanförskapet” och nu får en mindre andel av folket förtidspension. Men är folk friskare än förr? Är folk mer arbetsamma?

Väldigt lite tyder på det  - - - Att folk inte förtidspensioneras längre har en enkel förklaring. 1 juli 2008 infördes nya, hårdare regler. I dag går det nästan inte att bli förtidspensionerad.

Människor utförsäkrades från systemen. Över 65 000 har hittills lämnat sjukförsäkringen, inte för att de har blivit ­friska och mår bättre utan för att deras sjukdagar tagit slut.

Enligt Försäkringskassan egna analys av utvecklingen fick 14 procent av de som utförsäkrades 2010 socialbidrag året därpå. Slut citat.

Enligt artikeln blev Reinfeldt missnöjd med att media inte uppförstorade att färre förtidspensionerats och därmed   bidragsdelen av befolkningen minskat.

Tvärtom borde han vara tacksam för att media teg. Ser man på varför bidragsberoendet minskat är det utförsäkringen av sjuka och vägran att förtidspensionera sjuka som ligger bakom.

En av de skamligaste och mest förödmjukande reformer någon regim gjort mot enskilda människor!

I spåren följde - och följer - krossade familjer, självmord och anhöriga som tvingas försörja vuxna människor!

Skulle sanningen bakom siffrorna bli offentlig om varför bidragsutbetalningarna minskat, skulle avskyn för alliansens politik blomstra.

Skulle den vinklas som att ”arbetslinjen” minskade bidragslinjen utan analysering om varför, skulle det självklart ses som ett lyckat reformarbete. Denna vinkling saknar alliansen, då den skulle ge sken av att en totalt misslyckad politik varit lyckad.