Artefakten med mekanismen upptäcktes 1901 av dykare
som utforskade ett sjunket skeppsvrak nära ön Antikythera i Egeiska havet. Även
om den skokartongsstora mekanismen brutits sönder i fragment och eroderat stod
det klart att den innehöll en komplex serie invecklade kugghjul.
Årtionden av efterföljande forskning och analys har
fastställt att mekanismen är från det andra århundradet f.Kr. och fungerade som
en slags handmanövrerad mekanisk dator. Yttre rattar anslutna till de inre kugghjulen gjorde det möjligt för användare att förutsäga solförmörkelser och
beräkna planeternas positioner vid ett givet datum med en
noggrannhet som inte kan jämföras med någon annan mekanism från den tiden.
År 2020 avslöjade nya röntgenbilder av en av
mekanismens ringar, den så kallade kalenderringen nya detaljer som visade hål
med regelbundna mellanrum under ringen. Eftersom ringen var trasig och
ofullständig var det dock inte klart hur många hål som funnits där från början.
En första analys av Antikythera-forskaren Chris Budiselic vid university of Glasgow och hans kollegor
tyder på att det troligen var någonstans mellan 347 och 367.
I en ny artikel som publicerades nyligen i
Horological Journal, beskriver Glasgow-forskarna hur de använde två statistiska
analystekniker för att avslöja nya detaljer om kalenderringen. Analysen visar
att det är mycket sannolikare att ringen hade 354 hål vilket motsvarar
månkalendern, än 365 hål, som skulle ha följt den egyptiska kalendern. Analysen
visar också att 354 hål är hundratals gånger mer sannolikt än en 360-hålsring,
vilket tidigare forskning har föreslagit som ett möjligt antal.
Professor Graham Woan, vid University of Glasgow's
School of Physics & Astronomy, en av författarna till artikeln. Beskriver:
"Mot slutet av förra året pekade en kollega på data som förvärvats av
YouTubern Chris Budiselic, som ville göra en kopia av kalenderringen och då undersökte
sätt att avgöra hur många hål den innehöll. Professor Woan använde en teknik
som kallas Bayesiansk analys där man använder sannolikhet för att kvantifiera
osäkerhet baserat på ofullständiga data för att beräkna det sannolika antalet
hål i mekanismen med hjälp av positionerna för de kvarvarande hålen och
placeringen av ringens kvarvarande sex fragment. Hans resultat visade starka
bevis för att mekanismens kalenderring innehöll antingen 354 eller 355 hål.
Samtidigt hade en av professorerna och Woans kollegor vid
universitetets institut för gravitationsforskning, dr Joseph Bayley hört talas
om problemet. Han anpassade teknik som används av deras forskargrupp för att
analysera signalerna som fångas upp av LIGO-gravitationsvågsdetektorerna, som
mäter de små krusningarna i rumtiden, orsakade av massiva astronomiska
händelser som kollisionen mellan svarta hål, när de passerar genom jorden, för
att granska kalenderringen.
Markovkedjans Monte Carlo och nästlade
samplingsmetoder som Woan och Bayley använde och dessa gav en omfattande
uppsättning resultat, vilket återigen tyder på att ringen troligen innehöll 354
eller 355 hål i en cirkel av radiUS 77,1 mm, med en osäkerhet på ca 1/3 mm. Det
avslöjar också att hålen var exakt placerade med extraordinär noggrannhet med
en genomsnittlig radiell variation av bara 0,028 mm mellan varje hål.
Bayley, en av medförfattarna till artikeln,
forskningsassistent vid School of Physics & Astronomy beskriver att tidigare
studier har antytt att kalenderringen sannolikt har följt månkalendern och de
dubbla tekniker som vi har tillämpat i det här arbetet ökar sannolikheten för
att så är fallet.
"Det har gett mig en ny uppskattning för
Antikythera-mekanismen och det arbete och den omsorg som grekiska hantverkare
la ner på att tillverka den – precisionen i hålens positionering skulle ha
krävt mycket noggrann mätteknik och en otroligt stadig hand för att stansa dem.
Ett mätinstrument för resor över haven vilket troligen slagits sönder av fiender till skeppet där det fanns ombord. Fiender som tagit instrumentet som ett onaturligt instrument gjort av krigiska gudar (misstänker jag) då gudavärlden sågs ligga bakom det man inte förstod. Om det fanns fler instrument på andra skepp så var de knappast många om ens något. De var ett avancerat och invecklat instrument som tagit lång tid att tillverka och den som gjort det kan knappast haft tid att göra ett flertal om nu inte instrumentet var det enda i sitt slag tillverkat av ett ingenjörsgeni på den tiden.
Bild vikipedia. Framsidan av en modell från 2007 av
artefakten.
