Alla dessa påfund av dagar till allt möjligt och omöjligt. Snart har varje dag minst en symbol utöver namnsdag .

En modern form av helgonkalendern är här då alla dagar var minst ett helgons dag och skulle firas på något vis.

Citat: Internationella mansdagen firas i olika länder den 19 november, även om den oftast smyger ganska obemärkt förbi i Sverige. Slut citat.

Nej, varken denna dag eller internationella kvinnodagen, kanelbullens dag eller den uppsjö av dagar av alla slag fyller någon funktion längre.

Det har blivit inflation av nya dagar som ska äras eller uppmärksammas, ofta i köphandelns namn.

Detta är inget nytt fenomen, för länge sedan var almanackorna fyllda av helgondagar. Det blev snart fria dagar då helgon skulle firas med olika tillbehör och symboler.

Bort med kvinnodagen o mansdagen och alla andra onödiga dagar av skilda slag som uppkommit de senaste decennierna. Allt är onödigt.

Men låt namnsdagar vara kvar. Dårskapen med att sätta ut nationaldag istället för att låta svenska flaggans dag vara kvar är en idioti. Vi firar knappast denna dag i massinvandringens tid och har ingen befrielsedag att fira som t.ex. våra grannländer har.

Att vi skulle få nationaldagen till helgdag har enbart fått till resultat att vi fått mindre lediga dagar över tid. När denna dag infaller på lördag eller söndag blir den borta. Och för att göra detta möjligt med att införa dagen som helgdag slopades en fastställd fri måndag, annandag pingst.

En viktig dag i kristendomen. Men få kan något om kristen tro idag sedan undervisningen i skolorna togs bort o all religion läggs under ett ämne utan åtskillnad. Därför vet få under 60 år idag var kristendom är eller vad de kristna högtiderna innebär.

Istället ser man kristendom som förtryck och farlig för samhället och många föräldrar arbetar aktivt för att deras barn inte ska lära sig något om kristendom.

Men för oss troende är detta inget konstigt, sista tiden är detta, något som ska ske enligt bibeln, få troende ska finnas kvar och motståndet i samhället mot tron ska öka hela tiden.

 

Att sälja passar inte alla, en del passar bäst till att köpa.

Vi är alla olika och vill man kan man dela in mänskligheten i motsatta grupper av vilka slag man önskar.

Män-kvinnor, arbetare-anställda, rika-fattiga, empatiska- egoistiska m.m.

En del är duktiga på att sälja andra klarar inte av att sälja sig själv ens på arbetsmarknaden utan förblir arbetslös hur många jobb den än söker i en högkonjunktur.

Försäljare som tjänar mycket pengar finns, fast de som inte kan sälja knappast tror på detta.

De som inte kan sälja är däremot köpare. Visst, den som kan sälja köper också. Men den som kan köpa innefattar även de som inte kan sälja.

Kunden behövs lika väl som säljaren. Ser vi till den som inte ens kan sälja sin egen arbetskraft är denne likväl lika bra kanske bättre köpare än många andra. Därför bör inte ersättningar vid arbetslöshet få existera av det slag Alliansen gjort. Då vi behöver köpkraften för att hålla uppe produktion och försäljning.

Ju fler arbetslösa och sjuka som får mindre ersättningar desto färre kan handla. Ja, jag vet att i dag har skatten sänkts för de med jobb för att hålla uppe köpkraften.

Att sänka skatten för de som har ett arbete resulterar självfallet i att dessa kan konsumera mera. Men varför ska vissa få än större möjlighet att konsumera på bekostnad av de som ingen anställer eller som är sjuk? En mycket berättigad fråga som ingen önskar besvara oberoende av politisk färg i vårt samhälle av i dag.

Varför? Jo därför att svaret skulle bli av ett slag som skulle beskrivas som omänskligt om det besvarades ärligt. Och ingen regering önskar framstå som den som inte ser människors lika värde. Därför gömmer man sig bakom mantrat Jobblinjen och kan inte förklara berättigandet av vad detta innebär för de som redan hade det dåligt och var utanför.