Kanske som för Kristdemokraterna, bara något till
namnet men som inte får användas politiskt. Att segregera svenska folket likt
alliansen gjort och trampa på arbetslösa och sjuka är så långt från kristet man
kan komma.
Men nu har Socialdemokraterna fått ett religiöst problem. Omar Mustafa och muslimerna i Sverige. De är inte välkomna i politiken
om de önskar vara aktivt religiösa och förändra Socialdemokraternas politik i
islamistisk riktning.
Citat: partiledningens hållning ur ett bredare
perspektiv kan vara en avskräckande signal för troende att engagera sig.
– Vi har i dag ett större förtroende bland
muslimerna än i någon annan grupp. 70–75 procent av Sveriges muslimer röstar
socialdemokratiskt. Ur det perspektivet är det självklart oerhört viktigt att
vi åtminstone har en muslim som sitter i partistyrelsen. Det hade vi fram till
i går.
Weiderud säger att stödet för S bland muslimerna är
större än bland metallare och andra LO-förbund. Slut citat.
Men om islamister känner sig mest hemma i socialdemokraterna ska även deras åsikter
respekteras även om dessa ses som främmande i ett såkallat feministiskt
perspektiv av det slag socialdemokraterna förespråkar och även de flesta övriga
partier i Sverige. Ett perspektiv vilket är unikt världspolitiskt men ses som
det enda rätta här.
För en svensk sedan generationer kan detta kännas
galet. Men så fungerar demokratin. Lika fel anses en helyllesvensks uppfattning
av familj m.m. vara i ett islamistiskt land.
Politik och religion kan normalt inte åtskiljas även
om Kristdemokraterna lyckats med detta - till alla kristnas frustration. Deras
politik är bara kristen till namnet, i övrigt är den lika segregerande och
sekulariserad i ”arbetslinjens”
utanförskapande ekonomiskt av sjuka o arbetslösa som övriga borgerliga
partiers.
Men normalt hör en persons religiösa tro ihop med
dennes politiska uppfattning, det är helhet av en människa.
