Klokheten syns inte utanpå en människa

Detta är något som vi alla hört. Men för den skull ska inte schabloner göras.  Hur många har inte hört eller läst uttrycket ”dum som en blondin.”

Troligen kommer det från någon avundsjuk som velat se ut som en blond skönhet och blivit brädad av denna.

Utseende och intelligens har inget samband.

Däremot kan den som har sexappeal locka och utnyttja människor till mycket, för egen vinnings skull. Sol-och-vårare är exempel på människor av detta slag.

Människor med utstrålning hör till denna grupp, vilket inte behöver vara synonymt med vackra människor, utan istället har dessa något som lockar men som inte går att förklara med skönhet.

En klok människa är en som bryr sig om andra och försöker vara rättvis och  försöker hjälpa någon i nöd, i stort som smått.

Klok innebär dock inte alltid välutbildad. Tvärtom, en välutbildad har lärt sig kritiskt tänkande och detta kan vara ett hinder för omtanke och empati. Detta då kritiskt tänkande innebär misstänksamhet mot all information.

En klok och vis människa kan däremot ses som en vardagens ängel. Denne finns där vi minst anar det och har vi tur möter vi denne när vi behöver en medmänniska som inte bara tänker på sig själv.

Kan man förstå en dikt skriven av någon annan än en själv?

Knappast, man tolkar den. Därför är oftast tolkningen gjord utefter vad man som läsare tycker sig förstå. Alltid utefter den förförståelse man har av en liknande textmassa.

Därför kan ibland poesiaftnar där poeten själv läser sitt verk vara bra för förståelsen av vad denne egentligen menar med poemet. Om inte, fråga denne.

Jag har själv alltid svårt för att förstå vad en dikt egentligen vill säga. Min egen tolkning har alltid varit långt från vad den som skrivit den menat. Många gånger är en dikt för mig helt oförståelig.

Kan det vara vanligt att människor inte kan förstå och därför är det en anledning till att poesi läses så litet och säljes än mindre?

Vilka är då förståsigpåarna av denna litterära genre?

Kan det var samma slag av människor som slukar kultur?

Kan det vara en åtskillnad mellan oss och de andra som gör att vissa som läser poesi gör detta för att ge sken av att förstå det men egentligen inte förstår mer än vi andra?

De fascineras av poetens personlighet i många fall men texterna är för dem lika mystiska som för de flesta andra.

Är poesi något för alla eller är det bara något som ska segregera människors så kallade kulturella förfining människor emellan? 

Ambrosia, de grekiska gudarnas mat

Genom att äta denna nektar kunde deras odödlighet och eviga ungdom bevaras.

Detta var ungdomens källa och odödlighetens elixir.

I alla tider har människan sedan dess sökt denna källa. I många fall var det en av alkemins mest betydelsefulla sökmotorer, den andra var att försöka bli rik som ett troll genom att försök gjordes att av ickeädelmetall göra guld.

Allt misslyckades och drömmen om evig ungdom och rikedom utan gräns blev en dröm som finns ännu i våra dagar.

I dag går jakten på evig ungdom i laboratorierna där man söker den länk i DNA som kan ge svaret på åldrandets gåta.

Jakten på rikedom finns självklart även numera och är i första hand jakten på snabba pengar genom att göra snabba klipp i aktier eller spekulation.

Här har några lyckats, på bekostnad av flertalets felspekulation.

Den eviga jakten och drömmen om evigt mänskligt liv och stort kapital fortsätter och kan väl ses som den eviga mänskliga drömmen.

Drömmen som inte kan uppfyllas men som i många fall är energin bakom allsköns utveckling och hopp i samhället. Politiska ideologier. Människors innovationer och sexuella begär.

Vingarna som människan aldrig fick

Dinosaurier är enligt vetenskapen ursprunget till vår tids fåglar.

Det får vi lita på, säkert finns det likheter vi lekmän inte kan se med ögonen.

Men varför blev inte människan en flygande varelse? Nog hade det varit lika möjligt som att dinosaurier utvecklades till flygande varelser i ofantlig storlek för att sedan, enligt evolutionens teorier, minska i storlek och få fjädrar.

Vi kunde haft en utfällbar vinge mellan varje arm och ben.

Spår av andra slag finns på våra kroppar, svanskotan är ett, vi hade som människa svans en gång, påstås det. Varför vi människor blev av med den kan man diskutera.

Vi hade simhud mellan fingrarna och tårna påstås det även av vissa forskare. Varför denna försvann kan man även diskutera.

Tänk om vi haft vingar, då kunde vi transporterat oss betydligt snabbare än i dag mellan två punkter är fågelvägen alltid närmast. Vi kunde gått, sprungit eller tagit en flygtur.

Tänk om vi även kunnat andas med gälar och haft simhud kvar, då kunde vi utöver detta även tagit en tur under havets yta. Nog hade det varit den ultimata evolutionsutvecklingen, inte att vissa ev utväxter försvann.

Det hade funnits fler möjligheter för alla att uppleva allt mellan atmosfär och havsdjup. Är det bara fantasi eller hade den möjligheten kunnat realiserats i evolutionshänseende?

Om så, varför gjorde den inte det? Finns någon levande varelse, eller har det funnits någon levande varelse, som kunnat leva i vatten likväl som på land som även kunde flyga? 

Vilka personer och gudar som fanns i grekisk mytologi och samhälle.

Vi är alla ännu i dag påverkade av de gamla grekernas filosofi politiskt, etiskt och på många andra områden. Idéer som i dag används tänktes ut för länge sedan och har sedan dess påverkat oss och våra förfäder i några tusen år.

Mytologin från den tiden har fascinerat oss och gör så ännu. Teveserier med inslag av grekisk mytologi har blivit populära.

Men vilka var de personer som påverkat oss och vilka var de mytologiska varelserna?

Nedan är två länkar som jag rekommenderar alla intresserade att se på. Här är personer och mytologiska väsen alfabetiskt uppradade och lätt förklarade av vilka de var och vad de stod för.

Den mytologiska länken: Här

Den historiska länken: Här

Sierskan i Delfi var vansinnig när hon förmedlade goda råd.

Detta påstår Platon i sin bok Faidros vers 244 b. Men att vara vansinnig sågs inte som negativt på denna tid.

Idag hade detta inneburit att den som ansågs vansinnig inte var vid sina sinnens fulla bruk och borde spärras in på en psykklinik. Ingen skulle lyssna på dennes, som det skulle ses som, sjuka fantasier och verklighetsuppfattning.

Då för länge sedan sågs vansinnig som att personen fått kontakt med gudarna och den vägen fick inblick i deras värld. Den fick under det annorlunda upplevelseskedet inblick i vad som skulle ske och kunde därför förmedla spådomar. Detta gjorde oraklet i Delfi, visserligen var dessa utsagor mycket svårtolkade då oraklet var påverkat av ångor från underjorden som sipprade upp där hon satt.

Men tolkningen av vad som sades gjordes efterhand alltid till oraklets fördel och därför var oraklet spåkvinnan, prästinnans ord, mycket viktiga under lång tid, ca 1200 år fanns det ett orakel i Delfi.

Vem konsumerar kultur och varför?

Kultur, begreppet som hör hemma bland de bildbara är vad det alltid setts som. Människor från arbetarklassen och de som inte har högre utbildning ser ner på kultur i form av gallerier, museer, teater mm.

Detta ses som lyxkonsumtion och helt meningslösa sysselsättningar. Något för de rika och förnäma, anses det.

Men även kulturslukarna, de så kallade bildade, förnäma och rika ser även de kulturen som något som skiljer dem från de obildade och oförstående.

Därför är människor i många fall överens om detta. Detta är något för oss, inte er. Detta är inget för oss, utan för dem.

Konsumtionen är att gå på vernissage, gallerier, teater och museer. Självklart kan mer ställas in i detta begrepp. Men ovanstående är det som klassiskt ses som kultur.

Klasskillnaderna inom kulturbesök finns fortfarande medan många andra ting förändrats och jämställts. Bokläsande görs i alla klasser. Resor likaså.

Semesterturer var förr även det något inte arbetarklasen gjorde, även om det bara handlade om besök på några mils radie. I dag gör alla detta, undantag sjuka och arbetslösa. Men målen är olika för arbetarklass och akademiker. Den förra reser oftast till badstränder. Den senare till kulturbesök och äventyr.

Skillnaderna består ännu idag, man önskar visa vart man hör, i dag som då.