En ledare ska passa i sin tidsepok.

Ledarutbildningar i all ära.

Men det som i dag blir en bra ledare är i morgon en passé ledare.

Kraven på hur en ledare ska agera och vara skiftar från tid till tid och politiskt klimat.

Auktoritära ledare i ett hierarkiskt organisationssystem har alltid funnits och fungerat i de flesta fall.

I dag ska det vara demokratiskt och ett tag var så kallade lärande organisationer ett ideal.

Målstyrning har även funnits under ett flertal år och kan väl ses som ideal fortfarande. I dessa organisationer är hierarkin inte så uttalad som i gamla system som kunde ses som diktatoriska.

Men ledare ska passa i sin tid. I en lågkonjunktur där konkurrensen är mördande kan gamla tiders diktatoriska ledare passa bäst. Då måste snabba beslut tas och möten och diskussioner stå tillbaks för diskuterande medarbetarbeslut.

Ledare av skilda slag behövs. Rätt ledartyp för en viss tidsanda är idealet. Ibland demokratisk, ibland diktatorisk. Ibland med lyssnande öra för medarbetarnas önskemål, ibland för att besluta utan misskund med dessa.

När kommer en skolreform av ett slag som speglar vår föränderliga värld?

Kanske den redan finns.

Som allt annat i samhället kanske skolorna och dess förutsättningar i form av undervisning, regler och normer redan ändras oupphörlig och därigenom speglar vår föränderliga värld.

Förändringsivern finns kanske redan här som i övriga samhället.

Nya normer och regler uppstår och omarbetas hela tiden i en allt snabbare takt. Är det så redan? Jag vet inte.

Men som i samhället i övrigt bör det vara så eller bli så. I annat fall lär sig eleverna inte att en regel som gäller i dag kan bli helt annorlunda i morgon.

Det som gäller som praxis i dag kan vara helt fel i morgon.

Inga fasta värden eller regler finns.

Då blir skolan en spegling av samhället och vuxenlivet.

Sociala normer och rättigheter likväl som skyldigheter som ett barn lär sig i första klass kan omkullkastas i andra klass.

Inget kan vara rätt för livet enbart för stunden. Då har vi fått en föränderlig skola som speglar det otrygga och föränderliga samhället av i dag.

Inga fasta värden och omförhandlingar av existerande värden om inte ännu dagligen så flera gånger årligen, ofta i samband med budgetframställningar där politiker ger linjer för hur man ska arbeta i olika förvaltningar mot och för människor.

Husförhören kanske skulle återinföras.

Men knappast som förr av religiös karaktär.

Istället skulle dessa hållas av Försäkringskassan och Socialförvaltningen. Syftet skulle vara att kolla så människor visste om sina skyldigheter och rättigheter.

I dag ses inte bara Socialförvaltningens handläggare som svåra och kalla tjänstemän, vilket var vanligt förr.

I dag ses även Försäkringskassans handläggare som sådana, och det i större mängd än de sociala.

Förr sågs Försäkringskassan som en hjälpsam och trevlig myndighet där man kunde få hjälp. I dag är deras uppgift att så få som möjligt ska få hjälp.

Men för att människor ska förstå paradigmskiftet bör en massutbildning av svenska folket ske så vi alla vet vad som gäller i dag. Det räcker inte med att politiker skallar ut sitt hat mot arbetslösa och sjuka utan att förklara konkret vad som gäller.

Men för att människor ska förstå behövs utbildning och som jag påstår en ny form av husförför där människor kan få raka besked och frågor besvarade.

Vi lever i en ny tid medan många fortfarande i tanken lever i en förgången tid. Paradigmskiftet de senaste åren har få helt kännedom, om vilket man kan höra av bekanta och okända, för att inte ta del av på tidningars insändarspalter. OBS; på dessa kan man dock även läsa sanningen om hur regler i dag skoningslöst slår. Men då sanningen skrivs ut kommer dagdrömmarna snart till tals igen, genom att påstå att vi lever i de bästa av världar, där sjuka och arbetslösa har det lika bra som de som arbetar och har lön.

En stor upplysningskampanj behövs, men vilka skulle vilja stå för den? Knappast Alliansen, skulle de göra detta skulle de få nära 0% i nästa opinionsundersökning.

Vad kan efterbliven innebära?

Efterbliven var förr ett skällsord och den som var detta på riktigt sågs som mer eller mindre en idiot som man skulle låsa in, hemma eller på ett hem.

Alla psykiska handikapp lades in i dessa begrepp. Efterbliven och idiot.

Idiot var ett vanligt tillmäle för ca 100 år sedan, då med många olika betydelser som psykiskt handikappad eller psykiskt sjuk, arbetslös, lösaktig kvinna, fattig m.m. I gamla kyrkoböcker benämnde prästerna skriftligt många som idiot.

Efterbliven såg man som en som inte klarade av vardagen eller att sköta sig själv. Detta uttryck var som vanligast på 1920-70 talet. Lite samband med rastänkande och det hårda klimatet mot dessa grupper i Europa under 1930-50 talet hade betydelse i detta sammanhang.

Idag används knappast begreppet idiot av myndigheter och knappast utvecklingsstörd heller. Dagens begrepp har blivit det mer neutrala funktionshindrad.

Latent, begreppet som man bör tänka på.

Inom dig finns många personligheter och vissa av dem är nattsvarta, andra kärleksfulla.

Beroende på vad som sker, vad ödet har i beredskap, hur miljön du hamnat i är konstruerad har en av dessa personligheter just nu kommando i din personlighet.

En av flera som latent finns inom ditt psyke, skapad av arv och miljö.

Oftast är valet den möjligaste i den miljö och tid du lever under. Men ibland är det inte det och du får problem och även närstående och ibland samhället.

Du får sjukdomar, tar till utvägar som kostar samhället stora resurser i fängelse och anstaltsvård där du placeras.

Du blir kanske uteliggare, kanske miljonär eller vad som helst. Allt kan vara möjligt om tur, öde och konstellationer av möten och arvs- och miljökonstruktion är rätt inom dig just för denna händelse där du kan välja uppstår och du väljer den bästa lösningen för dig och din framtid.

Latenta förmågor och personligheter har vi alla. Vilka eller vilken som gäller vid ett visst tillfälle har vi däremot inte helt kontroll över då vi likt en maskin har konstruerats för att agera på ett visst sätt i en viss situation. Kanske maskin är fel uttryck, datorprogram är nog en bättre liknelse.

Hopp något som kan trösta.

Överlevnadsinstinkten är stor hos människan liksom hos allt annat liv och säkert är det tack vare den som liv existerar.

Liv kämpar för att föröka sig och leva vidare.

Om inte detta fungerat skulle liv inte tagit in föda. Tillfredsställelse och må bra känsla tillhör livsinstinkten.

När den bryts ner, och det gör den mycket sällan, då dör människan.

Liv med intelligens, i vårt fall människan, har livsinstinkten sammanflätad med hopp.

Hoppet om förbättring lämnar aldrig människan, vid sjukdom eller andra misslyckanden.

Om och när den gör det infaller apati, då vissnar människan som en blomma sakta ner och dör.

Att hålla hoppet vid liv är människans överlevnadsinstinkt och många gånger får människan hjälp med detta av sina anhöriga och vänner.

De som inga anhöriga eller vänner har bryts långsamt ner och vissnar bort som en blomma i naturen.

Kan du lätt förflytta din uppmärksamhet?

Kan du lätt och flexibelt flytta din uppmärksamhet från det du håller på med till något helt annat?

Då är du vad som nämndes ovan flexibel och störs inte av avbrytningar när du gör något eller störs när saker förändras i vårt numera starkt förändringsvilliga samhälle där inga fasta värden finns utan bara viljor som motarbetar varandra.

Trygghet är inget flertalet eftersträvar numera utan förändring är vad som önskas och detta enbart för förändringens egen skull.

Kan du inte vara eller låtsas vara flexibel finns du i fel tid.

Din tid har varit och brytningstiden även den. Du upplever kaos. Oförståelse och nostalgi.

Du undrar vem du är. Men frågor av det slaget passar inte in i den tid som är nu. Allt är förflyktigande, inget är värt något, mer än under en kort stund.

Stunderna blir kortare och kortare. Det finns inga mål. Bara sökande efter snabba tillfredsställelser. Vår tid är en tid som ingen kunnat föreställa sig bara för några årtionden sedan. Vart den leder vet ingen och få bryr sig.