Då så mycket exoplaneter upptäcks måste ett bättre klassificeringssystem finnas. Vi måste försöka förstå vad vi upptäcker.

Nu behövs ett bättre klassificeringssystem utarbetas för alla de exoplaneter som hittas då antalet hela tiden ökar annars blir det kaos.

Ingen har överblick idag och tiden är knapp om det inte ska bli ett onödigt tidsödande arbete i framtiden.

Precis som filosofer ställt sig frågan om vad en människa är ska nu astronomer ställa sig fler frågor om nyupptäckta planeter.  Första frågan är därför vad ska klassificeras som en planet.

Andra klassificeringar är om planetens massa, om den är en sten eller en gasplanet. Dess bana runt sin sol, om det är en isplanet eller om det misstänks öppet vatten, annat slag av vätska och om det finns atmosfär och vad denna består av. Ytans temperatur m.m. För att slutligen bedöma om det kan vara en miljö av livsmöjligheter eller inte där. Men utöver det finns alltid osäkerhetsfaktorer det som inte kan undersökas härifrån och det vi inte såg eller upptäckte.

Säkert finns fler saker att klassificera och mer dyker säkert upp efterhand som vi förstår och ser mer av exoplaneter därute. För mer information om diskussioner om detta se här.

OBS: Bilden är en science fiction fantasi.

Rocket Lab ska konkurrera med Musks Space X om framtida privata lastraketuppskjutningar.

Jungfrufärden för det lilla Rocket LAb med sin uppskjutningsanläggning på Nya Zeeland har nu gått av stapeln.

Det var första gången ett privat bolag sände en last upp i rymden och placerade denna i bana runt Jorden.

Den starka sidan för detta bolag är priskonkurrens. Musks bolag vilket i framtiden även ser sig som ett turistrymdbolag är dyrt. En uppskjutning med last från dem kostar idag enligt den prisinformation de har 62 miljoner dollar medan Rocket Lab nöjer sig med 5 miljoner dollar.

Rocket Lab planerar dock inga rymdturistresor. Men företag är intresserade av bolaget då dess priser är konkurrensdugliga.

Kuiperbältet ett 4,5 miljarder gammalt asteroid och småplanetområde utanför Neptunus bana med mycket kvar att upptäcka i.

Runt de småplaneter vilka finns här har månar upptäckts. Pluto har ex månen Charon.

En ny måne har nu upptäckts runt en småplanet med det intetsägande namnet  2007 OR10. Kanske denna måne nu kan få att denna småplanet kan få ett intressantare namn och kanske även månen namnges. Småplaneten är inte så liten den bör vara i storlek ungefär som Makemake vilken är ca 132 mil i omkrets. 

Men ännu är man inte helt säker på om 2007OR10 är en småplanet eller om det är ett annat objekt en större asteroid eller kanske två närliggande asteroider. 

Det är Hubbleteleskopet som gjort denna upptäckt för inte så länge sedan. Läs mer om detta här från NASA.

Origamirobotar ska i framtiden utforska Mars

Origamirobot är en robot av litet format vilken kan utveckla sig själv vid framkomsten till Mars och genom sin storlek komma in i utrymmen dagens rymdbilar inte kan.

Det är NASA som nu kan få denna nya möjlighet att utforska Mars på fler ställen än tidigare. Genom sin storlek kan ett flertal tas med i en farkost och fler undersökningar på kortare tid på platser dit ingen rymdbil kunnat ta sig kan då göras samtidigt.

Alla exoplaneter är inte livsvänliga en del är livsfarliga

Vi söker livsvänliga planeter runt andra solar. Men alla planeter är inte livsvänliga en del är till och med livsfarliga.

Vid landning där skulle det hända fruktansvärda ting med en människa.

Ex på den blå och utifrån sett livsvänliga planeten HD189733 b, 63 ljusår från oss är inte den blå färgen vatten som på Jorden. Istället är det magnesiumsilikat i atmosfären och här finns vindar på upptill 9700 km i timmen i hastighet och en temperatur på +800C. På denna glödheta planet maler sanden ner allt som kommer i dess väg.

Det var ett ex på livsfientlig planet därute. Läs vidare om ytterligare fyra stycken här. En sammanräkning gjord av tidningen Illustrerad vetenskap.
Bilden ovan är en illustration av planeten HD189733b som nämns i texten.

En asteroid har namngivits med en Svensk rymdfysikers namn

Det är professor Asta Pellinen Wannberg i Umeå som ärats med sitt namn till asteroid 11807 Wannberg en asteroid i asteroidbältet utanför Mars.

Det är Internationella astronomiska unionen, IAU som belönar Asta Pellinen-Wannberg för utarbetandet av att det går att studera meteorer med spridningsradar. En idé vilken utarbetades 1990 vid Institutet för rymdfysik i Kiruna. 

Genom att använda detta system för undersökning (spridningsradar) kunde nu mycket mindre objekt hittas  snabbare och enklare än tidigare.

Ett bra system därmed för att lättare finna mindre asteroider på kurs mot Jorden i framtiden eller rymdskrot på samma bana. Just ovanstående asteroid är dock inte så liten den har en diameter av mellan 5 och sex kilometer. 

Bilden ovan är på nämnda person i texten.

Lite känd fakta om Arcturus den ljusaste stjärnan på Norra stjärnhimlen

Arcturus är den tredje stjärnan i ljusstyrka sett från Jorden. De två andra är Sirius och Canopus vilka kan ses från södra stjärnhimlen.

Arcturus ses i spetsen av stjärnbilden björnvakten. Stjärnan är en röd jätte runt vilken det kan finnas planeter.

Det finns en hel del mytologiska berättelser om denna stjärna. Den omnämns i astrologi från ex Japan och  Indien. Bland Australiens urfolk ansågs dess utseende i norr vid förändring ge besked på larvers ankomst i träden. Förändringarna berodde på atmosfären, årstider och väder här på Jorden. 

Det finns en hel del intressanta sägner och påståenden om denna stjärna från skilda folk o kulturer läs mer om detta här. 

OBS: bilden ovan visar dess storlek i förhållande till vår egen sol.