Arbetslinjens segregationsidé återupprättade klassamhället.

I många decennier försökte politiker och fackföreningar få bort klassamhället och människors känsla av att inte vara lika mycket värda.

Det var svårt. Generationers förtryck fanns i generna. Att stå med mössa i hand och be om arbete var vanligt. Den som inte underställde sig kunde frysas ut och mista sitt arbete.

Vi nådde aldrig fram men kom en bra bit på väg genom att många hjälptes åt och visionen om ett samhälle för alla var ledstjärnan. Människor fick det bättre ekonomiskt oberoende av om de hade ett arbete, var sjuka eller arbetslösa. Arbetslösa fick beredskapsarbete. Arbete med avtalsenlig lön. Sjuka kunde känna tryggheten i att de inte kunde bli utförsäkrade från sjukförsäkringen om de inte blev friska. De med arbete visste att det fanns en skyddande a-kassa.

Allt monterade moderaterna ner på bara några år för att passa deras syfte av segregation av de som är arbetslösa eller för sjuka för att arbeta.

Och att konstruera ett samhälle där alla igen har trygghet och ska ses som lika mycket värda är en omöjlighet för en ny regim efter valet 2014. Ingen vågar återställa skattetrycket igen till den tid då skatt efter inkomst var självklarheten oberoende av om denna kom från sjukförsäkring, arbete, a-kassa eller pension.

Att återställa a-kassan eller stoppa utförsäkringen kommer även att vara omöjligt mer än till ytterst små marginaler. Svenskarna finns nu i en ny generation som inte kan förstå att människor kan ses som lika mycket värda om de inte har ett arbete.