Arbetslinjens segregationsidé återupprättade klassamhället.

I många decennier försökte politiker och fackföreningar få bort klassamhället och människors känsla av att inte vara lika mycket värda.

Det var svårt. Generationers förtryck fanns i generna. Att stå med mössa i hand och be om arbete var vanligt. Den som inte underställde sig kunde frysas ut och mista sitt arbete.

Vi nådde aldrig fram men kom en bra bit på väg genom att många hjälptes åt och visionen om ett samhälle för alla var ledstjärnan. Människor fick det bättre ekonomiskt oberoende av om de hade ett arbete, var sjuka eller arbetslösa. Arbetslösa fick beredskapsarbete. Arbete med avtalsenlig lön. Sjuka kunde känna tryggheten i att de inte kunde bli utförsäkrade från sjukförsäkringen om de inte blev friska. De med arbete visste att det fanns en skyddande a-kassa.

Allt monterade moderaterna ner på bara några år för att passa deras syfte av segregation av de som är arbetslösa eller för sjuka för att arbeta.

Och att konstruera ett samhälle där alla igen har trygghet och ska ses som lika mycket värda är en omöjlighet för en ny regim efter valet 2014. Ingen vågar återställa skattetrycket igen till den tid då skatt efter inkomst var självklarheten oberoende av om denna kom från sjukförsäkring, arbete, a-kassa eller pension.

Att återställa a-kassan eller stoppa utförsäkringen kommer även att vara omöjligt mer än till ytterst små marginaler. Svenskarna finns nu i en ny generation som inte kan förstå att människor kan ses som lika mycket värda om de inte har ett arbete.

Minnen från förr skapar sammanhang i nuet.

Din bakgrund med alla vidhängande minnen gör att du med åren får lättare för att hitta ett sammanhang i livet och samhällets utveckling.

Dina upplevelser från tidigare skeden och upplevelser du varit med om, hört och läst om är det bakgrundsmaterial du har för att se och förstå det som du upplever i nuet.

Nya upplevelser tolkas utifrån något du upplevt eller tänkt tidigare i andra sammanhang där du söker någon likhet och hur du då accepterat detta.

I dag värderas inte denna förmåga hos de äldre vilka har mer att ösa ur och just därför kan se sammanhang som gör att vissa förändringar bör undvikas i samhället. Man upplever en varningssignal som yngre inte kan se eller uppleva.

Segregation av arbetslösa och sjuka, misstron mot invandrare ser de allra äldsta i många fall som liknande det som fanns under 1930-talets Europa. Något som medelålders och yngre inte kan se, om de inte läst mycket om den tiden.

Dock är den generation med minnen från denna tid snart helt borta och det är anledningen till att segregation av arbetslösa och sjuka inte upplevs av de styrande eller de flesta människor i dag, som inte själva tillhör gruppen.

För ytterligare många år sedan sågs äldre som visa och var de som man tillfrågade när samhällsproblem mm uppkom. I dag frågas äldre inte till råds istället ses ungdom och förändringsbenägenhet som viktigast.

Men om denna förändringsiver, ofta utifrån något som redan fungerar, är bra svarar jag skarpt, att i de flesta fall är det inget annat än ett fördärv för nutiden och framtiden.