Asteroiden Ryugi får besök av en japansk farkost

Hayabusa 2 är en japansk rymdfarkost vilken senare i år ska besöka asteroiden Ryugu och ta prover där.

 Ryuga själv är en ca 3000 meter lång asteroid vilken aldrig besökts tidigare. Hayabusa 2 ska där ta prover ligger just nu 80 km över denna med en hastighet motsvarande vanlig promenadtakt.

Hayabusa 2 och Ryugu  finns nu ca 284 miljoner kilometer från jorden.  Hayabusa 2  stängde sina jonmotorer den 3 juni och genomförde en färd därefter för att hamna på rätt plats över asteroiden för senare landning  i år för provtagning.

Hayabusa 2  jonmotorer använder xenondrivmedel och genererar låga nivåer av drivkraft, men deras bränsleeffektivitet medger att de kan arbeta under lång tid.

Ryugu roterar en gång var 7.6: e timme vilket är  ungefär samma hastighet som forskare redan uppskattat från markbaserade observationer. Men Ryugus form var för liten för att teleskop på jorden skulle kunna se denna. Först med Hayabusa 2, i juni i år, kunde formen ses och ytan likaså.

Där finns en stor stenig massa (ca 150 meter rakt över) på den övre delen av Ryugu.  Den bältformade ringen av toppar vilken omger ekvatorn är något ljusare än omgivningen. En färgskillnad vilken troligen visar på en skillnad i materialkomposition och storleken på partiklarna som bildar bältformationen. Det ses även många nedsänkta områden som ser ut som kratrar. Troligen spår från kollisioner med andra himmelska kroppar.

Efter denna första undersökning kommer japanska forskare att under augusti besluta var Hayabusa 2 ska landa för att samla in det första av tre prov från Ryugu. Ett av de tre prov som samlas in av Hayabusa 2 ska vara från material som grävs fram under asteroidens yta. För detta prov kommer Hayabusa 2 att använda sprängämnen för att skjuta en kopparrör in i asteroiden för att hugga in en konstgjord krater där man från  underjordiskt material ska kunna hämta in detta.

 Hayabusa 2 är planerad att avgå från Ryugu i slutet av 2019 och rymdfarkosten kommer att landa i Australien i december 2020

Bild på ovannämnda asteroid dock vet jag inte om den är färsk då bilden inte stämmer med vad som ovan sägs efter Hayabusas första undersökning från ovan där.

Närmare solen än denna snart uppsända farkost har ingen hittills varit. Förväntningar på vad som kan upptäckas är stora.

Det är i juli 2018 denna farkost stor som en ordinär bil ska sändas upp mot solen. 6,3 km ovan solen i dess korona ska mätningar och upptäckter göras för att förstå stjärnorna bättre.

I en temperatur utanför farkosten av ca 1300C blir påfrestningarna stora. Under sju år ska sju besök göras i detta närområde av farkosten.

Hastigheten på farkosten är otroliga 430 000 km/t.

Förväntningarna på vad man ska lära sig är stora.

Bilden visar hur denna farkost ser ut och hur dess färd kan se ut.

Äventyret Phobos väntar snart

Phobos är en måne vilken finns i en bana runt Mars.

Dess ovanliga form (ett äggformat och 27 km stort objekt i diameter) lockar och får meningsskiljaktigheter att råda ifall det är en större asteroid som fångats in av Mars eller den ska klassas som en måne likt vår egen måne.

Nu har fransmän och japaner bestämt sig för att gemensamt bekosta ett forskningsprojekt för att sända upp en farkost till Phobos för att ta hem markprover därifrån.

Säkert blir det ett spännande projekt vilket kommer att ge oss mer kunskap om månen eller om det nu är en asteroid. Markprovet kan ge svar på ovanstående fråga.

Projektets genomförande är planerat till 2024 och då avståndet därifrån till Mars sedan blir 600 mil kommer även kameror från farkosten att riktas mot Mars för att få  bilder därifrån.

Månen får besök 2018 senast var i dec 1972.

Senast Månen fick besök var 1972. Då landade den sista av Apollobesättningarna Apollo 17. Sedan har det varit tyst. Inte ens runt månen har någon farkost med människor ombord rest.

Nu ska det för första gången på 46 år ske. Men då enbart genom att denna besättning rundar månen. Ingen landning i vår tid är planerad.

Farkosten byggs just nu och har arbetsnamnet Orion. Som det ser ut ska den troligen inte vara bemannad. Men det är ett steg mot ett eventuellt nytt månprogram.