Om de finns är säkert en del fientliga och andra vänliga liksom på Jorden med sina stater och konflikter. En planet därute kan bestå, liksom här, av olika stater och regimer med makt att åka genom rymden.
Men nu till vad vi vet. För ungefär 4,6 miljarder år sedan var vårt solsystem tjockt av virvlande gas och stoft omkring den nyfödda solen. I detta tidiga skede av solsystemet fanns den så kallade protoplanetära skivan (En protoplanetär skiva eller proplyd, är en roterande cirkumstellär skiva med tät gas som omger en mycket ung stjärna) som inte har urskiljbara funktioner men delar av denna började snart smälta samman till klumpar av materia vilket var början till de planeter som nu finns i vårt solsystem (inklusive Jorden naturligtvis).
Klumpar vilka plockade upp nytt material längs sin resa runt solen, och växte i omfång och började plöja mönster av luckor och ringar i disken som de tillhörde. Över tid blev den dammiga diskens damm och stoffklumpar relativt välordnade arrangemang och blev efterhand till planeter, månar, asteroider och kometer.
I dag kan vi se moln av dessa slag därute där det som skedde här nu sker från vår synpunkt sett (vi ser bakåt i tiden ljusårsmässigt).
Taurus (Oxens stjärnbild) finns därute och här finns ett molekylärt molnet vilket studeras av Herschel rymdobservatorium. Det är en region där stjärnor bildades för ca 450 ljusår sedan (vi ser vad som skedde då). Bilden observatoriet analyserat täcker ungefär 14 till 16 ljusår och visar skenet av kosmiskt stoft i molnet och avslöjar ett intrikat mönster av glödtrådsliknande prickar med några kompakt, ljusa kärnor. Detta är början till framtida stjärnor vilka i sin tur kommer att bli framtida solsystem med planeter.
Vad man vet idag bildas många så kallade superjordar när solsystem bildas. Det innebär planeter av Neptunus storlek och då oftast i form av gasplaneter. Tills nyligen har protoplanetära skivor ansetts vara släta pannkaksliknande objekt. Resultaten från studien ovan visar däremot att vissa diskar ser ut som munkar med hål eller än oftare som en serie ringar.
I ringarna skapas troligen planeter, Men detta kan vi inte se. Detta då vi inte kan se in i dessa kompakta dammoln utan får nöja oss med att se och undersöka det vi kan skymta där molnen inte är så kompakta eller där moln inte längre finns.
Artikeln vilken jag hänvisar till om ovanstående är från university of Arizona vilkas forskare är en del av de som varit med om att skriva rapporten inlägget är från.
Solsystem bildas i dammoln. Men det utesluter inte att gamla solsystem med planeter där civilisationer önskar finnas i anonymitet kan ha konstruerat dammoln av någon högt tekniskt kunnig civilisation som har dåliga erfarenheter av kontakt med andra civilisationer därute.
Bild: Från Wikipedia. Protoplanetära skivan HH-30 i Oxen vilken finns ca 450 ljusår från jorden. Denna skiva sänder ut rödaktiga jetströmmar vilket inte är en ovanlig företeelse från skivor av detta slag.
