Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) talar om hur Alliansen ser på utanförskap - vilket inte innebär ekonomiskt utanförskap - utan arbetslinjens hårda ideologi.

Citat: Människor som tidigare stod utanför arbetsmarknaden är nu inkluderade. Alla har ännu inte fått ett jobb, men de är i vart fall ett steg närmare arbetsmarknaden. Slut citat.

Förstå vad hon menar. Hur många gör detta? ”Arbetslinjen” - vilken jag många gånger försökt förklara - innebär att de som tidigare var för sjuka för att bli arbetslösa och istället förtidspensionerades idag inte förtidspensioneras utan med sin sjukhistoria istället ska vara arbetslösa eller som det finare benämns ”arbetssökande”.

Med detta menar Elisabeth Svantesson att de som ”arbetslösa” kommit närmre arbetsmarknaden och fått sitt utanförskap brutet.

Att vara förtidspensionerad vid kronisk sjukdom anses därför som att vara i utanförskap av Elisabeth Svantesson, sedan att detta som hon kallar utanförskap ger en ekonomi det går att leva på - vilket inte arbetslöshet för denna grupp ger - ser hon som mindre viktigt. ”Det finns ju försörjningsstöd” menas det, vilket alla som sålt sina bostäder, sin bil och levt upp sina tillgångar kan söka i förödmjukningssyfte för att be om hyra, matpengar och utdragning av tänder som värker.

Denna form av ideologi kallad ”arbetslinjen” ser denna arbetsmarknadsminister som bra.

Frågan svenska folket ska ställa sig innan valet är om de också tycker detta.

Visst har vi fått fler i arbete men fler har också blivit arbetssökande därför är arbetslösheten lika stor idag som 2006 när dessa ”arbetslinjens” förespråkare kom till makten med löftet att bryta utanförskapet.

Vad många då inte förstod var att bryta utanförskapet innebar att göra sjuka som arbetslösa istället för som förtidspensionärer och därmed ta bort den sista tryggheten för dessa i livet.

Samtidigt som a-kassan skulle försämras och denna försämring accelerera, utöver det är moderaterna det enda parti idag som vill fortsätta försämra a-kassan.

Vill svenska folket se dessa kvar vid makten så de kan fortsätta segregera svenska folket ekonomiskt och göra fler och fler beroende av försörjningsstöd?

Snart är det kanske just DIN (o)tur…

 

Vi kan bara be om en mänskligare moderatregim.

Vi läser men vi förskräcks inte. Att ojämlikheten idag är ungefär som i USA på 1980-talet. Detta är inte något att sträva mot, men likväl har moderaterna lyckats få svenska folket att acceptera denna samhällsförändring av amerikanisering i politiskt hänseende.

Man har accepterat USA- ekonomers samhällssyn och använt deras teorier för att styra Sverige i segregationens tecken. Ja, Nobelkommittén gav även dessa personer ekonomipriset 2010.

Ojämlikheten är då ett mått på hur olika arbeten värderas lönemässigt och hur dessa värden minskat i yrkenas lönekuvert.

Hade man varit så pass verklighetstänkande att man jämfört hur levnadsstandarden för sjuka och långtidsarbetslösa minskat mellan dessa decennier, hade garanterat resultat blivit än mer ett kallt bevisat försämringsläge av betydligt större karaktär.

Men sedan det tuffa kalla moderatregerandet blivit verklighet, varken syns eller nämns dessa gruppers försämringar i regeringens arbete - eller i media - mer än som tillfälliga scoop som snart glöms bort, då ingen opposition vågar nämna dessa gruppers segregation.

Istället ser dessa grupper sig själva med samma syndrom som gisslan i Norrmalmstorgsdramat, de tar många gånger parti för de som anser att de ska behandlas illa. De ser sig som sämre än de som styr, sämre än de som har arbete och är friska, och anser att de som styr har rätt att därför behandla dem illa.

Solidarisk Trygghet är en ny organisation för att försöka förmänskliga Sveriges politik.

En behövd organisation har sett dagens ljus i segregationens Sverige.

Här samlas alla som önskar ett mänskligare Sverige där inte långtidssjuka o långtidsarbetslösa straffas ekonomiskt och inte räknas som människor med behov utan bara som tärande.

Här kan all orättfärdighet och osolidariskhet diskuteras och förslag på aktioner planeras för att väcka det sovande folket i Sverige.

En organisation som behövs med andra ord.

Men varför ligger den på Facebook? Nog kunde en hemsida funnits. Att sedan tipsa om denna på Facebook är ok.

Alla önskar inte vara medlemmar på Facebook. Att organisera sig enbart på Facebook är fel, då detta utesluter medlemskap och intressenter som inte vill vara med på Facebook.

Facebook - liksom internet - har blivit en självklarhet för många men är det inte för alla, därför är det många som inte kan få kunskap om organisationen ovan, då de inte har internet.

Så även Internet och Facebook segregerar det svenska folket i ”vi och dom.”