Tiden kan göra allt i teorin.

Kvantteorin är svår att förstå. Kanske omöjlig för människan. Partiklar rör sig ofta från uppbyggnad till nedbrytning i en tidens ström. En början och ett slut. Ett slut som kan vara början på något nytt osv.

Men teoretiskt skulle motsatsen kunna hända. Det nedbrutna börja byggas upp igen likt en tidsskala som plötsligt började gå baklänges.

Inget säger att detta är omöjligt. Men just nu är vi inne i en tid då motsatsen sker. Men inget säger att det en gång vänder eller att så skett i evighet. 

Igår var du onormal, idag är du normal.

Det som i går sågs som onormalt eller opassande kan i dag ses som helt riktigt och lämpligt.

Exempel på sådant är att barn ska höras och synas vilket de absolut inte skulle för bara ett halvt sekel sedan.

Andra exempel är att människor skulle lyda och underkasta sig makten, vilket var anledningen till de hårda tag som makten tog mot de strejkande arbetare som demonstrerade för högre lön och arbetsvillkor från 1800-talets slut till runt 1970.

I dag demonstreras det knappast längre i Europa mer än mot globalisering, vilket vi sett exempel på de senaste åren.

I dag ska man, för att vara lyckosam och passa in, också satsa på sig själv och de som inte klarar detta utan ställs utanför arbetsmarknaden ska enligt vissa inte få arbetslöshetsersättning utan, om jag förstått rätt, lita på välgörenhet eller ta saken i egna händer, vilket innebär kriminalitet.

Vi lever enligt Candide i den bästa av världar, satiriskt sett. Nog kan många tycka så och säkert kan ännu andra anse tvärtom.

De som upplevt och vuxit upp i ett samhälle där staten tog hand om de utsatta.

I dag reser Alliansen ut på valturné och propagerar sitt föraktfulla hat mot arbetslösa, sjuka och pensionärer genom att skrika ut att vi inte ska ha ett bidragssamhälle. De som ska ha bättre levnadsvillkor är de som har ett arbete, resten ska vi krossa ekonomiskt.

Detta är Alliansens valbudskap av år 2010.

Historia: Bluff och båg

All historia är okunskap ansåg man på 1600-talet. Som argument för detta var att den inte var matematiskt bevisbar. Det som inte gick att analysera matematiskt sågs inte som vetenskap. Det sågs som relativistiskt.

Andra under denna tid såg historia som onödig.

Argumentet var Adam, den första människan. Denne hade aldrig behövt en historia bakåt och det gick bra ändå.

Många ansåg också att historiker enbart rörde sig i fablernas och sagornas värld. Det var en ickevetenskap för latmaskar som satt och fantiserade ansåg de hårt arbetande matematikerna som använde sin matematiska förmåga praktiskt.

I sammanhanget kan man då undra om inte dåtidens historiker grävde ut fornlämningar.
nte vet jag vad man grundade latheten från. Fast det kanske var skillnad på historiker och arkeologer.

Men en sista känga mot historikerna som man tog fram kan vi också nämna. Den att de sa sig förstå händelser de aldrig upplevt och som skett långt innan någon nu levande människa var född. Detta sågs med stor misstro.

Ja varför inte läsa lite om ämnena historia kontra arkeologi här är mycket att läsa och läsa vidare på dessa länkar

Riktning är relativt betingat. Oändlighet är konkret.

Vi har för att kunna kontrollera vår verklighet skapat tidsbegreppet. Men även riktningsbegrepp. Väderstreck och höger och vänster.

Riktningar som utgår från våra händer högerhand vänsterhand. Väderstreck utefter solens upp och nedgång vilket även innefattar jordens magnetpoler.

Men dessa är jordiska begrepp inte något universellt gällande. Riktningar som följer jordens omkrets.

Höger vänsterbegrepp utgår däremot varifrån vi står eller rör oss eller utifrån någon konkret sak.

Allt är relativt och inget universellt fast värde. Säkert skulle ev varelser i andra världar i universum beräkna tid och rikting på annorlunda vis.

För att inte tala om hur om nu det är möjligt vilket jag betvivlar våra djur av olika slag och kanske växter beräknar tid för att inte säga avstånd. Ja växters tiduppfattning och även vissa djurs kan man väl se som årstidsbundna.

Förändring med syfte att hitta en modern tro.

Ludwig Wittgensteins bok tractatus logico-philosophicus innehåller ett antal aforismer. Den första säger att världen är allt som är fallet. Vår värld består av sakförhållanden och fakta. Fakta som är helt oberoende av varandra. Ett faktum kan vara fallet, alternativt icke vara fallet, medan övriga blir sig lika.

Tanken är en logisk atomism, vilken säger att varje elementärt förhållande i sak är kontingent och som sådant utan nödvändigt samband med något annat sakförhållande eller med en helhet av något.

Tanken är att man ska eller bör se varje sak för sig och inte söka ett samband med alla andra eller något annat som sker eller är.

Sambandstanken är annars mycket vanlig då man söker förklaringar för fenomen. Det var en liten detalj ur Ludwig Wittgensteins värld.

Världen och samhället är idag under ständig förändring. Många gånger är förändring en ledstjärna i olika slag av organisationer. Många gånger genomförs förändringsarbeten där allt egentligen fungerar bra som det är. Förändringshysterin präglar vår tid. En oro som sprids och accelererar. Detta har även drabbat kyrkan, se ex: http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=154748

Även bibelns dogmer omtolkas i många fall för att passa vår tid och vårt samhälle.
Men när så sker har vi fått en religion som är relativ i förhållande till det som för tillfället har pondus av rätt eller fel i samhället. Men då har vi även fått en ny tro. Det är inte konstigt att färre och färre lämnar sin tro då den snart inte har fasta värden utan kan ses som en tro som vänder kappan efter vinden. Inte konstigt då att respekten för kristendomen minskar i samhället. Tryggheten med en fast tro försvinner och vad som finns kvar då är egentligen ingenting.