Fallskärm för stopp av farkoster kan användas även i rymden men då med annorlunda material i skärmen än på Jorden.

Bilar som deltager i dragracing men även vissa stridsflygplan måste använda fallskärmar för att inte deras stoppsträcka ska bli för lång.

Se bild ovan på hur det kan se ut när det används av stridsplan.

Men även interstellära rymdfarkoster kan i framtiden behöva använda skärmar för att bromsa in när de närmar sig sitt mål. Hastigheterna vid färd måste vara mycket stora för att de inte ska vara på väg i hur många sekel som helst beroende på mål.

Vid de stora hastigheter de kommer att använda behövs en otroligt lång bromssträcka. Därför behövs dämpande skärmar som hjälper till med att minska inbromsningen när målet närmar sig.

Bromsning med hjälp av magnetiska segel kan vara lösningen  för dessa farkoster vilka ännu bara finns på idéstadiet.

En mycket noggrann beskrivning på hur dessa kan fungera finns för den specialintresserade, fysiskt mycket kunnige och formel-vane  på denna länk.

Vi andra kan lite enklare försöka förstå hur det kan fungera på denna något mer populärvetenskapliga beskrivna artikeln här.

Tre rymdskepp ska sändas till Merkurius för en ordentlig utforskning av denna planet.

Nytt rymdäventyr väntar. Två rymdskepp från Europa och ett från Japan ska ge sig iväg till Merkurius nästa år.

Merkurius är den planet som ligger närmst vår sol. Här finns på den sida som alltid riktas mot solen en yttemperatur av 430C. Det kan illustreras genom bilden ovan.

Nattsidan har däremot en temperatur av -170C. 

Kraven är stora på dessa rymdfarkoster. Strålningen från solen är mycket stark  och värmen är ett annat problem när planeten ska besökas.

Men när nu detta dyra projekt sker ska undersökningen av närområdet och planeten göras så ordentligt och noggrant som möjligt.

Säkert blir det en hop överraskande upptäckter här likt det blev vid New Horizons besök vid Pluto. Vi ser fram emot uppdragets upptäckter

Hur många vet att det finns en speciell rymdkyrkogård på Jorden dit uttjänta rymdskepp och även rymdstationen MIR styrts för att begravas i havets djup.

Hit kommer även rymdstationen ISS att styras ner den gången den är uttjänt. Det är en rymdkyrkogård där alla rymdnationer kan begrava sina uttjänta skepp eller satelliter. Detta för att rymdskrot är ett gissel och fara däruppe. Små partiklar brinner upp om de störtar in i Jordens atmosfär. Större är en fara för oss alla om de inte styrs kontrollerat ner i gravens djup.

Rymdkyrkogården ligger mycket isolerat från all form av mänsklig aktivitet i Stilla havet. Ungefär 3000 engelska miles från Nya Zeeland och 2000 engelska miles från Antarktis. Djupet är ca 2,5 miles.

Hur det påverkar havslivet är okänt och de farkoster vilka hittills begravts här kommer ner otroligt heta så även detta kan få en effekt på havsmiljön här.

Orion heter de nya rymdfärjorna vilka ska bli framtidens farkoster.

De nya rymdfärjorna Orion provflygs numera och är rymliga färjor. De ska kunna ta med sig 6 personer medan  apollokapseln enbart rymde tre. Men det blir först 2021 som det första uppdraget med denna farkost är inplanerad.

Landningen av dessa nya farkoster blir inte som tidigare rymdfärjor med hjul på landningsbana utan med fallskärmar vilket anses säkrare. Nu har Orions planerade fallskärmar testats och de fungerade enligt planerna. Nästa testfärd utan astronaut planeras in 2018. Först som jag skrev ovan 2021 kommer ett uppdrag att göras med astronauter ombord.

Nog är det på tiden. Månresorna är ju över 40 år sedan nu. Det är lång tid mellan astronautbesök på främmande kroppar i rymden. Elektronik i all ära men människans upplevelser på en främmande kropp är minst lika viktig i forskningens tjänst som dessa elektroniska ögons vilka ska programmeras och aldrig blir spontana.