Censur, Stopp, Belägg och Förbjud.

Ungefär så kan man se 1700-talet och tidigare skriftproduktions dilemma. Ja, även i dag finns dessa tendenser i vissa stater. Förbudet att utge vilka skrifter som helst som kan ses som kritik mot rådande förhållanden. Då ofta av religionsskäl. Nu oftast av politiskt skäl i vissa stater.
Ja även religiöst, tänk bara på satansverserna de var inte och är inte populära bland muhammedanerna. Politisk censur har funnits i alla tider, Sovjets tid är inte långt borta och Kina är inte mycket bättre.

Allt som skrevs under 1700-talet skulle godkännas av en censor som det hette. Olika länder hade olikt hårda censurregler. England var någorlunda humant. Spanien var stenhårt.

Det innebar att de nya idéer som kom och bevarades till eftervärlden under denna tid i första hand var idéer som skapades i England. Många kanske bra idéer kom säkert aldrig till kännedom för allmänheten och bevarades inte till eftervärlden på grund av censorn.

Hur mycket är inte stoppat som kunde kommit till mänsklighetens fromma på grund av ren och skär dumhet och rädsla för förändring?

Förändring som sågs med skräck o avsky då men som ses som ledstjärna i dagens samhälle.

Måtta sa de gamla grekerna. Måtta på förändring, måtta på rädsla för förändring.
Kanske vi skulle läsa de gamla grekerna igen de var inte dumma och de hade mycket levnadsvisdom i sig.

Ett tips till dagens ibland som man kan tycka obildade teoretiska politiker som står på toppen av sin karriär utan att ta beslut för folket utan istället för teorin politiken vilar på. Partiet före folket är något vi alltid sett och troligen alltid kommer att få se. Dagdrömmarna om en rättvis värld kommer aldrig att slå in avundsjukan och misstron mot medmänniskan stoppar effektivt detta.

Censur ja det kanske kan vara bra att förkovra sig i se här. Och glöm inte att slå vakt om tryckfriheten. En av de rättigheter som den demokratiska staten vilar på.

Klockan tickar för dig och mig.

Det var tiden som förändrade många människor. Man slutade tro på djävulen och även på Gud. Religionen var i kris. Början till den kris som ännu i dag visar på misstro på en fortsättning efter detta liv. Tiden vi talar om här är 1700-tal och upplysningstiden.

Obs självklart kallades den inte så då. Det är ett namn som de lärda senare namngav tiden för att hålla reda på en föränderlig världs olika ismer o förändringar.

Varför inte det blev en ism vet jag inte men knappast någon tid är namngiven ism i slutet av begreppet. Men nog skulle det gått. Kanske upplysningsismen kunde varit ett begrepp.

Det var tiden då man inte längre ansåg sig behöva en gud. Ingen frälsning och ingen kärlekens Gud. Nej Gud sågs nu som en intelligent, otroligt intelligent varelse, som skapat allt mekaniskt. Startat urverket som skulle gå tills det förprogrammerade verket en dag stannade.

När visste bara konstruktören, Gud. Newton var en av dessa vetare som ansåg Gud som skaparen av detta urverk. Det var lika självklart för Newton att detta var sant som att hans tankar om gravitationen var det.

En gudomlig intelligens tror många på och även vissa religioner förespråkar detta. Jag kan själv ta till mig denna tanke men för den skull anser jag tanken inte motsäger den kristna kyrkans.

Tips, läs om olika gudsuppfattningar här. Det finns många länkar att läsa vidare på.

Du som läser allt här kommer att lära mycket och förstå mycket inom området. Men det tar tid.

En Ny tro i en ny tid det var 1700-talet i ett nötskal.

Tron på vetenskapen och genialiteten. För att inte säga människans gränslösa förmåga att förstå och tämja allt. Man trodde på en framtid där allt i naturen kunde tämjas till mänsklighetens fromma. Man trodde på att allt kunde förklaras mekaniskt och matematiskt.

Optimismen var stor i den lärda världen. Upplysningstiden var här. Gammal vidskepelse togs bort ur vetandets värld med en fart som kunde ses som att allt andligt som inte kunde förklaras matematiskt, var vidskepelse och skulle städas bort i rödaste rappet.

Framstegsoptimisten var utan gräns. Det mänskliga förnuftet sågs som gränslöst. De naturliga mänskliga rättigheterna började ses som självklara att realisera. Liberalismen var här och även denna sågs som mänsklighetens välsignelse.

Det var filosofer av rang som under 1600- och 1700-talet tänkt ut system som längre fram i tiden skulle skapa revolutioner över hela världen. Teorier som sedan dess förändrats förnekats och omarbetats, men som lever i människors drömmar ännu i dag. Liberalism, socialism och konservatism. Se historiska länkar nedan.

Vad är Rätt tro eller Orätt ett av tillvarons mysterier.

Många filosofer har diskuterat vad som är rätt eller orätt. Moral, etik och om människan är ond eller god. Jag har under den tid jag här tog upp en filosof om dagen beskrivit många av dessa tänkares tankar, från de gamla grekerna till vår tid.

Några som fördömdes av påven under 1600-talet för sin uppfattning i ämnet var jesuiterna.
De ansåg att rätt, universell rätt, fanns inbyggt i människans psyke så att människan kunde förstå och känna vad som är rätt. Ingen Gud behövdes för detta sa de. Detta sa de fastän det var en romersk katolsk orden. Så undra på att påven opponerade sig.

Diskussioner av detta slag går ändå tillbaks till Sokrates o Platon om inte längre: Kunskap som kunde förlösas genom en god dialog var det Sokrates ansåg var det rätta och riktiga och själv var hans uppgift att förlösa denna kunskap.

Platon ansåg att i idéernas värld fanns det perfekta tinget eller känslan av allt. Och människan hade speglingar av dessa i sig och kunde använda dessa, dock inte det perfekta, men speglingar som hade mer eller mindre likheter av detta det perfekta av alla ting mm som fanns i idéernas värld varifrån allt uppkommit..

Frågan vad en människa är har ställts sedan tidernas begynnelse och ännu kan ingen besvara den med säkerhet. Teorier finns av alla slag. Man kan se på henne som enbart en maskin eller som en ande eller både ock. Men det säger inte mycket, någon absolut kunskap finns inte och kommer troligen aldrig att komma. Nya svar ställer nya frågor.

Här är en intressant sida där man kan läsa o fundera på tillvarons mysterier.

Spinoza var filosofen som önskade vara ifred för att tänka i lugn och ro.

Detta tänkande resulterade i att han kom fram till att Gud var en del av allt.
Allt var genomsyrat av ande o Gud. En inriktning som kallas Panteism.

Han trodde inte på bibeln, under, religion, övernaturligt eller uppenbarelser. Han ansåg även att det inte fanns ett enda bra statsskick under den tid han filosoferade i vilket var i mitten av 1600-talet.

Han sågs som totalt gudlös med en ohyggligt hemsk otro. Människor på denna tid var till och med rädda för att läsa hans skrifter. De var rädda för att påverkas och därmed bli evigt förtappade och hamna hos hin håle efter jordelivet.

Man ska dock komma ihåg att de flesta aldrig fick möjlighet att läsa hans böcker då de censurerades hårt. Man hörde bara talas om dem ryktesvägen eller läste lösryckta citat från dem i andra författares verk och rykten uppförstoras som vi alla vet.

Spinoza är annars en mycket intressant filosof som är väl värd att studera. Han har en unik filosofisk konstruktion av verkligheten. Se denna länk

Panteismen kan man läsa lite mer utförligt om här.

Historia: Bluff och båg

All historia är okunskap ansåg man på 1600-talet. Som argument för detta var att den inte var matematiskt bevisbar. Det som inte gick att analysera matematiskt sågs inte som vetenskap. Det sågs som relativistiskt.

Andra under denna tid såg historia som onödig.

Argumentet var Adam, den första människan. Denne hade aldrig behövt en historia bakåt och det gick bra ändå.

Många ansåg också att historiker enbart rörde sig i fablernas och sagornas värld. Det var en ickevetenskap för latmaskar som satt och fantiserade ansåg de hårt arbetande matematikerna som använde sin matematiska förmåga praktiskt.

I sammanhanget kan man då undra om inte dåtidens historiker grävde ut fornlämningar.
nte vet jag vad man grundade latheten från. Fast det kanske var skillnad på historiker och arkeologer.

Men en sista känga mot historikerna som man tog fram kan vi också nämna. Den att de sa sig förstå händelser de aldrig upplevt och som skett långt innan någon nu levande människa var född. Detta sågs med stor misstro.

Ja varför inte läsa lite om ämnena historia kontra arkeologi här är mycket att läsa och läsa vidare på dessa länkar

Hästtokig eller inte, läs denna bok.

Jag är det inte. Men däremot historiskt intresserad. Jag hade inte stora förhoppningar om en större läsupplevelse när jag lånade boken Hästens tid, rid och stridskonst under stormaktstiden av Anna Larsdotter.

Men oj vad jag bedrog mig. Här fanns stoff av hästhistoria, hästavel och statustänkande som jag inte visste något om eller hade trott kunnat finnas.

Jag tror att ingen kan sluta läsa denna bok som skrivits på ett lättläst intresseväckande sätt av denna författare som även medverkat eller ev. fortfarande medverkar i ridskriften Populär Historia.

Jag brukar sällan rekommendera en bok. Men här gör jag ett undantag. Den som är det minsta historiskt intresserad bör läsa denna bok. Jag tror knappast någon ångrar sig som läser den.

Ett tips så väl som något till alla som eventuellt ser detta.