Inget arbete? Då ska du lida, sa Reinfeldt i debatt med Sahlin.

Medborgarkunskap innebar att lära eleven i fortsättningsskolorna att leva i ett välordnat samhälle och de rättigheter och skyldigheter de hade i detta.

Får eleverna i grundskolan av i dag samma undervisning? Jag vet inte.

Hur många av de som går ut från grundskolan vet vilka rättigheter och skyldigheter de har i samhället?

Få tror jag, då vi vuxna knappt vet det. De skyldigheter och rättigheter vi har vid kris och hjälpbehov förmedlas mycket lite ut till alla. Istället förväntas vi att själva ta reda på detta. Kanske med förhoppningen att vi inte gör detta utan får klara oss bäst vi kan, vilket i många fall blir billigare för samhället.

Däremot har dagens politik, vilken skapat misstänksamhet mot alla som behöver hjälp, gjort att människor skäms för att få ersättning från a-kassor eller sjukersättning. Man känner sig utpekad som värdelös som inte får lön från ett arbete.

Detta har skapat ett samhälle där vi idag har högre skattesats som pensionär, sjuk eller arbetslös och människor tycker det är rätt.

Skyldigheter itutas människor uppifrån och snart nerifrån.

Rättigheterna blir mindre.

Vi har istället för kunskap om varför vi har rättigheter och skyldigheter istället itutats att de som får bidrag är parasiter. De sjuka, pensionerade och arbetslösa ska utrotas då de parasiterar på den överklass som arbetar. Överklass är i dag de arbetande, de som fått arbete en gång och har det kvar. De med kontakter.

Bidrag har blivit ett skällsord. Bidragstagare synonymt med parasit.

Ville vi ha detta samhälle? Tyvärr verkar det så.

Vi hörde bara för ett tag sedan Reinfeldt ilsket säga i debatt med Sahlin att något han aldrig kunde acceptera var att de som inte har arbete skulle få bättre ekonomi.

Intellektet arbetar inte fristående utan i ständig samverkan med behov, strävanden och emotionella företeelser.

Intellektet arbetar därmed för största möjliga tillfredställelse. För att nå det målet konstrueras olika ageringssätt utifrån vad som är möjligt för stunden.

Känslan av tillfredställelse och harmoni eftersträvas. Inte bara psykiskt utan även fysiskt utifrån detta är ex sexualdriften kopplad.

En drömmare eller teoretiker önskar även känna tillfredställelse kroppsligt, inte bara psykiskt när förståelse eller idéer har konstruerats. Kroppen mår bra för teoretikern när förståelse uppnåtts av något.

Däremot kan teoretikern inte tillfredställas enligt samma mått som praktikern och vice versa.

Praktikern har inte tålamod med att teoretisera. Han eller hon mår bäst av att arbeta med sina händer och se resultat av detta. Utifrån detta arbete blir praktikern nöjd och tillfredställd och mår bra både kroppsligt och psykiskt. Denne känner då att denne uträttat något.

Detta är skillnaden mellan teoretiker och praktiker. Men även likheten. Kropp och själ hänger ihop. Medlen är motsatta men målet desamma, att må bra.

Att förbereda något är att ta sig tid för att göra sig förstådd

När man ska försöka förklara något så att den som hör ska förstå vad man menar och inte missuppfatta budskapet bör man börja med att förbereda sig. Många kanske gör bäst i att skriva ner allt som en historia som man önskar få fram exempelvis vid ett läkarbesök.

Detta borde vara lika viktigt att kunna som att skriva ett förståeligt CV vid en jobbansökan.

Uttrycker du dig fel får du inte arbetet. Uttrycker du dig fel vid ett läkarbesök kan du få fel diagnos.

Båda felen kan ge dig problem. Jobbet du inte fick för att du uttryckt dig fel gör att din ekonomi och framtid kan kollapsa. Vid fel diagnos kanske du inte överlever eller får än mer problem av dina smärtor eller åkommor.

A och O är alltid att ta sig tid att förbereda sig innan man gör något. Tänka igenom hur man ska uttrycka sig och varför. Se och tänka igenom så man inget utelämnar eller glömmer.

Gör man detta i all slags kommunikation där tid finns för förberedelse kan man tjäna in detta många gånger om både ekonomiskt, socialt och hälsan kan behållas längre.

Löständernas tid är snart här igen.

Dagens tandläkarreform får säkert en renässans för de gamla löständerna. Man värderar i denna reform inte alla tänder i munnen, enbart de som man ser som nödvändiga.

Jag har sökt förgäves på google för att hitta tandläkares beteckning på tänderna men ej hittat deras nummer, seriebeteckningar.

Däremot har min tandläkare, som jag nu tar ur minnet hur han förklarade den nya tandreformen, sagt följande. Ersättning ges enbart med denna reform för en enda kindtand den som sitter närmast fram och hörntänderna. Jag tror den har beteckningen 3. Osäker.

Om du mist denna, eller som jag under 60-talet fått den bortdragen på grund av platsbrist, då är nästa tand nr 4 efter hörntanden och denna får du betala fullt pris för vid lagning eller annan behandling med den nya tandreformen.

Man går strikt efter vilken tand man anses behöva. Då den som inte har tand 3 första kindtanden kvar som man kan få hjälp för ekonomiskt anses man ej behöva någon kindtand alls. Ingen ersättning för den tand som tagit första kindtandens plats alltså.

Så vi är många som fått fel tand borttagen tidigare och som nu får lida för detta av oförstående lagstiftare inom socialdepartementet och Alliansgängets förespråkare.

JULEN 2009 är SNART HÄR!

Vad ska man göra då eller förväntas göra?

Kanske man ändå, i år igen, ska ge någon en julklapp för att visa att man tycker om personen. Jag tror att vi ska vara rädda om julen.

I en snabbt föränderlig värld behöver vi nog ändå något som är lika år från år utan förändringar av större mått. Julen är en sådan högtid som ser ut att klara sig väl från förändringshysterier vilka annars genomsyrar samhället av i dag.

Tryggheten med julen. Tryggheten med att få och ge julklappar är många av oss uppväxta med. Inte alla, men många och de som inte är det har nu åter en möjlighet att börja med denna tradition och därmed få uppleva det vi andra fått uppleva sedan barnsben.

Men vad ska man då ge? Hur ska man få tag på bra och prisvärda julklappar? Vart ska man vända sig? För att inte säga vart ska den vända sig som vill ge något till den som har allt redan?

Det finns faktiskt lösningar på det problemet och det på närmre håll än man anar. Att handla julklappar är enkelt och inte blir det dyrt om man använder rätt plats att handla på, inte heller är det svårt att hitta julklappar till den som har allt.

Till pappa som du älskar finns självklart det du söker. Liksom till din mamma som du älskar lika mycket.

Glöm inte heller din pojkvän som säkert blir glad åt en julklapp från dig.

Sist men inte minst får du inte glömma din flickvän en julklapp kan ge svaret på det hon önskar höra men du kanske har svårt för att säga, att du älskar henne.

Så därför hur din vardag än ser ut, vem du än är, glöm inte att ge någon en julklapp. Du visar därmed att den personen betyder något för dig och kom ihåg att för den person som ger dig en julklapp betyder du något. Glöm inte det.

Utredningar har ersatts av snabba ogenomtänkta ideologiska beslut.

Ogenomtänkta ideologiska tankar är agendan hos Alliansen som styr vårt land i dag. Stora snabba beslut som gynnar många skattemässigt och slår undan fötterna för de som redan har det svårt. Arbetslösa, sjuka och pensionärer.

Varför blev det så? Varför fick denna politik fäste?

Jo därför att svenskar i gemen misstänker alla som fuskare, myglare och därmed sjuka som friska som inte vill arbeta. Arbetslösa som ickearbetsvilliga.

Har svenska folket alltid varit så fördomsfulla mot sina medmänniskor och är det den vågen Alliansen nu rider på för att behålla makten och förändra Sverige till en stat med högerinriktning?

Ja säkert. Alliansen är smart och svenskar dumma. Då menat de som förr kallades arbetare och som nu utnyttjas som förändrare vilket i framtiden kommer att slå dem och samhället till ett klassamhälle igen.

En smartare regering än den Sverige har i dag har vi aldrig haft.

Omvandling av samhället till något ingen ser meningen med.

Förändringar sker i allt snabbare takt mycket beroende på att avstånden har minskat. Möjligheten att snabbt ge och få nya idéer har accelererat med internet. Sekundsnabbt kan nya rön och idéer sändas till de som önskar göra karriär med dessa.

Detta gör samhället instabilt och den sociala miljön osäker och otrygg.

Men det är vår tids dilemma. Vi går mot en kollaps i förändringshänseende. Ingen önskar dessa snabba förändringar ändå har ledningar i olika organisationer detta på första plats i sina agendor.

Människan är förunderlig i grupp den blir då ofta farlig för sig själv och andra genom sin lockelse för uppmärksamhet.

Förändringar innebär i dag något negativt i de flesta fall till skillnad mot förr då de var positivt för flertalet.