Demoner har alltid funnits.

Korybaner är demoniska väsen i den grekisk-asiatiska gudinnan Rhea-Kybelcs följe. Men genom tiderna har demoner fått andra namn beroende på religion. Men det viktiga är att de fanns och säkert ännu finns.

Demoner är onda andar som funnits sedan skapelsen och som ännu i dag sprider sin missämja bland människor och får dessa att välja egosim och ondska istället för omtanke om andra än en själv.

Man kan se individualismen som en ond inriktning, då den innebär att satsa på sig själv och förverkligande av egna drömmar, även om det innebär att någon annan krossas.

Enligt bibeln ska man inte söka kontakt med andevärlden då det innebär risk att bli lurad av dessa demoner. De utger sig för goda andar men är tvärtom.

Medier och spiritister liksom siare ska man inte beblanda sig med enligt bibeln, då dessa är förvirrade av onda andars makt, fast de själva tror att de arbetar för goda ändamål.

Tron på andar har ökat igen i vår tid. Mycket beroende på att denna tro ger snabba svar vilket inte bibeln ger, bibeln ger enbart hopp grundat på tro.

Tron är fri. Men tron är förutsättningen i bibeln medan effekter ges av ovanstående som kan upplevas och ses.

Därför är det inte konstigt att sekulariseringen ökar i vår tid, där man önskar se snabba konkreta resultat att tro på.

Barfotabarn - idag och igår

Med detta kan menas barn likväl som äldre som är vilsna i tillvaron. Den som inte hittar en lösning på nästa steg i livet, utan övergivet ser sig omkring utan att se några möjligheter. Ensamma barn, ensamma och utstötta vuxna av slaget arbetslösa och sjuka mm.

De som söker tröst men ingen får. De som kasserats på arbetsmarknaden. De som mobbas i skolorna. De fattiga som inte kan få det bättre utan hjälp men som ingen hjälper.

Barfotabarn i livet, de segregerade av människor och stat. De stigmatiserade av medmänniskor och grannskap.

De har alltid funnits, och finns ännu.

Du har tappat ditt ord (ur Barfotabarn 1933 av Nils Ferlin)

Du har tappat ditt ord och din papperslapp, du barfotabarn i livet. Så sitter du åter på handlarns trapp och gråter så övergivet. Vad var det för ord - var det långt eller kort, var det väl eller illa skrivet? Tänk efter nu - förrn vi föser dej bort, du barfotabarn i livet.

Vems texter ger något att läsa för dig?

De texter i berättelseform som noveller eller romaner ger dig inget om du inte kan hitta något i dem som du kan se som något du känner igen från ditt eget livs erfarenhet eller tankar.

Att skriva för massorna i form av millionsäljande böcker är att förstå det som de flesta människor kan se sig som erfarna eller kunniga eller rädda för.

Smal litteratur är inget för alla utan för de som önskar förstå mer än sin vanliga vardags eller akademiska kunskap.

När det gäller facklitteratur läser du i första hand det som intresserar dig inom ett visst ämne. Det du vill veta mer om och det du är nyfiken på.

Men även här gäller att författaren bör dela språk med dig för att det ska ge dig något. Akademiskt språk passar inte alla utan ett enkelt språk i skriften är att föredra om en bok ska sälja eller läsas av flertalet och inte riktas till mentorer på universitet eller forskare av samma slag som författaren är.

Populärvetenskapliga böcker är för alla och har lika stort värde om inte mer än akademiska avhandlingar vilka skrivs i första hand av den som önskar doktorera. En doktorsavhandling är inte läsbar för alla och är även för en akademiker i många fall torr och tråkigt skriven.

Att bli ekonomiskt oberoende kan alla, men alla förstår inte meningen.

Många förstår inte meningen med att försöka bli ekonomiskt oberoende eller spara så mycket kapital som möjligt månad för månad.

Man tycker att man ska leva för dan och handla det man känner för just nu. Framtiden tänker man inte på.

En framtid som kan bli tryggare om man inte köper något efter känsla utan efter behov, väl genomtänkt om detta behov egentligen finns.

Det finns en trygghet och fridfullhet i att veta att man klarar sig själv ekonomiskt, även vid oförutsedda händelser.

Man behöver inte köpa kläder efter mode eller känsla utan kan använde det man har betydligt längre än man tror om man alltid köper klassiska kläder o inte modekläder.

Man behöver inte den där tidningen eller godisasken. Man klarar sig bättre och mår bättre om man istället skapar en trygghet med dessa pengar på sin bankbok.

Testa, många gör detta, det finns de som blivit miljonärer efter många år på att spara och placera kapital som i vissa fall kommit ur källor som pantburksinsamlande mm.

Ja, allt är möjligt. Samtidigt som du klarar av att spara mer o mer även nu med   politiska utspel som att de sjuka och arbetslösa ska segregeras ekonomiskt. Det biter inte på dig, du har skapat en egen trygghet, även om du lever snålt har du möjligheter att förändra genom ditt sparkapital. Kanske du aldrig kommer att använda det, men det ger en inre trygghet att veta att det finns.

Gränszonen mellan ont och gott

Kanske detta är det vanligaste tillståndet, gänszonen. Inget är kanske helt ondska eller helt godhet. Vi är ju inte Gud, bara hans avbild. Som sådana är vi inte och kan inte vara helt goda utan vi syndar kontinuerligt och bör därför regelbundet be om syndernas förlåtelse och ta vår nattvard i kyrkan för att åter försöka göra vårt bästa.

Vi kommer att misslyckas igen, men anledningen till detta är att vi är människor och i vår värld finns ondskan likväl som godheten. Men ondskan frestar oss hela tiden att tillfredsställa behov av kortsiktig karaktär på andra människors bekostnad av ett bra liv.

 I bibeln finns bergspredikan, om vi kunnat leva efter dessa regler skulle livet här och nu varit enbart gott. Men då ondskan finns här, som vi alla vet, är detta omöjligt. 

Bergspredikan visar på hur vi en gång i Guds rike kommer att leva där blir det möjligt då den gången ondskan och dess lakejer är borta och frestelser från dem för att styra bort från Gud är försvunna.

Till dess kan vi bara göra så gott vi kan och leva i gränszonen mellan gott och ont.

Vilka idéer är nyttiga och vilka är värdelösa?

Svaret bör vara idéer som realiseras och som förenklar något som tidigare var komplicerat.

Men för att detta ska ske måste idéerna då komma från någon som kan realisera en idé eller har kontakter som förstår den och kan realisera den.

Om idén, hur bra den än är, kommer ur en medelinnevånare på vår jord kommer den aldrig att realiseras eller kanske ens kommuniceras.

Då uppstår frågan hur många bra, nyttiga och goda idéer realiseras från mänsklighetens samlade idékapacitet av de som lätt eller säkert skulle komma mänskligheten till del om de realiserades?

Jag kan inte svara på detta, men är övertygad om att ett mycket litet promilletal är svaret.

Det är bara ett fåtals idéer som kan realiseras. De som uppkommer från människor med möjligheter, makt eller kontakter i I-världen.

Det är frustrerande att tänka på hur mycket som skulle kommit mänskligheten till del om så bara någon procent av de goda idéer som dagligen uppstår kommunicerades och i förlängningen kunnat realiseras.

Annorlunda är allt som inte passar in i en tidsepok.

Det som inte passar in en viss tid ses med misstanke och ibland avsky.

Förr sågs den som var ickereligiös som någon som inte hörde hemma i samhällsgemenskapen utan segregerades ut från denna.

I dag är det mer kufiskt att ses som religiös än som icketroende. Den troende ses snart som någon som bör segregeras. Att tala om sin tro i skolor eller på arbetsplaster ses som negativt och försök att påverka.

Förr däremot ansågs att påverkan av icketroende var något positivt.

Hur samhället kan vända helt om i sina kulturella utryckningar är något som skulle vara ett bra forskningsprojekt. I en organisation ses ofta kulturen bli kvar fastän personal byts ut då och då. Företagskulturer består och är svåra att ändra på.

Det som en gång blev ett nytt företags kultur sitter i många yttringar kvar i väggarna oberoende av tid.

Varför är det samma sak i samhällen av vårt slag? De västeuropeiska nordliga samhällena. Vad har hänt här? Varför?

Om förståelsen för detta kunde hittas skulle även statiska företagskulturer kunna förändras utefter den kunskap som samhällens kulturer förändrats.

Jag tror inte så mycket forskning gjorts utefter dessa premisser. Ett litet tips alltså.