Vår Sols tvilling är 5 miljarder år äldre än vår sol.

208 ljusår från Jorden finns  stjärnan L2 Puppis. 

Den är  i samma skick som vår sol kommer att vara om 5 miljarder år. Genom att studera vad som hänt här kan vi få en bild av vad som en gång ska hända vår sol och hur detta kommer att påverka Jorden.

L2Puppis är där vi ser den lika gammal som vår sol blir om 5 miljarder år. Den är lik en tvillingsol till vår sol då den för 5 miljarder år sedan var som vår sol är idag.

Den är idag en 100 gånger större sol och röd vilket vår sol även en gång blir. När ytterligare 2 miljarder år gått blir den en vit dvärgstjärna.

När Jordens sol  blir en  jätteröd stjärna kommer Merkurius och Venus att slukas av denna. Vad som sker med Jorden eller om den fortfarande kan vara en stenplanet vet man inte säkert. Men beboelig kan knappast Jorden vara då och troligast inte heller när solen senare blir en vit dvärgstjärna.

Men kanske kan vi emigrera till Jätteplaneternas månar och leva där och när den vita dvärgsolen som är sista steget bildats kanske vi kan leva på Jorden igen. Inte på Venus eller Merkurius de existerar inte längre men kanske Jorden går att leva på med energitillförsel från en svalare sols solpaneler runt oss.

Peggy är en måne vilken föds just nu bland en av ringarna av Saturnus

Peggy upptäcktes för några år sedan och skulle om den ska ses som en måne vara den 63:e månen runt Saturnus.

Den finns i den så kallade A-ringen runt Saturnus och är en klump av material löst sammanfogad.

Men med tiden kan det bli en fast måne av detta. Den bildas just nu.

Idag är det inte en måne av fast slag och diskussioner har förts om denna ansamling av löst material ska ses som en sådan. Däremot kommer troligen den dag den ska ses som sådan och då blir den fast nog att lämna A-ringen där dess material kommer från och ta plats i en egen bana runt Saturnus bland sina 62 andra månkamrater.

Saturnus månar verkar yngre än man tidigare trodde visar data från Cassini.

Jättegasplaneten Saturnus med sina ringar är inte bara gas av flytande väte och helium. Den har även en stenkärna i dess centrum med en storlek 18 gånger större än Jorden.

Gashöljet  rör sig likt jordens hav utefter tidvattenskrafter. På Jorden efter vår månes dragningskraft. På Saturnus utefter de stora månar som kretsar runt planeten.

En undersökning Cassaini gjorde där uppe var de mindre månarnas banor. Tethys, Telesto, Calypso och Dione. Dessa data plus några månars till visade att om månarna runt Saturnus bildats i sin helhet för 4,5 miljarder år sedan likt övriga borde de legat längre ut från planeten än de är.

Månar drar sig ut från sin moderplanet med ett viss antal meter per år likt vår måne gör från jorden.

Nu anses istället att de mindre månarna i de inre bältet vid Saturnus inte bildats för 4,5 miljarder år sedan utan bildats senare av material från Saturnus ringar vilka genom gravitation bildat dessa månar.

Cassinis uppdrag och lite av nya rön från Saturnus

Cassini är ett rymdskepp vilket gjort en del undersökning av Saturnus ringar och närområdet där. Uppdraget är snart över.

Lite av vad som upptäckts är detta mer bilder kommer in efterhand från dess kameror. 

Plus uppdraget i dess helhet kan ses och läsas om här på denna utförliga beskrivning av uppdraget från NASA

NGC 4696 i Galaxhopen Centaurus är speciell

NGC4696är en galax ingående i galaxhopen Centaurus  150 ljusår från Jorden.

Fast den ingår i detta cluster av galaxer är den väl avgränsad och förvånande nog en av universums ljusstarkaste galaxer.

Från galaxens kärna sträcker sig spindellika trådar ut från denna och vidare ut i universum. En vacker syn. Galaxens centrum innehåller som de flestas galaxers (kanske allas) ett svart hål och där finns därför mycket energi. Energi vilken strömmar inom centrum och ger dessa lysande trådar av damm, gas  och grus en virvlande färd ur centrum. Ljusstyrkan ger dessa effekter av spindeltrådsliknande ljussken.

Stjärnor producerar material av skilda slag men det händer mer här

Att material och grundämnen produceras i stjärnor är inget nytt allt har sitt ursprung i de processer som sker här av värme och radioaktivitet mm.

Men vad som är mindre känt är att stjärnor även är enorma producenter av det damm som finns därute. Damm vilket hela tiden kommer ur stjärnors processer och hamnar ute i universum överallt.

I stora stjärnanhopningar finns betydligt mer damm än i mindre. Bevis för detta har nu hittats tidigare har enbart detta antagits i teorin.

Men nu har forskning visat att det stämmer. Mest dammutveckling sker bland unga och tunga stjärnor. Forskningsresultatet kommer från en undersökning av galaxhopen 11zw40.

Den minsta hittills upptäckta asteroiden därute

Den minsta men inte minst ljusstarka asteroiden därute är en i diameter av 2 meter. Stor nog för att en vuxen ska kunna sitta grensle över den och rida vidare ut i  universum. Tänk den synen. Det låter som Munschausen  när denne red på en kanonkula.

Asteroiden med namnet 2015TC25 vilken finns i jordens närområde är även en av de ljusstarkaste. Dess material består av ljusstarka silikater.

Läs mer om den här. Asteroiden vilken Munschausen säkert skulle påstått sig ha ridit grensle över om han vetat om dess existens den gången den begav sig.