I morgon den 19 april passerar en närgången asteroid vårt närområde

I morgon är det dags den kommer att passera oss en bra bit bortanför Månens och Jordens banor men likväl i det vi kan se som vårt närområde. Se dess bana här. Asteroid 2014 JO25.

Asteroiden är ca 600 meter stor och ska ses som en av alla de mindre asteroider som passerar Jordens närområde med ett antal av några i veckan. Närområde i den betydelsen grannområdet inte i kollisionsriskområdet med oss.

Just denna asteroid är en av de ljusstarka vilken med förhållandevis små teleskop kan ses några nätter framåt från den 19 april. 

En länk av intresse kan vara denna.

 Här kan man följa kontinuerligt NASA:s rapportering om nya passager i närområdet.

Jakten på liv däruppe fodrar nya teleskop och uppfinningar

Det hittas exoplaneter på nästan löpande band numera. Men det enda vi hittills med någorlunda säkerhet kan säga om dessa upptäckter är om de ligger i en zon runt sin sol där liv kan vara möjligt.

Vi kan ännu inte upptäcka spår av syre eller andra gaser i deras atmosfär. Spår som kan ge uttryck för en än mer trolighet för livschanser.

Men det uppfinns och forskas för fullt för att hitta och utveckla känsligare instrument.

En av de platser där forskning pågår för fullt är på Caltech i Exoplanet Technology Laboratory i Californien. 

Här utvecklas just nu  ett nytt instrument vilket mer i detalj ska kunna se om det finns en atmosfär på en exoplanet och vad denna innehåller.

Läs mer utförligt här direkt från deras egen hemsida för mer information om denna spännande uppfinning.

En mystisk blixt av röntgenstrålning har upptäckts utifrån universum

Chandra röntgenteleskop upptäckte för ett tag sedan en snabb röntgenblixt  vilken tolkas som att det hänt en destruktiv sak därifrån den kom.

Det var i samband med att man studerade en svag röntgenkälla därute detta överraskande skedde.

Det var i oktober 2014 denna svaga röntgenkälla på några timmar blev 1000 gånger starkare för att därefter bli svagare igen och åter en svag röntgenkälla av som den tidigare varit av mindre intresse. Men nu blev källan högintressant.

Hubbleteleskopet har sedan dess  riktats in och nu upptäcktes att källan bör ha kommit från  en liten galax 10.7 miljarder år från oss och därmed är röntgenkällans händelse lika gammal. Varför det hänt är däremot en gåta.

Tre alternativ arbetar man efter. Kollaps av en massiv stjärna eller  fusion av en neutronstjärna eller en sådan stjärnas fusion med en annan neutron stjärna eller ett svart hål.

Men ingen vet och källan för strålen kan även ha kommit från en händelse bortom den galax man tror den kan ha kommit från. Mysteriet kvarstår.

Elektrisk sand dansar runt i vinden på Titan

Saturnus spännande måne Titan har länge uppmärksammats för sina sjöar och sin atmosfär. 

Månen är en av de intressantaste platserna i vårt solsystem att söka liv på.

Titan fortsätter överraska.Nu har det även upptäckts att sanden här ibland är elektriskt laddad. När vinden har en styrka av minst 15m/sek då den svepande dansar runt på ytan hoppar sandkornen och klumpar ihop sig.  Det är då den elektrificerats. 

  

För vidare läsning av vilken slag av sandkorn det troligen handlar om här och rörelserna i denna vid detta slag av väder se medföljande länk.  

Forskningen inom detta område bedrivs bland annat vid Georgia Institute of Technology i Atlanta i USA.

Hur Supernovor av klass 1a konstruerats har omtolkats

Hur en supernova 1a  kommit till har antagits vara att en vit dvärg exploderat i närheten av en röd jätte i ett dubbelstjärnsystem. Detta genom att den vita dvärgen dragit åt sig material från den röda jätten, nått en kritisk gräns och exploderat i en supernova. 

Men forskare har efter en undersökning med Hubbleteleskopet i stora Maggelanska molnet av en 1a supernovaexplosion  N103B börjat misstänka att det kanske inte är helt sant.

 170 000 ljusår från Jorden har Hubbleteleskopets upptäckt gjort att forskare börjat  fundera på andra händelseförlopp för dessa explosioners ursprung än vad man tidigare ansett.

En är att det kan vara två vita dvärgar som genom krock gett upphov till supernovor av detta slag.

Den andra teorin utgår från att det är en vit dvärg och en gul sol lik vår är vad den vita dvärgen dragit till sig och ett händelseförloppet likt vit dvärg och röd jätte enligt tidigare teori ovan är anledningen till bildandet av supernovor av detta slag.

Hubbletelskopets undersökning har resulterat i att hittade gasrester kan bekräfta denna teori två i hur 1a supernovor bildas. Men ytterligare forskning måste göras innan läroböcker skrivs om.

Bilden ovan Gas is being stripped from a giant star to form an accretion disc around a compact companion (such as a white dwarf star NASA image. https://en.wikipedia.org/wiki/Type_Ia_supernova

NASA presskonferens idag 2.00 pm om utforskningen av hav i vårt solsystems himlakroppar. Direktlänk nedan.

Idag ska NASA ge information om hur långt planerna kommit på utforskning av haven på våra himlakroppar i solsystemet. Vi vet ex att det finns hav på exempelvis Jupiters måne Europa och Saturnus måne Titan.

Kan det finnas liv där? Nya rön om forskningen och vart den kan leda ska NASA ge besked på idag.

Länken här går direkt till sändningen live.

Medföljande bild är på månen Europa.

Universums tätaste bruna dvärg funnen?

En brun dvärg är en stjärna eller planet som varken är det ena eller det andra. Det är en misslyckad stjärnbildning och en för porös kropp för att kallas stenplanet eller gasplanet med en kärna.

Det finns en gräns för när den kan kallas det ena eller det andra och färgen är brun vilket gör den svår att upptäcka.

Nu har en brun dvärg upptäckts vilken är har den tätaste massan eller har högsta densiteten hittills utan att för den skulle kunna kallas en färdigbildad stjärna eller en gasplanet eller för den delen stenplanet.

750 ljusår från oss finns den i Fiskarnas stjärnbild och dess beteckning är SDSS J0104 + 1535.

Den bildades för ca 10 miljarder år sedan och har en massa 90 gånger större än Jupiter.

Säkert finns det fler bruna dvärgar därute än vi kan föreställa oss idag. Många kommer att upptäckas och förvånas över.