En ovanligt stor vit dvärgstjärna

En stor vit dvärgstjärna WDJ0551+4135 kan vara resterna av en kollision mellan två vita dvärgar visar en ny studie.


Fyndet tyder på att det kan finnas fler vita dvärgstjärnor av större massivt slag (stor vit dvärgstjärna kanske skulle utryckas bättre än som dvärgstjärna? Min anm.) .

Vita dvärgar är de dunkla, bleknande, jordstora kärnorna av döda stjärnor som blir kvar efter att stjärnor i medelstorlek har uttömt sitt bränsle och kastat från sig sina yttre lager. Vår sol kommer en dag att bli en vit dvärg, liksom mer än 90 % av stjärnorna i vår galax. Övriga större objekt slutar som en supernova.


Forskarna studerade en vit dvärg som kallas WDJ0551+4135 som finns cirka 150 ljusår från jorden. Nya rön från Europeiska rymdorganisationens Gaia teleskop ger indicier på att detta objekt kan vara en exceptionellt massiv vit dvärg. Genom att undersöka spektrumet av färger som avges av den vita dvärgen kunde astronomerna identifiera ämnena i stjärnan. Oväntat fann man att det fanns en hög nivå av kol i stjärnans atmosfär vilket är något forskare aldrig tidigare sett  i vita dvärgstjärnor. Runt kärnan av vita dvärgstjärnor är det vanligast något mindre  av kol och syre och ett i flertalet fall lager av helium för att allra ytterst ha ett lager av väte.


Detta unika objekt ovan är därför en udda vit dvärgstjärna uppkommen (troligen) genom krock mellan två vita dvärgstjärnor och är därmed ett stjärnobjekt som det troligen inte finns många av i vintergatan.


Bild på en som man kan kalla ordinär okänd vit dvärg (ovanstående kan ses utifrån ovan länk) från vikimedia.

Student upptäckte 17 nya planeter

Michelle Kunimoto är en astronomistudent vid University of British Columbia som har upptäckt 17 nya planeter.


En av dessa planeter kallas KIC-7340288 b och är potentiellt beboelig då den anses vara "stenig". Michelle kunde upptäcka dessa avlägsna planeter genom att kamma igenom de uppgifter som samlats in av NASA: s rymdteleskop Kepler. Keplertelekopet som nu tagits ur bruk hade ett mål att leta efter potentiellt beboeliga planeter, genom att söka "beboeliga zoner" av hundratusentals stjärnor där bildandet av flytande vatten kan vara möjligt.



KIC-7340288 b är ungefär 1,5 gånger så stor som jorden och anses vara "stenig”. Planeten finns i den "beboelig zonen" runt sin stjärna vilket innebär att det potentiellt kan ha flytande vatten. 


Kunimoto säger: "Den här planeten är ungefär tusen ljusår bort, så vi kommer inte dit. Men det är ett riktigt spännande fynd eftersom det bara har hittats 17 små bekräftade planeter i beboelig zon av de data Kepler samlat in."

Även om dessa planeter som Kepleruppdraget fann är ljusår bort är det fortfarande viktigt att hålla koll på dessa. 


Detta utifrån (min anm) att många anser att en gång i en avlägsen framtid kan människan resa tusentals ljusår bort. Inte bara de som anser att en dag kommer vi att tvingas lämna jorden då den blir för liten för oss eller den blir förstörd. Men att dessa två händelser ska sammanfalla i tiden tvivlar jag på. Katastrofen miljömässigt verkar kunna ske i vår tid. En annan tanke från mig är att det vid en evakuering (om den möjliggörs) då är lämpligare att kolonisera närmare objekt. Exempelvis Mars etc.


Bild från vikimedia  på Kepler teleskopet vilkens insamlade data studenten använde i sökandet och finnandet av exoplaneter.

Stora mängder nya stjärnor formerar sig just nu till en ny galax

Astronomer har upptäckt mer än 300 nyfödda stjärnor (stjärnor i en ålder av ca 10000 år) där troligen även planetsystem bildas



För denna upptäckt som finns i riktning mot Orion Molecular Cloud Complex har använts teleskopen Karl G. Jansky Very Large Array (VLA) och Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA).


 Ringen av damm och gas som omger en ung stjärna, även känd som en protoplanetär disk stöder att det är nya solsystem som bildas. Med hjälp av VLA- och ALMA-teleskopen kunde astronomerna kika genom de täta molnen av damm och gas i Orion Complex och såg då de protoplanetära diskarna som bildas runt de nybildade stjärnorna  enligt ett uttalande från National Radio Astronomy Observatory (NRAO). Vi är inte helt säkra på hur gamla de är men de är förmodligen yngre än 10000 år." sägs det i uttalandet.


En intressant upptäckt (min anm.) då oftast nybildande stjärnor upptäcks i ett fåtal på samma plats men här är det hundratals på samma plats.


Bild från vikipedia på Bild från vikipedia på M51 även kallad Malströmsgalaxen.

K2-18b är en exoplanet dubbelt så stor som jorden där levande varelser kan existera.

En exoplanet dubbelt så stor som jorden kan vara beboelig enligt astronomer från Universitetet i Cambridge.


Namnet på denna planet är K2-18b och är den enda planeten som kretsar kring en stjärna utanför vårt solsystem som är känd för att ha vatten och temperatur som två olika oberoende rapporters resultat visar. Det är vattenånga som upptäckts i planetens atmosfär.

  

"Vattenånga har upptäckts i atmosfären hos ett antal exoplaneter, men även om planeten finns i beboelig zon betyder det inte nödvändigtvis att det finns beboeliga förhållanden på ytan," säger Nikku Madhusudhan forskarledare vid Cambridge's Institute of Astronomy, i ett uttalande.


K2-18b upptäcktes 2015 av NASA:s rymdsond Kepler och kretsar kring den röda dvärgstjärnan K2-18 cirka 124 ljusår från jorden i Lejonets stjärnbild. Trots sin storlek anses K2-18b med sitt bekräftade vatten ha rätt förutsättningar att stödja livet.

Forskare bekräftade planetens väterika atmosfär som "betydande" mängd vattenånga; andra kemikalier (metan, ammoniak) var lägre än väntat.


"Vi ville veta ... hur djupt vätet går," säger medförfattare Matthew Nixon en doktorand vid Institutet för astronomi, och tillägger . "Även om detta är en fråga med flera lösningar har vi visat att man inte behöver mycket väte för att förklara alla observationer tillsammans."


Framförallt möjliggör ett antal scenarier en oceanvärld med flytande vatten under atmosfären med vattentryck och temperaturer som liknar dem som finns i jordens hav.

En spännande upptäckt (min anm.) en vattenvärld kan mycket väl finnas här där kanske landmassa finns i mycket liten grad eller inte alls. Men det är inget bevis för att de ska finnas organiskt liv.


Bild från vikipedia som visar hur en konstnär tänker sig K2-18b vid sin röda dvärgstjärna (sol).

En andra måne sveper numera runt jorden.

Det finns ytterligare en måne som kretsar runt jorden just nu enligt Internationella astronomiska unionens Minor Planet Center.


Gruppen meddelade upptäckten av 2020 CD3 (namnet på månen)  i en uppdatering för några veckor sedan. Månen som endast är 12 meter i diameter är tillfälligt bunden till jorden", skrev astronomer i uppdateringen. 


Månen upptäcktes först av astronomer vid Catalina Sky Survey vid University of Arizona den 15 februari. Forskare har sedan dess observerat objektet 30 gånger och bekräftat dess omloppsbana runt jorden. 


Dessa tillfälliga naturliga satelliter som ibland fångas in av jorden är så små och svag lysande att de är svåra att hitta. Men som i fallet med 2020 CD3 kan astronomer ibland upptäcka strimman av en ovanlig besökare. Dock är de endast tillfälliga besökare vilka snart bryter sig loss från jordens dragningskraft och försvinner ut i rymden.


Bild på 2020 CD3 som den tillfälliga månen kallas tagen av Gemini observatoriet den 24 februari 2020 (från Vikipedia).

Asteroiden Vesta är en ovanligt spännande himlakropp.

Vesta är den fjärde asteroiden som upptäcktes i asteroidbältet mellan Jupiter och Mars. Den är den näst största asteroiden med måtten 578×560×458 kilometer.


"Vesta är den enda i stort sett intakta asteroid som visar fullständig differentiering med en metallisk kärna, en silikat mantel och en tunn basaltisk skorpa och den är också mycket liten med en diameter på endast ca 525 kilometer”, säger professor Jourdan vid Curtin University. 


För att ge en uppfattning om dess storlek kan man klämma ner minst tre asteroider av Vestas storlek sida vid sida i delstaten New South Wales i Australien.


Vesta besöktes av Nasa:s rymdsond Dawn under 2011 och då konstaterades att asteroiden hade en mer komplex geologisk historia än man tidigare trott.  För det första visade data som då insamlades att Vesta varit vulkaniskt aktiv i minst 30 miljoner år efter sin ursprungliga formation vilken skedde för 4 565 miljoner år sedan. Även om detta kan tyckas en kort tid är det i själva verket betydligt längre än vad de flesta andra teorier förutspått och var oväntat långt för en så liten asteroid då det gäller vulkanisk aktivitet.


"Med tanke på att all värme som finns i dess inre och även radioaktivitet från ex aluminium26 borde detta ha avtaget helt till nutid men så är ej fallet därför måste magma fortfarande finnas i fickor i dess inre. Kylningen av denna är ännu inte klar”.  Detta enligt forskare ovan.


Troligen (min anm.) är det ett riktigt resultat. Det finns fortfarande små (troligen) fickor av värme kvar i asteroiden sedan dess bildande som en het klump.


Bild från vikipedia på Vesta tagen av rymdsonden Dawn 17 juli 2011.

Enceladus och Europa två månar som misstänks ha liv på och under sin yta.

De två intressantaste månarna att leta liv på är Saturnus måne Enceladus och Jupiters måne Europa. De anses båda ha hav under sin yta (av vatten) och har sannolikt steniga kärnor vilket möjliggör en mängd komplexa kemiska reaktioner.


Det finns en stor möjlighet att små varelser simmar runt i det mörka, iskalla haven på Enceladus och Europa enligt en del forskare. Månarna är därför intressanta att i en framtid sända robotar till och då  ner i dessa hav säger bland annat Emily Klonicki, en planetskyddsingenjör vid NASA: s Jet Propulsion Laboratory (JPL) i Pasadena, Kalifornien.

NASA har redan planerat ett uppdrag till Europa med en sond som heter Europa Clipper och är planerad att sändas iväg i mitten av 2020-talet. Denna ska medföra robotar för undersökning i Europas hav.


 Månen Europas inre är rätt likt stenplaneternas sammansättning (likt jordens mfl) det är huvudsakligen uppbyggt av silikater och sten. Månen har ett yttre lager av vatten som tros kunna vara omkring 100 kilometer tjockt (som frusen is på dess yta delvis som en flytande ocean under isen).


Några av dessa prospekteringsstrategier skulle även kunna användas på Enceladus.  Dennes hav kan vara betydligt mer tillgängligt än Europas. Enceladus södra polarregion har dussintals gejsrar som spränger frusen igenom is på ytan och ger gejsar där organiskt material kan komma fram (om det finns). Här bör det vara lättare att ta prov än att borra sig ner i isen till fritt vatten som på Europa. Vi ska tänka på att när vi borrar ner oss i isen på Europa fryser denna direkt i kylan från ovan och då behövs en borrning underifrån också för att få upp en robot. Temperaturem här är -225C.





Forskare och ingenjörer utvecklar därför teknik som kan utnyttja det betydligt enklare och bekväma kryphålet för provtagning på. Men ännu är inget bestämt om en färd till Saturnus måne Enceladus enbart en plan finns för besök till Jupiters måne Europa.

Själv (min anm.) tvekar jag till att man finner organsikt material på dessa månar. 

Vatten säkert men inte med liv det anser jag behöver mer förutsättningar än vatten för att uppstå. Ingen kan säkert veta vad, fast många forskare tror sig ha teorier om möjliga händelser som kan skapa detta. Men inga bevis för om så kan ske har visats.

Bild 1 Encelaudus  tagen av Cassini,. Bild 2 Europa