Vecka 5 upplevelse. Blå ögon blev hövdingaögon.

Tänk ändå att blåögda människor enligt forskare i Köpenhamn har en enda gemensam anfader varifrån alla nu levande blåögda människor härstammar. En händelse som kom till genom en mutation för 6-10000 år sedan. Är det inte fascinerande? Ja kanske inte att mutationen uppstod mutationer har uppstått i alla tider på gott och ont.

http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_827057.svd

Nej det fascinerande är tanken på vad detta barns föräldrar ansåg när de plötsligt fick ett blåögt barn något helt nytt som ingen tidigare sett. Varför blev de inte förskräckta? Varför satte de inte ut barnet i skogen eller dödade det omedelbart? Sågs det kanske som en gud som kommit till världen på grund av sin ögonfärg. Vilka tecken såg de i att ett blåögt barn fötts?

Min teori är att detta måste ha hänt i en hövdingafamilj i annat fall hade den vidskepliga era som detta hände i fått till resultat att barnet tagits av daga snabbt och effektivt. Möjligt är att det kan vara modern som övertygat sin make att behålla barnet och se det som kungligt blod eller hövdingablod att barnet fått blå ögon. Kanske det finns ett samband med senare tiders påstående om adligt blått blod.

Hövdingaskapet och makten sågs snart som synonymt med en blåögd pojke eller flicka i denna klan tror jag. Härifrån spreds sedan denna uppfattning genom åren över västvärlden. Samtidigt som kvinnor säkert i första hand valde blåögda fäder eller män blåögda kvinnor efter hand som tiden gick. Det blev status med blå ögon och säkert även som skönhetsideal i väst. Tänk på ariertänkandet det låg kvar långt in i vår tid. Blåögda och blonda sågs och ses av vissa även i dag som livskraftigast och naturligast i norden. Säkert är detta tankar som har sitt ursprung i en mutation för länge sedan i en mäktig hövdingafamilj någonstans i Europa för 6-10000 år sedan om nu danskarnas teori håller.

Kan vi då få fler ögonfärger i framtiden? Troligen har om vi ser mutationen till blåögdhet detta hänt på fler platser att barn fötts med blå ögon men där snabbt tagits av daga. Ett blåögt barn i en fattig familj sågs säkert som ett dåligt omen och barnet fick knappast leva om det nu hänt flera gånger vilket ingen vet. Gulögdhet eller rödögdhet tror jag inte har uppstått bland människor någon gång. Grönögdhet kan däremot mycket väl ha uppkommit. Grönt är mer likt blått och brun färg än gult och rött. Men även om gul eller röd färg muterats in på någon människa så sågs säkert inte det som ett bra omen. Grön kan jag förmoda ha uppstått någon gång. Men knappast då i rätt familj av makt och status för då hade det nog funnits grönögda också. Sedan kan säkert blå ögon ha setts som himmelskt och som ett tecken från gudarna himlen är ju blå. Medan knappast har övriga färger associerat med detta. Tänk även på att blå kläder enbart fick användas av kungligheter långt fram i tiden. Blått var kunglig färg långt in på nyare tid.

Lite tankar runt detta blev det. I övrigt undrar jag varför människor är så noga med att använda dofter även om de är allergiska mot dem. Varför människor tycker att musik ska spelas i tid och otid. Varifrån alla fördomar mot andra människor har uppstått. Om det ockulta intressets ökande i samhället har ett samband med sekualiseringen. Var det någon som undrade om jag är blåögd. Nej jag tänkte väl det. Men för upplysnings skull så är jag brunögd eller mer korrekt med melerad färg.

Raymond Lullus 1200 talstänkaren

hade tankar på en dator redan på 1200-talet. Han ville skapa och trodde på en enhetskunskap som innefattade allt och ur vilken alla sanningar kunde härledas deduktivt utifrån några få grundbegrepp. Han ansåg att även kristendomen då skulle kunna bevisas och därmed hednatiden skulle vara förbi för alltid. För detta ändamål hade han idén att använda mekaniska maskiner i bevisandets tjänst.

En slags maskin som skulle kunna byggas som kunde bevisa logiska sanningar ur satser ur de påståenden som matades in. Maskinens uppbyggd skulle bestå av tre och fyrkanter som man vred på och härmed fick svar från utifrån deras läge i en viss frågeställning. En logikmaskin kan man kalla den. Han hade tanken på det man kan se som en datormaskin men kunde naturligtvis inte bygga den på 1200-talet utan det fick bli en ofullbordad idé. Men han var övertygad om att när denna maskin en gång byggdes i framtiden så skulle den kunna ge svar på allt och en världsfred och religionsfred skulle sedan råda för alltid.

Men inte kan våra tiders datorer ge konkreta och odiskutabla svar på allt. I dag har vi ju tillverkat maskiner enligt de tankar Lullus tänkte, då, en gång för länge sedan. Skulle han sticka upp näsan ur mullen idag och se datorn och dess användningsområde skulle han säkert förvånas. Inte över kapaciteten och snabbheten, han hade tankar på en framtid med datorer utan istället skulle han förvånas över att maskinen inte blev en så välsignelsebringade sak som han var övertygad om att den skulle bli. Vi har knappast religions eller världsfred fast vi har kraftfulla datorer.

Men nog är det fascinerande och få människor vet nog inte heller att Raymond Lullus som levde mellan 1232 och 1316 hade avancerade tankar om en maskin som skulle kunna vad vår tids datorer kan idag.

Roger Bacon var alkemist, magiker och siare

Bacon var en person som trodde på att det fanns en urgammal hemlig visdom som en dag skulle återupptäckas. Han hade också förutsett att en dag skulle skepp kunna drivas utan åror eller segel och vagnar framföras utan hästar, Framtiden skulle även innefatta flygplan, lyftkranar och undervattensskepp. Sist men inte minst skulle jättemagneter finnas som kunde dra till sig tusentals människor vad det skulle vara för mening med det förklarade han dock inte En medicin skulle uppfinnas som gjorde oss lika gamla som Metusalem han som enligt bibeln levde i nära 1000 år. Bacons tid var 1200 talet. En tid då alkemin frodades och jakten på kunskapen att göra guld. Om någon av dessa galningar lyckades vet vi inte. Vi förmodar bara att så aldrig blev fallet.

Magin som hörde intimt samman med alkemin och i många fall även kunde ses som en del av denna frodades över hela Europa. Astrologin var även den accepterad som vetenskap men fördömdes likt all annan siarekonst av kyrkan. Det var en tid mycket olik vår men ändå lik på många sätt. Människan kämpade för största möjliga lycka till minsta möjliga ansträngning då som nu.

Skillnaden mot idag är att många i dag helst försöker fånga lyckan genom att spela till sig den. Dobbel och spel fanns även förr men inte i lika stor omfattning och inte lika lättillgängligt för alla som idag. Däremot är det nog få som idag, om ens någon, som håller på med alkemi. Försöken att framställa guld har förlorat i intresse. Varför, kan man undra, då vetenskapen gått framåt och något sätt borde ha upptäckts för guldframställning såvida inte upptäckten av omöjligheten i projektet i dag har accepterats och gjort fortsatta försök meningslösa.

Robert Grosseteste o ljusmetafysiken

Enligt denna teoretiska fysik utarbetad av Grosseteste så hade Gud i tidernas början enbart skapat ljus och en materia. När ljuset sedan förenades med materian hade efter hand universums alla sfärer och företeelser uppkommit. Grosseteste försökte utarbeta regler för ljusets rörelser genom att experimentera med prismor och linser. Troligen var han en av de som har bidragit till uppfinningen av glasögonen genom sin forskning om linsers betydelse för förstoring.

I sin idéhistoria påverkade han många till tron på att det fanns en uråldrig visdom med inslag av egyptisk kunskap.

Hur han kom på idén om att ljus kunde blandas med materia och den vägen ge upphov till allt är svårt att förstå.

Var det en urmateria och i så fall, vilken menade han då? Var det kanske istället en obegränsad mängd av olika slag av materia han menade som ljuset uppblandade sig med? Det vi kan förmoda är dock att hans intresse för linser och prismor kan vara orsaken till hans skapelseidé.

Materia i sig har olika färger beroende på material, ljusets skiftningar i denna kan skifta från reflekterat ljus till svart eller vilken färgnyans som helst. Men ljus behövs även för att färger ska ses. På natten ses inga färger. Genom dessa skiftningar kan idén om ljusets inblandning i materia ha uppkommit. Man kan tolka färg och nyanser på detta sätt. Bakom varje tanke finns en början av en idé som kan utvecklas teoretiskt om viljan till detta är tillräckligt stark och möjligheten finns att sprida idén till rätt personer som sedan i sin tur sprider den vidare..

Munken Thomas av Aquino

blev den som harmoniserade kristendomen med Aristoteles filosofi. Detta blev tvunget då Aristoteles skrifter hade börjar översättas och läsas igen. Nu var bokbrännarna från de mörka århundradena borta och Aristoteles skrifter studerades på största allvar för att förstå verkligheten och människan. Men för att inte motsättningarna mellan den kristna läran och skrifterna skulle skapa problem så behövdes denna harmonisering och det var detta som gjorde Thomas till en av de personer i historien som aldrig kan nonchaleras. Han lyckades med denna svåra uppgift.

För att förstå hur och vad han gjorde bör skrifterna läsas exempelvis boken: Handbok i teologi -Summa theologiae. Han utarbetade och diskuterade också olika gudsbevis vilket var diskussioner på denna tid som satte känslorna i svallning. Tiden vi talar om är 1200 talet.

Munkar skrev på denna tid ord för ord av skrifter då boktryckarkonsten ännu inte fanns. Därför blev inte alltid skrifterna exakt lika utan avläsningen kunde bli fel när munken kanske ibland tänkte på något annat. Samma fel gör vi ännu idag när vi avskriver något. Vissa munkar lade också till eller tog bort något i en text så den skulle passa mer deras egen åsikt. Så avskrifter från denna tid är inte alltid lika. Man får försöka sammanställa originaltexterna så gott man kan genom att läsa flera avskrifter och hitta gemensamheter i dessa. Detta gäller inte bara filosofiska skrifter utan även bibeln.

I dagens skrifter har kvalitén åter blivit lidande. Från det att man tidigare skrev på maskin och det sedan blev korrekturläst har idag många skrifter publicerats som enbart blivit snabbt skrivna i något wordprogram ibland även utan avstavning och stavningskontroll . Tidningsankor stavfel och upprepningar är inget någon idag förvånas över i vare sig tidningar eller böcker. Kvantitet istället för kvalitet ses i många tegelstensromaner.

Tegelstensromaner var sällsynta för några decennier sedan innan wordprogrammen kom till. Men däremot var de texter som då kom ut kvalitativt bättre utan en massa upprepningar, grammatiska konstigheter och stavfel av samma mängd som vi ser i dag. Man lyckades säga vad man ville med färre ord.

Avicenna visiren o filosofen

var en av flera araber som översatte Aristoteles skrifter till arabiska och det är tack vare araberna som många av de grekiska filosofernas skrifter bevarats till eftervärlden under de filosofifientliga århundradena i Europa runt 500 talet och framåt av vår tideräkning efter Kristus. Visserligen bevarades en del skrifter i kloster men mycket hade gått förlorat utan arabernas insats och bevarande av dessa i Konstantinopel.
Islam var inte lika fientligt mot filosofi som kristendomens tolkare var då.

Så vad man kan lära av historien är att spara alla skrifter för framtiden. Arkiv för detta har länge funnits och förhoppningsvis kommer inte några bokbrännareregimer tillbaks för att förstöra mänskliga tankar och kunskaper. Den senaste och förhoppningsvis sista var nazismen i Tyskland. Ingen vet om vad framtiden behöver av vår kunskap av idag. Kunskap vi ser som självklar eller kunskap vi ännu inte förstår eller ser som kunskap. Kunskap vi ser som onödig eller okunskap och skrönor och vantro men som en dag kan bli högaktuell för framtidens forskare och samhälle.

En bok och film som skulle kunna ses som en varning i detta sammanhang är Ray Bradburys bok Fahrenheit 451. http://www.cine.se/filmsida.php?film=fahrenheit_451

Ingen under det första årtusendet förstod hur Aristoteles skrifter skulle påverka mänskliga tankar under århundradena senare och ännu i dag påverkar. Då hade de kanske inte försökt förinta dem eller var det kanske just därför de försökte utplåna dem? Många skrifter försvann också för alltid.

En bok av Aristoteles som är häpnadsväckande att läsa är boken han skrev till sin son: Den Nikomachiska etiken: Sida upp och sida ner får man förnimmelsen av att den är skriven i nutid. Idéer påståenden m.m. allt känns igen från teorier och idéer man läser om i media dagligen och som samhället är uppbyggt omkring.

Abelard en av de

som var med under 1100 talet när filosofin blev i ropet igen efter den så kallade mörka medeltiden när filosofi var lika med religion. En tid då inte mycket hände inom området. Nu började man upptäcka de grekiska skrifterna igen skrifter som bevarats av araberna sedan kristendomen haft klappjakt på irrlärorna.

Abelard var med när katedralskolorna byggdes ut och i Paris blev den centrum för den tidens intellektuella och kunskapstörstande. Senare under 1100 talet bildades de första universiteten. Paris katedralskola blev universitet andra universitet blev till i Salerno, Bologna, Montpellier och Oxford.

Abelard skrev böcker undervisade och tog ställning för de gamla filosofernas skrifter. Etik var hans intresse och enligt honom var det orden: Känn dig själv, uttalade en gång av Sokrates som var ledtråden i etiksökandet. Etik-sökande i frågan om vad som är rätt och vad som är fel.

Detta har skiftat genom tiderna. Idag kan man se hur terrorister världen över ser på etik. Det vi förfasar oss över är självmordsbombaren. Denne tar ju inte livet av sig själv för nöjes skull eller på grund av att personen är trött på livet.

Istället handlar det om en inställning till etik. Inställningen att självmordsbombningen tjänar ett högre politiskt syfte av rättrådighet för en viss grupp politiskt marginaliserade människor. Och att då offra oskyldiga från andra utanför denna marginalisering ses som ett offer värt att göra i människoliv. Etiskt ses rätt och fel på ett annat sätt av själmordsbombaren och hans gelikar än av offrens familjer och de grupperingar som blir offer.

Därför blir etik ett flytande begrepp beroende situation och tid. Men vi i västerlandet är annars inom området påverkade mest av den etik som de gamla grekerna Sokrates. Platon och kanske allra mest Aristoteles arbetade fram och naturligtvis av kristendomen etik.