Den eviga tystnaden var Pascals fasa.

Vetenskapsmän började se jorden som en isolerad materiell kropp där människan gick omkring utan någon Gud närvarande. Vi var ensamma. Ingen Gud sågs som skapare, allt var materia som skapats av intet eller hade alltid funnits till.

Det var 1600-tal och många ville överbrygga klyftan mellan naturvetenskap och religion.
Man ville ha en mening med allt. En som kämpade för detta var Blaise Pascal.
Han ville inte se världen som en tyst värld där ingen mening fanns.

Han var matematiker och även djupt troende. Han skrev en bok som heter ”Tankar” där han diskuterar sitt dilemma.

Bland annat dessa odödliga ord finns där, väl värda att begrunda.

”Jag är rädd för den eviga tystnaden i denna oändliga rymd”.

Något kort kan man läsa om honom här plus se en bild av hur han såg ut.

Första ångmaskinen var en maskin som användes i köket.

Denis Papin hette denne fransman som lyckades tillverka denna kolvmaskin 1681 som var en slags tryckkokare för att snabbare koka upp vatten.

Att man lyckades få ånga, vanlig enkel vattenånga, att få en kolv att gå upp o ner enkelt utryckt, var början på kapitalismen i form av industrialismen och arbetarklassen.

Men den första ångmaskinen var en liten ynklig sak som endast kunde användas i köket vid matlagning.

Det var dock inte långt kvar till en ångmaskin av betydligt större slag som kunde driva vävstolen och snart ångloket sedan snart sagt all slags maskiner inom den uppväxande tillverkningsindustrin.

Med tiden ersattes den av petroleummaskinen olje- och bensinmotorn för att inte tala om fotogen. Oljekällornas tid kom att få uppfinnarna att uppfinna mer och mer av maskiner och ting (lampor mm) som använde olja som bas.

Men som sagt först kom ångmaskinen i slutet av 1690 talet sedan var utvecklingen i full gång precis som förbränningsmotorns uppstigande i människans hjärna fick utvecklingen av den civilisation vi känner att accelerera än snabbare.

När det gäller ångmaskinen och dess historia kan länken här vara av intresse för att förkovra sin lite mer.

Månen sågs nu inte längre som en självlysande kropp.

Det var 1600-tal och Galileos tid. Istället började man se den som en kompakt kropp som snurrade runt jorden. Man sökte och fann matematiska lagar som kunde förklara planeternas rörelsemönster och man försökte uttolka hela universum i matematiska lagar.

Man upptäckte nya himlakroppar, bland annat att Jupiter hade månar.
Jorden slutade därmed att ses som en unik fast himlakropp utan man började förmoda att hela universums synbara stjärnor var kroppar.

Ting med substans. Inte bara himlaljus.

Det var en ny verklighet som började ta form bland vetenskaperna.

Början till vår verklighet.

Naturvetenskapen tog steg framåt som kyrkan tidigare förbjudit.

För den intresserade så följer här en länk på som man kan läsa på om en av våra mest kända naturvetenskapsmän i historien.
Galileo Galilei

Leeuwenhoek var först med att se en spermie och att teckna av den.

Ja, allt som människan inte tidigare kunnat se med sina egna ögon. Detta blev nu möjligt med det nya instrument som kom att kallas mikroskop.

Han var den förste som såg en bakterie. Han öppnade en ny värld för sin samtid. Om alla förstod eller seriöst såg på vad han upptäckt är en annan fråga. Att undersöka exempelvis spermier vilket han även gjorde var säkert inte populärt inom alla kretsar.

Vad kyrkan ansåg förtäljer inte historien. Tiden var 1700-tal och tiden kom att kallas upplysningstiden.

Man hade som mål att kunna förklara och förstå allt utan att dra in metafysik.
Det övernaturliga sågs med skepsis. Man letade efter konkreta ting och förklaringar inom allt.

Allt började ses som möjligt att upptäcka och förstå.

Allt sågs vara mekaniska ting i rörelse, ting i sig, likväl som känslor.

Så enkel var nu inte verkligheten. Men då trodde man fortfarande att detta var möjligt.
En del såg verkligheten som en klocka, som går som ett urverk och vars delar en gång satts igång mekaniskt.

Lite om Leeuwenhoek kan man åtnjuta här.

Är insekter och bakterier också sjuka ibland? Hongkonginfluensan och Mexikoinfluensan, virus.

Kan insekter likt däggdjur, kräldjur m.fl. bli sjuka? Kan de få cancersjukdomar?
Kan de bli förkylda, infekterade, fysiskt eller psykiskt sjuka?

Vad händer med bakterier när vaccinationer har utrotat en sjukdom? Kan de komma tillbaks och ge samma sjukdom igen om människor blir av med sin immunitet? Var finns då bakterierna under tiden de inte kan ge symtom? Var finns virus som inte har några värdar just nu? Polioviruset ska ju vara utrotat i Sverige. Men likväl skulle risken vara överhängande om man inte vaccinerade att det återkom.

Varifrån återkommer det då? Då måste det fortfarande finnas här och nu men utan möjlighet att smitta. Men vad lever det då av om de inte längre kan föröka sig i människor? Smittkoppor är en annan sjukdom som ska vara utrotad här. Men vad jag förstår kan även den återkomma. Varifrån då? Var finns viruset nu? Många undringar och jag tror knappast att det bara finns i varmare länder och väntar på sin chans igen. Har det muterat till en annan form just nu och lever vidare i denna för att om tillfälle ges mutera tillbaks till den farliga formen om värddjur finns att föröka sig i igen? Är det därför vaccinationer fortfarande behövs?

Vad händer med fågelinfluensan? Mitt tips är att den haft sin chans och inte kan ge en panepidemi. Den nu upptäckta svininfluensan däremot kan dock vara betydligt farligare än vi ännu förstår. Den har visat att den kan sprida sig från människa till människa. Inte konstigt våra årliga influensor är ju framkomna ur grisar allihop och spridda till människor.
Men hitintills från Asiatiska länder. Mexiko som första land är nytt.

Men rätt namn bör vara Mexikoinfluensan förra paninfluensan heter Hongkonginfluensan varför inte då platsnamnge även denna varifrån den först upptäcktes?

Francis Bacons lövstudie

1720 var det han skrev ner denna metod för att undersöka ting. Han diskuterade detta i sin då nyutkomna bok ”Organum Scientiarum”. Här utgick från den induktiva metoden vid undersökning av löv.

Han exemplifierade sålunda att när vi undersöker låt säga en million enskilda löv i alla slag av storlekar mycket noggrant då använder vi denna metod. Vi undersöker det lilla för att dra slutsatser om en helhet. I detta fall om löv.

Vi får ny kunskap, förhoppningsvis, som sedan kan användas på något sätt och som kan ses som så konkret och riktig som möjligt.

Hade vi däremot undersökt löven enligt den deduktiva metoden så hade vi utgått från hur löv ser ut för att undersöka sanningshalten i detta. Vi får därmed logiska kunskaper om något vi redan ansåg oss anta och då detta bekräftades har vi lyckats men inte fått någon ny kunskap.

Hur gick det nu för Bacon och hans lövstudier enligt den induktiva metoden?

Jo det blev en slutsats. Slutsatsen blev att alla löv är unika, det finns icke två löv som är exakt likadana. Och det är helt visst riktigt. Så är hela vår verklighet uppbyggd eller hur? Det finns inget naturligt material som skapats helt lika.

Se och tänk bara på DNA eller fingeravtryck. Ja vad som helst. Om vi eventuellt skulle hitta något som är exakt lika något annat då är det med all säkerhet konstgjorda föremål. Maskinellt framställda om nu detta skulle lyckas.

Den som önskar förkovra sig i Bacon kan läsa om honom här

Den som istället vill förkovra sig I löv kan få lite av sitt lystmäte här.

Magi o vetenskap.

En enda röra o sammanblandning med Nostradamus som en av frontfigurerna i denna tid av sammelsurium av vetenskap, vidskepelse och fantasi.

Så såg det ut under1500 och 1600-talet innan det så kallade upplysta 1700-talet inträdde. Var tid har sin förändring. Kanske det kan ses som modeväxlingar av samma slag som generationsväxlingar.

Nya generationer vill förändra sin föräldragenerations värderingar. Tonåringen trotsar sina föräldrar, forskaren sin företrädare. Så har det alltid varit inom alla områden, se på Platons elev Aristoteles, inte följde han sin mästare.

Det var under trettioåriga kriget som häxskräcken var som störst. Det var under 1500-talet som Nostradamus o spåmän stod som högst i kurs.

En tid där allt blandades samman, alkemi med kemi, det övernaturliga med det verkliga, vetenskapen med trollkarlarna. Spåmän var något man under 1600-talet höll sig med på kungaslotten.

Nostradamus var speciell hans spådomar var så kluriga att man även i dag har kunnat spå in vår tid i dem. Se o lär om en av alla tiders största spågubbar; eller få fakta om honom utan tro inblandad.