Vad är Rätt tro eller Orätt ett av tillvarons mysterier.

Många filosofer har diskuterat vad som är rätt eller orätt. Moral, etik och om människan är ond eller god. Jag har under den tid jag här tog upp en filosof om dagen beskrivit många av dessa tänkares tankar, från de gamla grekerna till vår tid.

Några som fördömdes av påven under 1600-talet för sin uppfattning i ämnet var jesuiterna.
De ansåg att rätt, universell rätt, fanns inbyggt i människans psyke så att människan kunde förstå och känna vad som är rätt. Ingen Gud behövdes för detta sa de. Detta sa de fastän det var en romersk katolsk orden. Så undra på att påven opponerade sig.

Diskussioner av detta slag går ändå tillbaks till Sokrates o Platon om inte längre: Kunskap som kunde förlösas genom en god dialog var det Sokrates ansåg var det rätta och riktiga och själv var hans uppgift att förlösa denna kunskap.

Platon ansåg att i idéernas värld fanns det perfekta tinget eller känslan av allt. Och människan hade speglingar av dessa i sig och kunde använda dessa, dock inte det perfekta, men speglingar som hade mer eller mindre likheter av detta det perfekta av alla ting mm som fanns i idéernas värld varifrån allt uppkommit..

Frågan vad en människa är har ställts sedan tidernas begynnelse och ännu kan ingen besvara den med säkerhet. Teorier finns av alla slag. Man kan se på henne som enbart en maskin eller som en ande eller både ock. Men det säger inte mycket, någon absolut kunskap finns inte och kommer troligen aldrig att komma. Nya svar ställer nya frågor.

Här är en intressant sida där man kan läsa o fundera på tillvarons mysterier.

Spinoza var filosofen som önskade vara ifred för att tänka i lugn och ro.

Detta tänkande resulterade i att han kom fram till att Gud var en del av allt.
Allt var genomsyrat av ande o Gud. En inriktning som kallas Panteism.

Han trodde inte på bibeln, under, religion, övernaturligt eller uppenbarelser. Han ansåg även att det inte fanns ett enda bra statsskick under den tid han filosoferade i vilket var i mitten av 1600-talet.

Han sågs som totalt gudlös med en ohyggligt hemsk otro. Människor på denna tid var till och med rädda för att läsa hans skrifter. De var rädda för att påverkas och därmed bli evigt förtappade och hamna hos hin håle efter jordelivet.

Man ska dock komma ihåg att de flesta aldrig fick möjlighet att läsa hans böcker då de censurerades hårt. Man hörde bara talas om dem ryktesvägen eller läste lösryckta citat från dem i andra författares verk och rykten uppförstoras som vi alla vet.

Spinoza är annars en mycket intressant filosof som är väl värd att studera. Han har en unik filosofisk konstruktion av verkligheten. Se denna länk

Panteismen kan man läsa lite mer utförligt om här.

Historia: Bluff och båg

All historia är okunskap ansåg man på 1600-talet. Som argument för detta var att den inte var matematiskt bevisbar. Det som inte gick att analysera matematiskt sågs inte som vetenskap. Det sågs som relativistiskt.

Andra under denna tid såg historia som onödig.

Argumentet var Adam, den första människan. Denne hade aldrig behövt en historia bakåt och det gick bra ändå.

Många ansåg också att historiker enbart rörde sig i fablernas och sagornas värld. Det var en ickevetenskap för latmaskar som satt och fantiserade ansåg de hårt arbetande matematikerna som använde sin matematiska förmåga praktiskt.

I sammanhanget kan man då undra om inte dåtidens historiker grävde ut fornlämningar.
nte vet jag vad man grundade latheten från. Fast det kanske var skillnad på historiker och arkeologer.

Men en sista känga mot historikerna som man tog fram kan vi också nämna. Den att de sa sig förstå händelser de aldrig upplevt och som skett långt innan någon nu levande människa var född. Detta sågs med stor misstro.

Ja varför inte läsa lite om ämnena historia kontra arkeologi här är mycket att läsa och läsa vidare på dessa länkar

Hästtokig eller inte, läs denna bok.

Jag är det inte. Men däremot historiskt intresserad. Jag hade inte stora förhoppningar om en större läsupplevelse när jag lånade boken Hästens tid, rid och stridskonst under stormaktstiden av Anna Larsdotter.

Men oj vad jag bedrog mig. Här fanns stoff av hästhistoria, hästavel och statustänkande som jag inte visste något om eller hade trott kunnat finnas.

Jag tror att ingen kan sluta läsa denna bok som skrivits på ett lättläst intresseväckande sätt av denna författare som även medverkat eller ev. fortfarande medverkar i ridskriften Populär Historia.

Jag brukar sällan rekommendera en bok. Men här gör jag ett undantag. Den som är det minsta historiskt intresserad bör läsa denna bok. Jag tror knappast någon ångrar sig som läser den.

Ett tips så väl som något till alla som eventuellt ser detta.

Ny Lag. Domaren fick inte längre godtyckligt bestämma vad som var bevis eller inte.

Denna regel kom till i England under 1600-talet och därigenom blev inte bevis godtyckligt bedömda utefter domarens uppfattningar eller agg till den åtalade.

Bakgrunden till förändringen var att vissa personer fått en kvalfylld död genom tortyr för brott de aldrig begått. Anledningen till att de dömts mot sitt nekande var att ju hemskare brott en person misstänktes för desto mindre bevisföring behövdes för att bli dömd.

Förändringen som nu kom tillstånd innebar att alla brott behövde samma bevisföring får åtal och dom.

Att vittna som person som ryktesvägen hört att den åtalade var skyldig skulle nu inte vara möjligt att grunda domslut på. Tänk på häxprocesserna det var ju hörsägner många dömdes utefter då.

1696 kom nästa förändring, nu kunde åtalade få ett juridiskt ombud. Försvarsadvokaten var kommen.

För att fördjupa sig lite i vad en advokat är mm så kan hågade slå upp denna länk.

Siameser besöker Paris 1684

Det var kloka människor tyckte parisarna. Vid en direkt fråga till kungen av Siam av en missionär om inte kungen kunde tänka sig att omvända sig till den kristna läran fick han följande svar.

Om den gudomliga försynen önskat en enda religion i världen hade den lätt kunnat ordna detta. Därmed var den frågan besvarad, missionären teg. Siam var det tidigare namnet på Thailand.

Däremot tillät kungen av Siam kristna missionärer att fritt framföra kristendomens budskap i Siam. Motsatsen att en siamesisk missionär framförde sitt budskap i Paris kom aldrig ens på tal troligen hade missionären avrättats som kättare om så skett. Siam hade religionsfrihet men den vanligaste religionen var då som nu buddismen.

Varje folk, ansåg de lärda professorerna, hade den religion som var bra för dem. Muhammedanernas religion var bra för muhammedaner kristendomen för de kristna mm.

Dessa tankar fick en del att utrycka att religion var relativ i förhållande till plats och tid.
Lite om Thailand och dess historia avslutar jag med i dag.

Den eviga tystnaden var Pascals fasa.

Vetenskapsmän började se jorden som en isolerad materiell kropp där människan gick omkring utan någon Gud närvarande. Vi var ensamma. Ingen Gud sågs som skapare, allt var materia som skapats av intet eller hade alltid funnits till.

Det var 1600-tal och många ville överbrygga klyftan mellan naturvetenskap och religion.
Man ville ha en mening med allt. En som kämpade för detta var Blaise Pascal.
Han ville inte se världen som en tyst värld där ingen mening fanns.

Han var matematiker och även djupt troende. Han skrev en bok som heter ”Tankar” där han diskuterar sitt dilemma.

Bland annat dessa odödliga ord finns där, väl värda att begrunda.

”Jag är rädd för den eviga tystnaden i denna oändliga rymd”.

Något kort kan man läsa om honom här plus se en bild av hur han såg ut.