En mystisk blixt av röntgenstrålning har upptäckts utifrån universum

Chandra röntgenteleskop upptäckte för ett tag sedan en snabb röntgenblixt  vilken tolkas som att det hänt en destruktiv sak därifrån den kom.

Det var i samband med att man studerade en svag röntgenkälla därute detta överraskande skedde.

Det var i oktober 2014 denna svaga röntgenkälla på några timmar blev 1000 gånger starkare för att därefter bli svagare igen och åter en svag röntgenkälla av som den tidigare varit av mindre intresse. Men nu blev källan högintressant.

Hubbleteleskopet har sedan dess  riktats in och nu upptäcktes att källan bör ha kommit från  en liten galax 10.7 miljarder år från oss och därmed är röntgenkällans händelse lika gammal. Varför det hänt är däremot en gåta.

Tre alternativ arbetar man efter. Kollaps av en massiv stjärna eller  fusion av en neutronstjärna eller en sådan stjärnas fusion med en annan neutron stjärna eller ett svart hål.

Men ingen vet och källan för strålen kan även ha kommit från en händelse bortom den galax man tror den kan ha kommit från. Mysteriet kvarstår.

Elektrisk sand dansar runt i vinden på Titan

Saturnus spännande måne Titan har länge uppmärksammats för sina sjöar och sin atmosfär. 

Månen är en av de intressantaste platserna i vårt solsystem att söka liv på.

Titan fortsätter överraska.Nu har det även upptäckts att sanden här ibland är elektriskt laddad. När vinden har en styrka av minst 15m/sek då den svepande dansar runt på ytan hoppar sandkornen och klumpar ihop sig.  Det är då den elektrificerats. 

  

För vidare läsning av vilken slag av sandkorn det troligen handlar om här och rörelserna i denna vid detta slag av väder se medföljande länk.  

Forskningen inom detta område bedrivs bland annat vid Georgia Institute of Technology i Atlanta i USA.

Hur Supernovor av klass 1a konstruerats har omtolkats

Hur en supernova 1a  kommit till har antagits vara att en vit dvärg exploderat i närheten av en röd jätte i ett dubbelstjärnsystem. Detta genom att den vita dvärgen dragit åt sig material från den röda jätten, nått en kritisk gräns och exploderat i en supernova. 

Men forskare har efter en undersökning med Hubbleteleskopet i stora Maggelanska molnet av en 1a supernovaexplosion  N103B börjat misstänka att det kanske inte är helt sant.

 170 000 ljusår från Jorden har Hubbleteleskopets upptäckt gjort att forskare börjat  fundera på andra händelseförlopp för dessa explosioners ursprung än vad man tidigare ansett.

En är att det kan vara två vita dvärgar som genom krock gett upphov till supernovor av detta slag.

Den andra teorin utgår från att det är en vit dvärg och en gul sol lik vår är vad den vita dvärgen dragit till sig och ett händelseförloppet likt vit dvärg och röd jätte enligt tidigare teori ovan är anledningen till bildandet av supernovor av detta slag.

Hubbletelskopets undersökning har resulterat i att hittade gasrester kan bekräfta denna teori två i hur 1a supernovor bildas. Men ytterligare forskning måste göras innan läroböcker skrivs om.

Bilden ovan Gas is being stripped from a giant star to form an accretion disc around a compact companion (such as a white dwarf star NASA image. https://en.wikipedia.org/wiki/Type_Ia_supernova

NASA presskonferens idag 2.00 pm om utforskningen av hav i vårt solsystems himlakroppar. Direktlänk nedan.

Idag ska NASA ge information om hur långt planerna kommit på utforskning av haven på våra himlakroppar i solsystemet. Vi vet ex att det finns hav på exempelvis Jupiters måne Europa och Saturnus måne Titan.

Kan det finnas liv där? Nya rön om forskningen och vart den kan leda ska NASA ge besked på idag.

Länken här går direkt till sändningen live.

Medföljande bild är på månen Europa.

Universums tätaste bruna dvärg funnen?

En brun dvärg är en stjärna eller planet som varken är det ena eller det andra. Det är en misslyckad stjärnbildning och en för porös kropp för att kallas stenplanet eller gasplanet med en kärna.

Det finns en gräns för när den kan kallas det ena eller det andra och färgen är brun vilket gör den svår att upptäcka.

Nu har en brun dvärg upptäckts vilken är har den tätaste massan eller har högsta densiteten hittills utan att för den skulle kunna kallas en färdigbildad stjärna eller en gasplanet eller för den delen stenplanet.

750 ljusår från oss finns den i Fiskarnas stjärnbild och dess beteckning är SDSS J0104 + 1535.

Den bildades för ca 10 miljarder år sedan och har en massa 90 gånger större än Jupiter.

Säkert finns det fler bruna dvärgar därute än vi kan föreställa oss idag. Många kommer att upptäckas och förvånas över.

Brist på plutonium 238 från kärnkraftverk i USA importen från Ryssland borta sedan 2010.

Plutonium 238 en restprodukt vid kärnkraftverk importerades till USA fram till 2010 från Ryssland då den egna produktionen inte räckte för behovet.

Idag är det en bristvara då Ryssland behöver sin egen numera. Därför ska det istället produceras i större skala på hemmaplan i USA. Plutonium 238 är en viktig ingrediens i radioisotopgenerator (RTGS) för elframställning till rymdfarkosters bränsle.

Mer och fler farkoster sänds upp och därav bristen på denna form av plutonium. För informations skull är plutonium 238 inte en ingrediens för kärnvapen vilken dess nära släkting plutonium 239 är. PU 238 kunde importeras från Ryssland efter Sovjets fall från 1992 till 2010 då det inte var en isotop för kärnbränsle o Ryssland hade överskott av detta. Idag exporteras det inte då behovet ökat även i Ryssland.

USA ska därför för NASAS räkning öka sin egen produktion bland annat vid offentligt-privat partnerskap med olika firmor där huvudfirman är Technical Solution Management. TSM. 

Vietnam på väg att ut i rymden för övervaka sitt territorium

Fler o fler länder intresserar sig för universum eller Jordens närområde. Ett av de länder som står i startgroparna är Vietnam. 2022 räknar detta land med att ha byggt satelliter  av större format. 

Redan 2013 sändes en mindre farkost upp och några har även senare sänts upp men startskottet för de större och mer avancerade är satt till 2022.

Ett uppdrag för dessa ska vara att övervaka landet exempelvis att hålla koll på miljöförändringar, väder och naturresurser-naturkatastrofer mm.