Agrar eller lantbrukare.

Fyra av fem fransmän var under 1700-talet boende på landet och beroende av lantbruk. Skillnaden mot många andra stater och då kanske främst Ryssland var att det inte fanns livegenskap. De var självägande bönder liksom i Sverige.

Ingen fransk bonde var skyldig till dagsverken hos storgodsägarna. De som arbetade hos storgodsägarna hade dagslön. Inte heller det förödmjukande statarsystemet som vi hade i Sverige fanns.

En sak var dock förbehållet adeln och det var jakträtten. Adelsmannen hade rätt att jaga inte bara på sitt eget gods utan även på böndernas. Han ägde även vinpressen och kvarnen i den by han levde och tog betalt av bönderna när de behövde använda densamma.

Ja allt var inte lika för alla men ändå mindre olika än i många andra stater på denna tid.

Statarsystemet i Sverige däremot som uppkom under 1700-talet och höll på till 1945 kan man läsa om här.

NU tvivlar forskare på den mörka materians existens.

Mörk materia ska enligt vissa forskare finnas i överflöd i universum och ses av dessa som förklaringen till vissa fenomen som gravitationsteorin inte förklarar.

Men nu har forskare börjat tvivla på existensen av denna då inga bevis för dess existens hittats fast man sökt på alla sätt man kunnat hitta på.

En annan teori har börjat se dagens ljus en teori som räknar om gravitationsteorin på avstånd. På avstånd skulle den fungera på annorlunda vis enligt denna teori som benämns MOND.

Vad som blir den mest troliga teorin vet vi ännu inte. Men vad det än blir kommer säkert i framtiden ytterligare nya teorier. En förklaring på ett fenomen skapar alltid nya frågor att besvara. Därför blir vetenskapen aldrig klar utan vetandet fortsätter och nya problem löses medan andra frågor uppstår. Varför kan man fråga? Jag tror att vi människor eller våra datorer aldrig kan komma fram till den riktiga sanningen om allt om nu det ens finns en sådan.



Livegenskap

var vanligt förekommande i Europa under 1500-talet. I Böhmen kallades det att vara robot. Man var robot ett visst antal dagar hos storgodsägaren varje i månad resten av tiden skötte man sin egen jord.

I Tyskland kallades man inte livegen utan ärftligt underdånig. I Östeuropa var den livegne förbjuden att utan godsherrens tillåtelse lämna godsets mark, gifta sig eller lära ett nytt yrke. Flertalet livegna arbetade med jorden på godset men ett fåtal duktiga hantverkare fanns det också på godsen. Det dessa tillverkade och godset inte hade användning för såldes vidare av godsägaren som drev företag av dessa alster. Vinsten behöll godsägaren själv

Förändringar kom efterhand i väster och många av de livegna blev småbönder. Men denna förändring kom inte i Östeuropa här behölls livegenskapen långt in på 1800-talet.

På tal om Östeuropa så tänker man på Ryssland. Här finns en länk som behandlar nästan allt om Ryssland då som nu.