Kanske är vi ensamma i ett helt stjärnlöst universum

Vi vet inte ens om solen finns just nu eller universums stjärnor. Kanske universum är utplånat och vi bara ser hur det såg ut och att utplåningen med ljusets hastighet är på väg mot oss och visar att så skett. Sedan tar det ytterligare kanske eoner innan det sker här beroende på avståndet. Vi ser ju först enbart ljuset från händelsen såvida det inte är livsfarlig strålning som är anledningen och går fram med ljusets hastighet.

Inte ens solen ser ut som den gör just nu när vi ser den. Det var åtta minuter sedan den gjorde det.

Stjärnor ser vi även bakåt i tiden på från några år tillbaks till miljarder år tillbaks i tiden. Hur de såg ut då.

.

Ingen vet om universum finns idag. Men rymdforskningen fortsätter så länge vi bevisligen finns just här just nu. Minst åtta minuter till.

Nu har Nya möjligheter i rymdforskningen arbetats fram.

När vi ser ut i universum ser vi samtidigt bakåt i tiden. Stjärnorna vi ser ligger på ljusårs avstånd vissa fler miljarder ljusår bort.

Det vi ser är då hur en stjärnas ljus såg ut för så många jordiska år sedan. Hur den ser ut idag eller om den ännu finns därute vet vi inte.

Vår sol ligger ca 8 ljusminuter från oss  och vi ser därför solen härifrån som den såg ut för 8 minuter sedan.

Forskare önskar hålla koll på vad om sker därute i universum.

I Chile byggs just nu ett teleskop vilket ska på en smidigare och snabbare vis hålla koll på hur universum ser ut och förändringar där.

Detta teleskop ska kunna kartlägga hela natthimlen den himmel vi ser fullt ut varannan vecka. Kan tyckas lite för sällan om något stort och oroande sker därute. Men det är likväl en stor förbättring mot hur det är nu.

Parförhållanden verkar eller kan vara universellt vanligt bildande i människans tankevärd och universums skapande?

Vem har inte hört uttrycket själsfrände eller att de som hittar denna har funnit den perfekta makan eller maken.

Men hur många vet att denna idé att den perfekta finns därute men är svår att finna är kommen från en gammal idé äldre än 2500 år.

Redan i Platons skrift Gästabudet sägs detta av den visa kvinnan Diotima bland annat detta angående kärleken där hon talar utifrån Aristofanes filosofi :" Enligt Aristofanes beror kärleken på att urmänniskan hade fyra armar och ben, men gudarna klöv henne på mitten varför vi alltsedan dess söker vår saknade  hälft". Slut citat (från Wikipedia.  Att gudarna klöv människan berodde i sin tur på att människan satte sig upp mot gudarna. Människan söker därför sin saknade hälft. Då en del var sammansatt man och man, en del kvinna och kvinna och andra man och kvinna  skulle detta enligt Aristofanes även förklara sökandet av både hetero och homoläggningar.  Läs gärna mer utförligt om detta i Gästabudet.

Från detta har säkert mycket av tvillingtankar uppkommit. Att det finns en tvilling-jord har ofta diskuterats men nu diskuteras även och då på fullt allvar att vår sol kan ha fötts i två exemplar. Men var är då solens tvilling? Vi läser nedan.

I Perseus molekylära moln bildas stjärnor. Men alltid två och två. Kan planet 9 vara vår sols tvilling?

I riktning mot Perseus stjärnbild finns Perseus molekylära moln en av de platser i universum där nya stjärnor bildas. Här har man upptäckt att det bildas två i taget samtidigt.

Detta har fått forskare att anse att vår sol kan ha bildats som en tvillingsol. En tvillingsol vilken inte behöver se ut exakt eller vara som vår sol utan kan till och med blivit en misslyckad solbildning.

Men varför solar bildas två och två vilket man nu börjar tro är vanligt vet man inte.

Men ingen tvillingsol till vår sol har hittats. Avståndet till en sådan borde inte vara långt och en del har filosoferat om att den kan vara mörk och ligga som en misslyckad stjärna i utkanten av vårt solsystem och att det därifrån kommer kometer.

Kanske är den en brun dvärg eller helt mörk kropp.

Jag tänker då på den hypotetiskt saknande planet 9. Kan det vara denna som är vår sols tvilling? En misslyckad stjärnbildning vilken inte ens blev en brun dvärg utan enbart en mörk kropp vilken inte antändes.

Är det en ordning i kaos vi ser här?

Människans natur eller hjärna försöker se och skapa mönster i allt. Detta för att förstå och kontrollera verkligheten. Ur detta har alla samhällsbyggnadsteorier kommit, politiska idéer filosofers och psykologers för att inte tala om sociologiska idéer. 

Ex, Aristoteles, Kant, Marx, Freud, Weber, Adam Smith och  Hume med flera. Sökandet efter helheter är en annan. Själv kommer jag ihåg hur utbildare på universitet påtalade att man ska se detaljer som delar av en helhet och förstå utifrån detta hur samhället fungerar. Men kan detta synsätt fungera?

Kan filosofers hela samhällsteorier från ovan fungera. Svaret blir, det gjorde de inte. Allt var bara ett vackert spel för tanken.

Nu har en ny som det ser ut som ordning upptäckts däruppe.

Jättegalaxer  ligger i linje däruppe och nu undras varför? De största galaxerna på ca 10 miljarder ljusårs avstånd ligger i linje med sina grannar av jätteformat vilket kan vara en viktig upptäckt för att förstå universums tillkomst.

Mindre galaxer ligger slumpvis som vi ser det lite varstans.

Det finns olika teorier om varför jättegalaxerna ligger i linjer med varandra medan de mindre är slumpmässigt utspridda.

En annan teori är att alla galaxer i en framtid under påverkan av gravitationsvågor lägger sig i linje med och inom dessa jättegalaxer.

Det kan även ha att göra med hur BigBang agerade vid tidens början.

Svaret vet vi inte enbart att jättegalaxerna därute långt borta lägger sig eller ligger som de gör i förhållande till varandra.

Människan har begränsat en obegränsad verklighet utefter sina instrument och fysiska förmågor

Det finns mycket som vi ännu inte upptäckt eller förstått av vad som finns däruppe eller här. Begränsningarna, om de finns, av vad som kan finnas, är säkert omöjligt och ska kanske vara omöjliga för människan att förstå. Men vi kan nog anse att  allt är möjligt.

 De gränser som finns inom forskning och teori har människan själv satt inte universum eller verkligheten. Detta utifrån vad människans instrument och fysiska förutsättningar kan uppleva.

 Tid och rum ska troligast inte ses som annat än relativa. Materia och objekt likaså.

En unik konstellation har upptäckts i rymden: en så kallad misslyckad stjärna ett mellanting mellan gasplanet och stjärna, en brun dvärg vilken har sin bana runt en avsomnad stjärna i sitt sista stadie, en vit dvärg, har sällskap däruppe.

Denna konstellation anses inte kunna existera under en längre framtid. Om ca 250 miljoner år kommer den bruna dvärgens massa att upplösas in i den vita dvärgens.

Men just nu går hastigheten runt den vita dvärgen med 100 km/sek och en varv tar ca 71 minuter.

För mer information om denna upptäckt följ länken där även en bild finns på hur det ser ut.

Bilden visar hur det kan se ut

Har livsmöjligheter skapats samtidigt på många platser i universum samtidigt tidsmässigt? Men sedan försvunnit på kanske alla utom på Jorden?

Kan det efter BigBang överallt ha blivit möjligt att liv skulle bildas? Tiden för detta är ca 3 miljarder år sedan. Är vatten och atmosfär något som blev till just då på många platser men sedan försvann på kanske alla utom på Jorden. En livsvänlig atmosfär plus rinnande vatten.

Tanken slår en då man tänker på följande.

Mars och Jorden verkar ha haft livsmöjligheter samtidigt Allt verkar ha funnits på plats för ca 3 miljarder år sedan och fungerat.

Mars är hälften så stor som Jorden och dubbelt så stor som vår måne.

Men en gång rann vattnet i floder på Mars samtidigt som det rann här på Jorden. Likt på Jorden fanns även en tät atmosfär.

Tiden för detta var i livets början på Jorden för ca 3 miljarder år sedan.

De byggstenar för liv och bevis på material som fanns här på Jorden fanns som man kan se idag i uttorkade floder och platser på även på Mars.

En gång fanns även atmosfär av betydligt tätare slag än det tunna skikt som idag finns kvar där. Merparten försvann och en tunn atmosfär av mestadels koldioxid finns kvar och vattnet finns i mycket tunna lager vid polerna i djupfryst skick kvar.

Övrigt vatten i de stora floderna och sjöarna på Mars har avdunstat ut i rymden likt atmosfären.

Det intressanta är inte bara varför allt försvann och hur länge det fanns kvar utan varför det en gång fanns. En annan spännande fråga är varför det fanns samtidigt på Jorden och Mars.

Jordens storlek kan vara anledningen till att vatten och atmosfär inte försvann från oss tyngdkraften höll det kvar. Vi fick även skyddande höljen av ex Van Allen-bältena mot den farliga strålningen från rymden för att liv skulle kunna leva här.

Här utvecklades efterhand perfekta förhållanden för liv av alla slag. Mars däremot blev utan allt även det som redan uppkommit. Atmosfär och vatten. Fanns växter eller liv av något slag i början även där? Ännu finns inga bevis på det.

Men varför började allt samtidigt på Mars och Jorden? En fråga av filosofiskt ursprung och mycket spännande att tänka över. Vad hade hänt för ca 3 miljarder år sedan och varför fick Mars o Jorden samma början? Det som skilde var avstånd från solen, storlek och att Mars till skillnad mot Jorden fick två månar.

Kan samma början av möjligt liv och vattenförekomst finnas på andra platser i vårt solsystem vi har ju månar av en rätt stor storlek vilka idag är isvärldar ex Jupiters måne Europa där misstanken att liv kan finnas under dess istäcke i ett underjordiskt hav länge diskuterats. Månen Europa är Jupiters fjärde största måne och något mindre än vår måne vilken är en stenmåne men där mycket mindre mängder av vatten finns, då i frusen form i gruset men inte synligt från Jorden.

Bilden visar storleksförhållandet mellan Mars o Jorden

I en mardrömsliknande miljö finns planeten Kelt-9b. Plus tankar om universums framtid, slut och återskapande

Kelt-9b är en gasjätte tre gånger större än Jupiter och finns vid en sol med namnet Kelt-9. Kelt-9b är kretsar med samma sida runt sin blå sol och har därför alltid samma sida vänd mot denna. En sol med en ålder av enbart 300 miljoner år  vilken genom sin hetta inte kommer att bli gammal, högst ca 200 miljoner år till kommer den att existera innan den exploderar i en supernova. . Storleken av denna sol är dubbel och temperaturen den dubbla mot vår egen sols.

Gasplaneten Kelt-9b är inte mycket kyligare ca 4400C en temperatur som en del stjärnor har på ytan.

Det intressanta är att planeten avdunstar in i sin sol genom att denna är hetare än planeten och avståndet dem emellan får den låga densiteten av gas i planetens uppbyggnad att långsamt ta vägen in i solen. Genom att alltid samma sida riktas mot solen blir effekten stor och från oss mätbar. Planeten avdunstar. En ovanlig konstellation är det utifrån vad som händer här och en unik händelsekedja utspelas.

Solsystemet Kelt-9 finns ca 650 ljusår från oss i Svanens stjärnbild.

Lite egna tankar utifrån avdunstningstemat ovan.

Frågan är om hela galaxer kan försvinna in i svarta hål eller upplösas i större galaxers svarta hål. Kanske alla galaxers slut är att försvinna in i det svarta hål vilket troligen finns i alla galaxers centrum. Ett sådant slut skulle innebära ett framtida universum av svarta hål i expansion från varandra eller kanske kan processen vända och resultera i att alla svarta hål till slut blir ett enda kompakt och sammandragande till en punkt vilket skulle ge möjlighet till en ny BigBang.

Bilden är en sammanställning på hur Kelt 9 och kelt 9b ser ut storleksmässigt

Nu är anläggningen som upptäckte Higgs partikel igång igen efter två år

LargeHadron Partikelaccelerator är den kraftfullaste acceleratorn i världen och det var i denna man äntligen efter lång tid upptäckte och identifierade den saknade Higgs partikel. Upptäckten som gav nobelpriset 2013.

Men de senaste två åren har denna accelerator  underhållits och nu först är den i gång igen.

Kan den ge än mer nya upptäckter vilka ger nobelpris? Kanske. Omöjligt är det inte. Vi har troligen enbart skrapat på ytan av den verklighet vi lever i och som mänskliga varelser hittills kan förstå. Kanske det är i denna accelerator upptäckten av gårdagens bloggs ämne kommer att hittas.

Bilden är av anläggningen i Cern ovanfrån