Vi borde satsa mer på ett besök på Saturnus måne Titan

Titan med sina hav av metan, etan och spännande djup med dessa vätskor är högintressant då det gäller att söka liv. Här finns organiskt material och allt som skulle kunna få liv att blomstra. Troligen finns även stora mängder vatten här.

Inte liv i den form vi känner utan i andra former. NASA anser att vi snarast borde besöka denna måne för att få veta mer.

Varför vi ska gå över ån efter vatten och söka exoplaneter långt därute vilka vi troligen aldrig kan besöka och aldrig säkert veta om de innehåller liv när vi har spännande månar i vårt eget solsystem är en gåta.

Jag anser att vi först borde vi undersöka närmiljön innan vi söker på betydligt svårare platser. Det handlar om Titan men även månarna Europa och Enceladus till att börja med. Dessa månar är intressantare än planeten Mars då det gäller att söka liv som lever idag. 

Låt oss hoppas vi snart kan sända farkoster  för att en gång för alla få veta om liv kan finnas här. Mycket tyder på det.

Att förklara bildandet av svarta hål utanför vintergatan har blivit svårare. Kanske gravitationsvågorna är en hallucination av något helt annat

14 september 2015 upptäcktes för första gången att det gick att mäta gravitationsvågor. En upptäckt vilken gav eko över hela världen.

Nu måste man ta hänsyn till dessa och dess effekter när vi gör mätningar av andra slag och teorier.

En sak vilken blivit svårare är att teorisera om hur svarta hål uppstått.

Inte om det gäller i vår egen vintergata här är ingen förändring. Stjärnor kollapsar in i sig själv och det svarta hålet agerar enligt den vanliga teorin även fast vi tar hänsyn till gravitationsvågornas effekter.

Men utanför vår vintergata har vi även galaxer där svarta hål bildats. Men ska vi  ta hänsyn till gravitationsvågorna och göra mätningar efter den kunskapen vi har idag blir effekterna konstiga.

Antingen roterar det svarta hålet för långsamt och då är teorin av hur en stjärnas kollaps bildat detta inte korrekt där vilket den blir här.

Alternativ två är att det svarta hålet snurrar snabbt och tumlande (obalanserade) i en då förmodad miljö av ett stjärnkluster av täthet i förklaringssyfte för obalansen.

Båda alternativen lika otroliga. Av den anledningen måste en annan förklaring gälla för gravitationsvågornas förmodade påverkan eller en ren felräkning från vår sida på fenomenet vilket med all säkerhet enbart existerar i någon form av felkonstaterande.

Inget skulle kunna ge en anledning till att svarta hål i vår vintergata uppför sig annorlunda än i andra galaxer. Forskningen får fortsätta vi förstår troligen inte gravitationsvågorna fullt ut ännu. 

Vi har upptäckt effekter som verkar att inte finnas här men utanför vår galax kan de överraskande upptäckas. Hemska tanke det är kanske inga gravitationsvågor vi upptäckt där utan allt inom den upptäckten är en hallucination av något helt annat.

Alternativt är det här i vår Vintergata vi missuppfattat allt.

Svag radioaktivitet visas av världens känsligaste mörk- materiadetektor

Xenonit heter världens känsligaste detektor för att söka efter mörk materia.

Se medföljande bild på hur förhållandet mellan materia, mörk materia och mörk energi fördelas i universum enligt den forskning man idag ser som den riktigaste och troligaste.

Men ännu har ingen mörk materia bevisats, enbart med stor sannolikhet bekräftats finnas.

Därav namnet mörk då den är svårupptäckt med de instrument vi idag förfogar över tillverkade av vanlig materia.

Detektorn Xenonit finns i Italien där den försöker finna snabba radioaktiva blixtar vilka bör visa mörk materias sällsynta krockar med en xenonkärna i behållare där ren xenon flyter.

Varför just xenon är ett grundämne lämpligt för detta nämns inte i medföljande rapport men ädelgasen kan intresserade läsa mer om här. 

Torr eller våt. Vatten eller inte forskare oense om månens inre

Den 6:e augusti beskrev jag i bloggen om forskningsresultat vilka skulle visa att månen innehåller stora mängder bundet vatten.

Men nu har andra forskare istället publicerat en rapport som istället skulle visa att det är tvärtom. Månen är torr och vatten finns inte i dess inre eller yttre.

Det är genom att undersöka en av de få stenar vi har från  Apollofärderna  de kommit fram till detta. Stenen Rusty Rock (den rostiga stenen) Insamlad 1972 av besättningen på Apollo 16.

Rosten anses komma från den avdunstning vilken skedde vid bildandet av månen vilken anses ha inträffat under stor hetta.

Zinkisotoper ska  vara rester från denna händelse och är ursprunget till rosten enligt denna nya forskning.

Läs mer om detta här. Ibland undrar man vad man ska tro på då forskningsresultat ger helt olika resultat. Kanske vi i detta fall ska säga att vi inte vet men med skilda metodval kan båda påståendena bevisas vara sanna.

Det finns bra och lugna parkeringsplatser i rymden

Lagrange-punkter  är platser i rymden där de kombinerade gravitationskrafterna hos två stora kroppar, såsom jorden och solen eller jorden och månen, är lika med centrifugalkraften som känns av en mycket mindre tredje kropp. 

Samverkan mellan krafterna skapar en jämviktspunkt där rymdfarkoster kan "parkeras" för att göra observationer.

Att finna och använda dessa punkter för att placera observationsfarkoster här blir energisparande och enklare för ingenjörer vilka konstruerar dessa farkoster.

Läs mer om dessa fördelar och hur man finner dem genom denna länk.

Samma metoder för att söka tecken på forntida liv här som där ute

Vi har sedan vetenskapens gryning försökt hitta liv och tecken på liv från det förgångna.

Först efter liv som fanns innan syndafloden. Senare förstod vi att jorden var betydligt äldre än vad uträkningar av bibliska berättelser kunde ge sken av. Därefter förstod vi att fossiler och landhöjning visade på antika forntida hav där man fann avlagringar och fossil på höga berg exempelvis. Dinosaurier, bläckfiskar och ormbunksarter upptäcktes. Insekter i bärnsten med mera.

Metoder för analyser och instrument för att finna mer har sedan dess utvecklats.

Instrument och metoder vilka nu hoppas kunna användas så mycket och effektivt som möjligt i första hand närmast på planeten Mars för att söka forntida liv här.

Kan det ha funnits livsformer i de hav vilka en gång legat här? Ingen vet.

För mer information om detta framtida projektläs vidare här

En ovanlig händelse en vit dvärgstjärna överlevde en supernova. Hur kunde det ske?

När en stjärnas tid är ute exploderar den oftast i en supernova. Allt i dess omgivning förintas och försvinner i novan.

Men forskare har undrat om något ändå kan överleva i dessa explosioner.

Nu verkar första beviset ha kommit att så kan ske. En vit dvärgstjärna vilken verkar ha funnits i närheten av en supernovaexplosion ses ha överlevt katastrofen.

Det är stjärnan LP-40- 365 vilken har klarat av att som dubbelstjärna överleva när dess granne exploderat. Dess väldiga rotation visar att något hänt när dess granne exploderade vilket fick till följd att dvärgstjärnan fick en väldig rotationshastighet istället för att utplånas.

Kanske supernovan hade en hastighet vilken stjärnan klarade av alternativt att avståndet fick en rörelse att uppstå i tomheten vilken kom att få stjärnan att rotera istället för att utplånas. Det är värt att tänka vidare över då ingen vet.

Stjärnan i sig finns i vår vintergata och färdas här med stor hastighet i avsaknad av helium, väte och kol vilket är en ovanlig kombination av avsaknad. Men ingen vet vad som egentligen har hänt här och fått dvärgen att fortsätta sin existens däruppe i ensamt majestät.