Förflyttning blixtsnabbt i tid och rum genom maskhål. Kan bli verklighet.

Ett maskhål är en teoretisk passage genom rymdtid som kan skapa genvägar till långa resor genom universum. Maskhål förutses genom teorin om generell relativitet. Men maskhål innebär även farorna med plötslig kollaps av dessa och vad som då händer med det som just då befinner sig i detta vet vi inte. Maskhålresor innebär hög strålning och farlig kontakt med exotisk materia. Maskhålen kan ses som broar mellan två platser  skilda åt i rymdtid. Men möjliga att nå genom ett maskhål.

Läs gärna mer om maskhål här. Men fast de verkar teoretiskt mycket möjliga har ännu inget hittats. Det anses även att de är mycket små ca 10 ^-33 cm och enbart existerar i bråkdelar av sekunder.  De uppstår överraskande och försvinner lika överraskande igen (idag, då vi inte förstår varför ett uppstår just där det gör det). 

Men teoretiskt kan en resa ske genom maskhål om vi kan kontrollera det vilket skulle  innebära resor till och mellan galaxer på nära nolltid och även resor fram och tillbaks i tiden.

Kommer då människan att klara av detta en gång i en framtid? Tveksamt då det redan nu i så fall funnits tecken i nutid eller forntid som misstänkts komma från en och annan tidsresenär från framtiden. Men kanske ändå. Då förändring av det förflutna bör ge katastrofala följder i framtiden och förändra denna så vi bör även tänka oss att om människan löser tidsresor bör de även förstå att inte röra något i det förflutna eller visa sig som framtida besökare utan bara iaktta och smälta in i den tid de besöker.

Det bör inte åkas tillbaks till platser utan väldigt stora skäl (kanske som historiker)  och som iakttagare då smälta in i den tiden en kort stund eller helt enkelt finnas där ett tag utan att ses av den tidens folk som udda och främmande.

Bilden ska ge en tanke på hur man kan föreställa sig ett maskhål i en förvrängd rymdtidresa.

Framtida månresenärer kan få naturligt skydd från strålning, extrem temperatur och asteroidnedfall i Marius Hills naturliga skyddsrum.

Risken för astronauter som kommer till månen är strålning, temperaturer och meteoritnedslag. En mindre meteorit slår hål på rymddräkten. Månen har inte likt Jorden en skyddande atmosfär eller magnetfält.

Att bygga en rymdbas måste därför om inte denna har mycket starka skydd och inte ska bli enormt dyr att bygga göras där naturliga skydd redan finns.

På månen, i Stormarnas hav,  finns Marius Hills med minst en vulkankupol. Ett naturligt skydd för framtidens rymdstationsbygge. Ett större lavarör.

Hålet ner i marken (se bild ovan) utvidgas till ett större skyddat kanske med flera tunnlar stort utrymme en gång bildat av flytande lava. Liknande men mindre finns även på Jorden.

Att här bygga en rymdstation innebär att de som bosätter sig här under månens yta skyddas från meteoritnedslag, kraftiga temperaturer och strålning utifrån rymden.

Det är något att tänka över. Att inte bara tro att det handlar om som vi gör på Jorden bygga en station på själva ytan och tro att det duger. Nej det finns anledningar till att de månar och planeter inte kan ha liv på ytan. Vi kan inte då förvänta oss att vi bara kan placera oss själva där utan att ta hänsyn till dessa uppifrån kommande faror eller för den delen tyngdlag och gravitation.

OBS kanske på sin plats att nämna att skydd för tyngdlag och gravitation finns ingen möjlighet med nuvarande kunskaper att konstruera. Men låg tyngdkraft är även det en extrem fara för människokroppen om den utsätts för detta under en längre tid. 

Nya rön och tankar om att dvärgplaneten Ceres har organiska innehåll

Ceres förvånade oss alla då dess närområde besöktes 2015 med att ha lysande fläckar på sin yta. Läs mer om asteroiden här.

Ceres ligger i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Ceres  har organiskt material  vilket inte är samma sak som att det finns liv där.

Leror, natrium- och ammoniumkarbonater är något som finns här.

Det har länge förmodats att kometer vilka krockat med kroppar därute haft med sig organiskt material och då planterat detta på planeter mfl kroppar. Kometer innehåller även en hel del fruset vatten.

Men ny forskning visar att en krock av en komet med en asteroid eller dvärgplanet (kanske även större planet oberoende av hastighet) får kometen att utplånas och dess delar att förintas.

Idag är det istället många som anser att det just på Ceres inte handlar om ditkommit organiskt material utan att detta funnits där sedan Ceres bildades för en bra bit över 3 miljarder år sedan.

Men säkert är det inte enbart en teori vilken kan vara sann då den ser ut att stämma utefter matematiska beräkningar utifrån vår nutids kunskapsnivå.

Bilden är på en krater med några av de lysande fläckar som förundrade en hel värld vid Rosettas besök ovan Ceres under 2015.

Det kan finnas bevis på tidigt liv på Mars om vi letar på nya platser

Vi vet att floder och hav en gång fanns på Mars. Likaså en atmosfär. Men inget har visat att det även en gång för 3,5 miljarder år sedan (det är den tiden det handlar om för floder och atmosfär) fanns liv.

Men nu har forskare arbetat fram en möjlig teori för att det kan ha funnits bakterier av ett särskilt slag där under den tiden. Bakterier vilka levt på och haft som föda metallartade mineral. Järn är en av dessa mineral vissa slag av  bakterier kan leva av och bakterier av detta extrema slag kan ha funnits på Mars.

Vi har sett det på Jorden. 

Men vi kan inte bevisa eller visa  om detta skett på Mars förrän vi på plats kan undersöka de platser där ev spår kan finns. 

Så det blir en framtida forskningsstudie. Bilden visar metallfragment på Mars foto från NASA.

Inget säger att BigBang tvunget skulle gett en tredimensionell verklighet för oss att leva i. Det hade funnits alternativ.

Vi lever i en värld där vi ser verkligheten som höjd, bredd och djup. Allt har detta och vi ser det som en naturlag eller som en självklarhet.

Men inget behövde ha blivit så. Vi kunde likaväl levt i en tvådimensionell värld. En värld där det efter BigBang bara funnits längd och bredd. Likt seriefigurer i tecknade filmer med Kalle Anka  mfl hade vi då levt platta men likaväl rörliga i två dimensioner.

Men nu gör vi inte detta och teoretiker har nu försökt förklara vad som hände vid BigBang så att verkligheten vi lever i blev  en tredimensionell värld. De tar den vanliga knuten till hjälp för att förklara detta och läs gärna här om hur de tänkt.

Vi kan även  tänka oss att det kan finnas än fler dimensioner än de tre vi kan uppleva (vi kan egentligen även tänka oss en fjärde i form av tiden)  strängteorin ger än fler. En teori som ännu inte kunnat förfalskats utan kan stämma med sina otroliga 10-26 dimensioner beroende på vilken av dessa olika slag av strängteorier man utgår från.

Guld med storleken av ett jordklot bildat här. Men att hämta det är omöjligt.

Två neutronstjärnors kollision sågs för ett tag sedan. 

En neutronstjärna är slutstadiet på en stjärnas liv men vid en större storlek av stjärna slutar det inte här utan då inträffar en supernova.

Men i detta fall var det två neutronstjärnor som kolliderade och i sådana fall bildas mycket tunga grundämnen som guld, platina, uran och bly.

Det var en mycket intressant händelse vilken resulterade i en gravitationsvåg vilken kunde mätas från oss. Guld av ofantliga mängder bildades vid smällen. Guld lika mycket som ett  jordklots storlek.

Avståndet till händelsen är 130 miljoner ljusår bort från oss så det är en gammal händelse vi ser.

Men likväl spännande och lärorik. För mer utförlig information om upptäckten och händelsen läs mer från Hubbleteleskopets nyhetssajt.

Iskalla regn utlöses på Saturnus måne Titan och översvämningar blir följden

Likt på Jorden stormar det rejält även på Titan. Sjöar översvämmas och floder forsar över annars snustorra slätter.

Inte är det ofta men ca vartannat Titanår sker det vilket innebär ca en gång vart 50:e jordår. Ett titan-år är 29,5 jordår.

Skillnaden är att det inte är vatten som regnar här utan metan. Iskall metan. I övrigt är det samma sak där som här det regnar och stormar ibland.

För mer information om hur regn uppkommer på Titan se följande länk. Bilden visar hur det kan se ut från en sjöstrand på Titan med Saturnus i skyn ovanför.