Tuppluren eller middagsvilan var viktig i vårt samhälle förr och är så än i Sydeuropa.

Middag bör ses som det används och användes förr. Middag åts klockan 12 på dagen inte på kvällen eller hur som helst som nu för tiden. På kvällen åts kvällsmat ofta rester som värmdes efter middagen. Så växte jag upp men förstod redan som ung att det var okänt i stan vilken jag ingen erfarenhet hade av förrän jag var runt 25 år.

Efter denna huvudmåltid var det förr självklart att ta sig en tupplur liksom det ännu idag är självklart i Sydeuropa att ta en siesta.

Visst var dygnsrytmen annorlunda förr. Man kunde gå och besöka varandra vid femtiden på morgonen samtidigt som de flesta på vinterhalvåret lade sig vid halvsjutiden på kvällen. Halv 11 på kvällen ansågs som mycket ofint att kontakta någon då det sågs som mitt i natten

I dag misstänker jag att vi i tidevarvet när vissa krogar öppnar 23 eller senare inte av dess besökare skulle välkomna ett besök vid femtiden på morgonen. Ja kanske föresten då vissa festar ju ännu vid denna tid som förr var början på en ny arbetsdag.

Varför dygnsrytmen ändrats är en gåta. Nog kunde dagens nöjesställen öppna vid 18 tiden och stänga vid 23 tiden och nog skulle det gå som förr att besöka vänner och bekanta vid femtiden på morgonen igen.

Dygnsrytm har vänts, tuppluren åsidosatts och människan har blivit vilsen då den förändrat och förändrar allt utan hänsyn till hur människan som art levt sedan dess uppståndelse ur historien. Varför vet jag inte men ju äldre man blir desto mer ifrågasätter man.

Ensamarbetaren (ensamvargen) värderas dåligt på arbetsmarknaden i dag.

Grupparbeten i skolorna, gruppsamverkan på arbetsplatserna, det är den verklighet vi lever i 2009.

Man värderar människor i hur de kan samarbeta. Individualismens tidevarv där var och en ska lyckas att förverkliga sig själv. Människan ska vara oberoende och ha mål som är egna att kämpa för men som likväl ska bedömas utefter hur väl denne kan samarbeta.

På arbetsplatserna finns krav på att den som anställs ska vara bra att samarbeta med. Den ska kunna ta hänsyn, vara lyhörd och kunna arbeta i grupp.

Men likväl kräver samhället att varje människa ska vara en individualist. Men det gäller kanske bara utanför arbetsplatsen.

Kraven som finns i dag blir därför motsägelsefulla och skapar orimliga krav vilket gör att människan stressas, går i väggen och får börja om på samma omöjliga livsbana om och om igen inom alla samhällsområden. Arbete, familj, boende, intresse mm allt i syfte för att förverkliga det man tycker sig sakna eller som samhället och medmänniskorna tycks kräva för en succéartad levnadsbana.

Däremot avskys i de flesta fall ensamvargen på en arbetsplats och den påträngande människan i vardagslivet utanför arbetsplatsen. Utanför denna ska ingen gruppsamverkan finnas här ska var och en sköta sig själv och inte blanda sig i andras människors göranden. Medan det på arbetsplatsen inte får förekomma ensambeslut utan allt ska diskuteras i grupp innan beslut tas. Möten är slagordet där alla ska få säga sitt. Nog är allt ovanstående motsägelsefullt och besynnerligt.

Men vårt samhälle i dag är just detta, besynnerligt.

Undersökningsföretagets uppdragsgivare på nätet kan se vem du är, du är inte anonym.

Det finns många undersökningsföretag som mot att du får en viss poäng eller kanske en lott kan tjäna en slant eller sak om du har tur. Du får dock vara beredd på att nästan dagligen sitta en timme med dessa marknadsundersökningar vilka är långt ifrån anonyma.

Du har för det första gett företaget ditt namn och din adress. Men även deras uppdragsgivare kan lätt se vem du är.

I de flesta undersökningar som kan handla om politisk åskådning, sjukdomar, åsikter mm finns det frågor som gör dig lätt att urskilja som person.

Ofta önskar de veta när du är född dag, månad och år. Ibland önskas även personnummer. Men nästan alltid, din livssituation (sambo, ensam mm) hur många barn du har, ifall du har arbete. Och så önskas nästan alltid ditt postnummer om du nu inte redan uppgett fullständigt namn och adress.

Genom postnumret kan man se i vilket område du bor. Sedan kan man leta efter dig på olika sätt om man önskar genom födelsenumret, bostadsform (lägenhet, egen bostad etc som alltid är en urvalsfråga i undersökningen) Känsliga uppgifter av åsiktskaraktär kan ge intresse för vissa som kanske får tag i uppgifterna att söka upp dig. Det är möjligt och bör tänkas på när man ingår i en undersökning av åsiktskaraktär, politisk eller ej och där man önskar veta så mycket som möjligt om dig som egentligen inte har med de åsikter de önskar få veta om.

Urval för marknadsundersökningsföretaget kan bli till fall för dig om uppgifterna kommer i fel händer.

Livslångt lärande, är det något människan är skapad för? Jag tvivlar.

Livslångt lärande har blivit ett begrepp i tiden. Man ska lära nytt och omställa sig för att passa in på arbetsmarknaden livet igenom. Den som inte vill eller kan blir utesluten från arbetslivet. Historiskt sett ses äldre som svårare att omskola och ratas därför regelbundet bland anställare.

Visst finns en del sanning i detta att äldre har svårt för att förstå varför de ska lära om när de redan kan sin uppgift. Historiskt lärde man för livet och lärde ut sin kunskap till de efterkommande i bondesamhället.

Fadern lärde pojkarna, modern flickorna i det traditionella samhället. Förflyttningarna i yrkeshänseende i förhållande till föräldragenerationen var mycket försumbar. Den fanns men var ovanlig. Tänk på uttrycket skomakare bliv vid din läst. Vilket betyder gör det du lärt dig inget annat.

Genom vårt snabbt föränderliga samhälle har otryggheten kommit i arbetslivet och likaså osäkerheten om vad framtiden ska innehålla. Planering är meningslös för en längre period då samhället och politiken förändras snabbt och ofta vilket ger ett stressigt och egoistiskt samhälle där de flesta inte bryr sig om andra än sig själva. I många fall inte ens om den egna familjen.

Har samhället blivit bättre än förr? Ja materiellt och även när det gäller sjukvård. Annars är det mycket sämre, man bryr sig inte om sin medmänniska utan kämpar enbart för att själv skaffa sig materiella framgångar, snabba klipp och sexuella utmaningar.

Många äldre känner sig vilsna i dagens samhälle och undrar vad de gjorde för fel i skapande av det morgonsamhälle de var med och formade. En annan fråga är hur samhället ser ut om ytterligare 30-40 år. Kommer dagens unga då att känna sig lika oförstående för den värld som då finns som många äldre gör i dag för dagens värld? Jag tror det.

Jonas Arthur Engberg förskönade nya statliga byggnader under första hälften av 1900-talet

Engberg förstatligade riksantikvarieämbetet, konsthögskolan och Statens historiska museum. Tillkomsten av riksteatern var det även han som låg bakom 1934.

Han var en av de medverkande av den då nya psalmboken av år 1937. Han genomförde en ny läroverksstadga där de klassiska språken hade en stor plats.

Se länken ovan för att veta lite om hans tid i regeringen och som bla ecklesiastikminister.

Det finns tyvärr inte så mycket att läsa om denne högproduktiva person som hade sitt finger med i mycket under sin tid.

Men något har tagits upp här och en dag kanske någon skriver en mer utförlig levnadsbeskrivning över honom. Mig veterligt finns ingen sådan i dag.

Att anlägga natur eller låta urskogen växa

Ska naturvärden bedömas utefter hur väl en skog eller park sköts eller efter om den får växa och förfalla utefter väder, vind och tid?

Frågan är berättigad då jag är övertygad om att många ser urskogen och en förfallen park som ogenomtränglig och därmed ful och otrevlig. Medan de ser en väl ansad parkmark och väl gallrad skog som trevlig att besöka.

Men urskogen är inte för människans skull. Den är för biologisk mångfalds skull och ju mindre människor som besöker dessa områden desto bättre klarar sig denna miljö utan onaturlig påverkan av människan.

Samma sak med den förfallna parken där den nu finns. Den är även den en bra biologisk mångfald.

Den ansade parken, gallrade skogen och välskötta trädgården är däremot en rekreationsplats för människan. Den är vacker och tilltalar de flesta.

Varför den förfallna trädgården däremot inte accepteras i tättbebyggt område har inte så mycket med biologisk mångfald att göra som de tidigare nämnda områdena. Istället har förfallna tomter eller ej skötta trädgårdar i tätorter ofta blivit platser för skadedjur och skräp. De blir ofta en sanitär olägenhet då de av någon anledning drar till sig förstörelse och nedskräpning likt tomma hus drar till sig vandaler som smäller glasrutor och förstör byggnaden ut som invändigt.

Biologisk mångfald innebär inte att det är för människans skull.

Tillrättalagd natur är till för människans estetiska känsla.

Medan förfall är till skada för allt och alla.

Kunskapens uppkomst och kunskapens grund.

Lärande är kunskapsinhämtning och för att detta ska ske optimalt behövs en pedagogik.

Någon lär ut något som anses behövt att läras ut för något syfte. Samhällets, elevens framtid eller för att tillfredsställa något behov hos den lärande.

Vad som är kunskap är egentligen all ny erfarenhet som någon får. Men den behöver ibland förklaras för att inte missuppfattas eller till och med bli farlig.

Förståelse är en grund i all kunskap. Här har pedagogen sin uppgift. Att ge en förståelse för en kunskap. Alla kan självfallet lära sig själv. Antingen genom praktiskt inhämtande av någon som redan kan något. Se på hur någon gör. Experimentera. Alternativt om läskunskap finns läsa sig till kunskap eller se på bilder och ritningar.

Ur detta kan kunskap uppstå. Kunskapens grund är däremot något som man kan lära sig och som utgår från någon annans inhämtande av erfarenheter som kan läras ut.