Kristdemokrater önskar ytterligare högervridning, man förfasar sig då de kallar sig ett kristet parti.

Kristdemokraterna har lämnat allt vad kristet budskap handlar om och tagit steget till ett de välbeställdas parti. En ideologi som stigmatiserar sjuka och arbetslösa ekonomiskt, nu önskar krafter inom partiet en ytterligare högervridning och skattesänkningar för de mest välbeställda.

Om dessa drumlar till partiledare och anhängare läste sin bibel, då de ändå kallar sig kristna (vilken betydelse de nu lägger i detta) skulle de se hur Jesus umgicks med de stigmatiserade på sin tid. Hjälpte de sjuka och utsatta, inte tvärtom hyllade en agenda som gjorde motsatsen, vilket dagens kristdemokrater gör när de hyllar alliansens agenda.

Inte undra på att människor ser kristendomen som en förtyckarereligion genom historien. Arvet lever vidare hos kristdemokraterna. De får fler att avsky religion och ta avstånd från den, genom sin politik av förtryck av de svaga.

Partiet har även fräckheten att som slogan ha uttrycket ”För ett mänskligare samhälle” mänskligare för vem frågar man sig: för de redan välbeställda, de friska och de som har arbete? Ja, så fungerar alliansens politik och om nu partiets anhängare önskar en ytterligare högervridning då blir denna politik än mer uttalad.

Ovan nämnda slogan är ett hån mot långtidsarbetslösa, socialbidragstagare och utförsäkrade. Låt oss hoppas att Kristdemokraterna kommer under 4 % spärren nästa val och upplöser partiet och att medlemmarna går in i det parti de redan arbetar för, moderaterna.

Då kanske vi som är kristna kan få svenska folket att förstå vilka värden Jesus egentligen står för.

Dagens svenskar formas till att anse att sjuka o arbetslösa får skylla sig själva.

Det är rätt att de sjuka och arbetslösa ska lida anser majoriteten av svenska folketidag. Alliansen gick öppet ut med detta i sin arbetslinje och vann två val på detta och vem vet, kanske ett tredje även blir vunnet.

I artikeln framgår även att det anses att människor ska välja vilken trygghet de önskar. Bäst trygghet ger arbete. Men vad som inte framgår är varför inte alla ska få möjlighet till ett avlönat arbete. Skyldighet att söka finns.

 Men att söka ett arbete är inte samma sak som att få ett arbete.

Här finns individualismens agenda. Agendan som sorterar människor i fack. Agendan vilken alliansen kallar arbetslinjen.

Satsa på dig själv, förverkliga dig själv, gör karriär. Lyckas du och har de rätta kontakterna är du med i arbetslinjens (individualismens agenda) Sverige.

Misslyckas du så skyll dig själv, straffet kommer genom låg ersättning för din överlevnad. Samtidigt som människor som lyckats få ett arbete ser ner på dig och inte har något medlidande med dig, utan istället väntar på nästa jobbskatteavdrag eller lönehöjning, så du halkar efter än mer ekonomiskt.

Vi har fått ett samhälle uppdelat i optimister som tror på sig själva som bäst och i apatiska människor som ser sig själva som syndabockar och i många fall ser alliansens politik som den rätta. Rätt  i att behandla dem illa.

Olofsson skulle suttit kvar som ansvarig för Sveriges segregationspolitik.

Fel att Lööf tog över som näringsminister nu. Skammen i framtiden ska falla på Reinfeldt, Borg och Olofsson. Skammen av att ha förstört framtidstron och ekonomin för sjuka som utförsäkras och långtidsarbetslösa som förvaras i fas 3 utan hopp om en framtid.

Att då plötsligt ta in Lööf i eländet gör att det blir svårare att fördela ansvaret i framtida sociologiska forskningsprojekt, om vem som ska ses som ansvarig för vad i segregationen av svenska folket under första decennierna under 2000-talet.

För det är detta framtiden kommer att undersöka, när en ny generation av politiker kommer som försöker förstå varför svenska folket kunde acceptera en sådan politik efter ett välfärdsbygge och vilka politikerna var som indoktrinerade folket så lyckat att detta fungerade.

Visst, Lööf är samma skrot och korn som Olofsson, men att sedan veta vem som blir ansvarig för vad i de politiska beslut och idéer som kommer och vilken personlighet som behövdes för att detta skulle realiseras, kan bli förvirrande för framtida analyserande.

Lööf kunde tagit en annan post i regeringen, näringsministerposten skulle Olofsson behållit.

Utanförskapet tabu att nämna idag. Juholt tiger om socialdemokraternas historia.

Inte ett ord nämns om utanförskapet bland alliansen idag. Det nämns inget om hur arbetslösa får det sämre ekonomiskt, år för år, då ersättningen ligger kvar på samma låga nivå, oberoende av inflation och avgiftshöjningar.

När det beskrivs hur hushållens köpkraft ser ut nämns inte ovanstående grupper i media eller av politiker. Inte ens socialdemokraterna nämner dessa grupper då de förstår att svenska folket inget vill höra och ett nämnande kan få siffrorna för partiet att dala.

De i fas 3 och de utförsäkrade har blivit de man inte talar om, de har blivit de onämnbara som finns, men som ingen vill höra något om.

Segregationen och stigmatiseringen har gått längre och lättare än vad alliansen kunde drömma och hoppas. Så snabbt trodde de knappast det skulle gå att förvandla Sverige till ett ”vi och dom” samhälle. Nog kan ideologerna i partiet njuta sötebrödsdagar, de har lyckats indoktrinera majoriteten av svenskarna till åsikten att ”alla kan arbeta och få ett arbete, bara de söker ett.”

De är nu så självsäkra att de försöker skriva om högerns (moderaternas historia) partiprogram och framställa sig som folkhemmets skapare och de som var emot apartheid och fick fram allmän rösträtt i Sverige. Jag undrar när de försöker få svenska folket att indoktrineras i att vänsterpartierna var motståndare till allmän rösträtt och för apartheid?

Vad säger då socialdemokraterna om detta? Svar, ingenting!

De tiger och har bara i tankarna att Juholts eriksresa bland socialdemokraternas medlemsdistrikt ska få de medlemmar som är aktiva att stötta honom i hans partiledarskap.

Alliansen gör vad de vill och inget hindrar dem. Det finns idag bara en röst som försöker motarbeta detta och det är Aftonbladet. Alla andra med makt och kunskap tiger. Halleluja nya Sverige byggt på illusioner. 

Sverigedemokrater vildarna i politiken

Sverigedemokrater har blivit kända för att plötsligt hoppa av sitt parti för att söka medlemskap i moderaterna. Vi har bla följande exempel på före detta

sd-ledamöter som inte lyckats hitta ny hemvist, utan istället blivit politiska vildar.

Här finns några exempel: Vilde 1. Vilde 2. Vilde 3. Vilde 4.

 Det finns säkert fler och den gemensamma nämnaren är att dessa vildar sedan fryses ut och stöttar en egen politik, utan partipiska från något håll.

De är oroliga själar utan fast ideologi. Kanske första tecknet på framtidens politiker. Fasta värden och plikt är ovanligt idag. Istället är förändring och flexibilitet ledstjärnan och dessa vildar visar prov på detta.

Framtidens riksdag kanske består av personer istället för partier. Då blir personval viktiga, att man sedan inte kan lita på att den man röstar fram inte byter åsikter som vinden byter riktning, är en helt annan fråga.

Nu nämner inte moderaterna utanförskapet det ska glömmas bort.

 Allt trams som moderaterna och alliansen i sin helhet försökte få svenska folket att tro om att utanförskapet skulle bort nämns nu inte i deras partiprogram.

Inte diskuteras det och vi förstår alla som tvivlade på det ”nya arbetarpartiet” att de inte menade allvar med sitt trams om utanförskapet.

Istället har detta utanförskap ökat genom utförsäkring ur sjukförsäkringen. Idiotstopp av ersättningsnivå för de som är utanförskapets människor. Långtidsarbetslösa och utförsäkrade. Oberoende av basbeloppshöjning, inflation eller avgiftshöjningar ligger ersättningsnivån fast på samma nivå år för år och urholkar därför ekonomin för dessa grupper.

Alliansen bryr sig inte om utanförskap utan genom ovanstående segregeras svenska folket än mer i ”vi och dom.” Jag väntar bara på slutsteget, en minskning och en försvårning av försörjningsstödet, vilket verkar komma redan under denna mandatperiod.

Skammens regim fortsätter att omförhandla människovärdet och att sortera människor i olika fack. Utanförskapet ses som naturligt och nämns inte längre då det inte behöver nämnas, alliansens politik håller så länge svenska folket som inte tillhör utanförskapet får sina årliga lönehöjningar och löften om fler jobbskatteavdrag.

Så fungerar regeringens sysselsättning (jobblinje) för ickebehövda personer i regeringskansliet.

Den berömda till mantra tagna ”arbetslinjen” i Alliansens agenda gäller även överblivna och kanske inte arbetsintressanta socialgrupp 1, obehövda i regeringskansliet.

Men dessa skuffas inte ner i fas 3 eller får 65 % i a-kasseersättning.

Istället får de högavlönandebefattningar som generaldirektörer. Men utan myndighet, utan eget kontor och inga eller få arbetsuppgifter.

Likt vanliga svenskar som skuffats ner i fas 3 får de en sysselsättning, men till skillnad mot fas 3 are så får de en hög lön.

Detta är skillnaden mot fas 3 are. Fas 3 are har inga eller fel kontakter för att få ett arbete.

De i regeringskansliet har just detta, rätt kontakter och får då en bra lön, men sedan att det

inte finns arbetsuppgifter för denna lön är betydelselöst.

Lönen betalar vi skattebetalare, ingen privatföretagare.

Om inte detta visar hur klassamhället växer fram, sakta men säkert, och om inte detta visar på olika människovärde, då vet jag inte vad jag ska tro.

Ett förslag som folkpartiet nyligen lagt är förslaget om lägre lön för unga, vilket kan ses i samband med ovanstående.

En sortering av människor med syfte att förbilliga  Då det i första hand är unga som får arbete blir lönekostnaden mindre om deras lön sänks.

Inte blir det fler arbeten av detta. En seriös arbetsgivare anställer vid behov inte utefter om ungdomar får mindre lön. Skulle detta idiotförslag gå igenom och bekräftelsen av att fler unga då skulle få arbete, skulle det innebära att fler och fler medelålders och äldre blir arbetslösa.

Självfallet ska unga i första hand få arbete. Men det får de utan lönedumpning, det har de alltid fått. Att sedan ungdomsarbetslöshet finns beror på brist på arbeten. Många arbetsgivare missbrukar även alla bidragsmöjligheter som skapats för att få billig arbetskraft.

För att inte tala om idiotin av gratis praktikanter.

En regerings ansvar är att skapa arbeten, inte att dumpa lönerna för utvalda grupper av svenskar.