Nu slocknar Dawn då dess uppdrag är slutfört i asteroidbältet. Läs om dess uppdrag vid asteroiderna Vesta och Ceres.

Dawn vars uppdrag förlängdes flera gånger överträffar forskarnas förväntningar resultatmässigt när nu farkosten  slocknar ner på grund av bränslebrist. 

Denna farkost gav oss nya rön om småplaneterna Ceres  med dess ljusa mystiska punkter. Likväl som och av dvärgplaneten Vesta med sina berg och kratrar

 Dawn är den enda rymdfarkosten som kretsat kring objekt i asteroidbältet. 

Nu kommer den att fortsätta kretsa där tills den en gång krockar med något objekt eller kanske i evighet. Men nu tyst och ensam utan kontakt med Jorden. Kontakten har slocknat.

Bild av rymdsonden Dawn med dvärgplaneterna Vesta och Ceres i bakgrunden.

ATTRACT är projektet där nya avancerade mättekniker ska utvecklas bland annat för teleskop och annan mätutrustning för vidare avancerad rymdforskning

ATTRACT är ett projekt vilket sammanfogar världsledande forskningslaboratorier med industriexperter inom näringslivet i syfte att skapa ett europeiskt ekosystem för innovation till utveckling av nydanande teknik på väg ut på marknaden.

Här är ESO  en partnerna som finansierar 170 nya idéer med marknadspotential inom mätteknik och bildhantering. Syftet med projektet är  att skapa produkter, tjänster, företag och jobb baserade på nya metoder inom mätteknik och bildanalys.

 ESO själva bygger och driver en rad astronomiska teleskop som är bland världens mest avancerade och är därför beroende av avancerad teknik för att upptäcka och behandla bilder av intressanta astronomiska objekt.

ATTRACT är ett banbrytande initiativ som sammanför grundforskning inom astronomi och industrin i Europa för att inta en ledande roll inom nästa generations mätteknik och bildanalys.

ATTRACT finansieras av den Europeiska unionens Horizon 2020-program. Programmet vars syfte är att hjälpa till att förnya Europas ekonomi och förbättra människors liv genom att skapa nya produkter, tjänster, företag och jobb. 

 ESO själv är Europas främsta mellanstatliga samarbetsorgan för astronomisk forskning och med världens mest produktiva astronomiska observatorium vilket ligger i Chile. 

ESO innefattar 15 medlemsländer: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

ESO:s ambitiösa verksamhet innebär design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar vilka gör det möjligt för astronomer att göra nya banbrytande vetenskapliga upptäckter.

ESO har även en ledande roll i att främja och organisera samarbete inom den astronomisk forskning över hela världen. 

Bild:  Radioteleskopet  RTF-32 vid observatory Zelenchukskaya i Ryssland.

SPT2319-55 en galax som kanske inte finns numera men en gång ven en ödesdiger vind här.

För första gången har forskare gett ut en rapport publicerad i tidningen Science magasine.  om en galaktisk vind i aktion i universums barndom. Tack vare lite tur och en hel del noggrann undersökning observerade forskare att en vind innehållande material för stjärnbildning svepte bort detta från galaxen SPT2319-55 då .

Hur galaxen ser ut idag vet ingen och kan inte sökas. Men då vinden med materia så snabbt lämnade galaxen som vi ser det idag är det möjligt att galaxen inte existerar idag. Stjärnbildningen var stor först här efter Big Bang men sedan fick stjärnbildningsmaterialet kurs från galaxen ser det ut som och det är detta vi kan se numera. Miljarder ljusår bort.

 Utan en början av snabb stjärnbildning skulle galaxen inte existerat redan då.

Men stjärnorna i den måste ha åldrats sedan des och i nutid kanske alla slocknat. Det kan vi inte veta. Stjärnor döds och slocknar men om inte nytt stjärnmaterial finns för nya stjärnor slocknar teoretiskt en galax till slut.

Detta kan ha hänt SPT2319-55  om vi tolkat det skeende vi kan se från denna.

 Om nu inte av någon för oss okänd händelse nytt stjärnmaterial kommit in i galaxen under de följande eonerna.

Resultaten i rapportens analys utefter de data man har visar att vinden agerar för att störa och ta bort den molekylära gasen i SPT2319−55. Detta får sannolikt resultatet att den först snabba stjärnbildning i galaxen (100 miljoner år troligen efter Big Bang var stjärnbildningen stor) kommer  att släcka ny stjärnbildning genom att materian för detsamma försvinner. 

SPT2319-55 kan därför ha försvunnet numera.

Enligt forskarna kan därför SPT2319-55 ha dött ung som galax genom brist på stjärnförnyelse. Såvida inte nya gasmoln kommit in i galaxen eller försvunnen materia återkommit på något vis.

Det finns mycket vi inte kan förklara av universum och ofta får ett svar till effekt att nya frågor uppkommer. Kommer vi en gång att förstå vad vi lever i och vad vi är? Min tro är att det knappast är möjligt även om superdatorer tar över teoretiserandet och påstår möjligheter. De kan ju aldrig komma med svar utan alla data om verkligheten och dess händelser i tid och rum.

Inget säger ens att tid och rum existerar fast vi upplever det vi kallar detta. Vi är individer i en för människan upplevd verklighet för att kunna se, förstå och agera. Men för att förstå verkligheten (om den finns som vi upplever den) bör neutrala krafter utanför vår verklighet och vårt universum vara de som undersöker den och komma med svar. Men det faller troligen enligt den kunskap vi har på sin egen orimlighet.

Mystisk hexagon kunde ses på Saturnus norra pol.

På Saturnus nordpol har en sexkantig form upptäckts och fotograferats. Se medföljande länk.

Det var under Cassini Huygens uppdrag detta fenomen upptäcktes.  Den ovanliga virveln cirkulerande hundratals kilometer i stratosfärskiktet på nordpolen på Saturnus.

Ännu analyseras data från detta uppdrag vilket pågick i 20 år. Själva kontakten med farkosten upphörde 2017 efter många år runt Saturnus och dess måne Titan.

Troligen är detta fenomen av sexsidigt atmosfärfenomen gas på skilda höjder som ger fenomenet.

Man får tankar till kristallers och även snöflingors former vilka verkar vara universella på mikronivå och kanske även i makronivå som här.

Mysteriet kvarstår dock varför denna form? Framtida forskning kan kanske ge svaret. Till dess kan vi filosofera och tänka vidare över det.

James Webb Space Telescope lanseras 2021 därefter kan vi upptäcka mer om vår verklighet

James Webb Space Telescope lanseras under 2021 och kommer då att bli en stor uppgradering i avsökningen av universum.

Observatoriet (se bild ovan) kommer att söka efter skenet efter de första stjärnorna och galaxerna som uppkom efter Big Bang. Observatoriet kommer även att utforska avlägsna planeter runt andra stjärnor därute. Men även att lösa mysterier i vårt eget solsystem.

Anläggningen kommer att styras från Mission Operations Center (MOC) på Space Telescope Science Institute i Baltimore i Maryland.

James Webb Space teleskopet blir världens främsta rymdobservatorium i framtiden. Det kommer att lösa mysterier i vårt solsystem, se bortom det till avlägsna planeter runt andra stjärnor och de mystiska strukturerna och ursprunget till vårt universum och vår plats i detta. Observatoriet är ett internationellt projekt som leds av NASA med sina partner, den Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Canadian Space Agency (CSA).

Förhoppningarna är stora på vad som kan hittas med detta teleskop. Självfallet är jag lika nyfiken på vad som kommer att hittas och (förmodar jag)  kommer många överraskningar att hittas som kommer att förvåna mänskligheten.

Bild på hur det ska se ut.

Mars kan ha funnits betydligt närmre Venus en gång för länge sedan.

För några miljarder år sedan flödade vatten på Mars yta och även atmosfär fanns här. Men efter ytterligare många år förlorade planeten sin atmosfär och förmågan att hålla fast flytande vatten på ytan. Det finns en del teorier om vad som orsakade detta.

Nu läggs ytterligare en till dessa. I den ses Mars en gång ha legat nära Venus och båda påverkade varandra. Flytande vatten och atmosfär kanske fanns på båda två. 

I ett skede av ca 100 miljoner år var allt frid och fröjd men deras närhet till varandra blev ostabilt och snart försvann Mars ut från och bortom Jorden och vatten och atmosfär försvann ut i rymden men en stabil bana uppstod snart för Mars. Obs Jorden hade troligen redan en stabil bana och ska inte ses som en ytterligare partner i närheten av ovanstående planeter men likväl i närheten annars hade inte vatten etc kunnat vara flytande under en längre tid. Men jag undrar dock varför banorna ändrades för dessa planeter? Vad hände? 

Venus försvann mot solen upptog en ny stabil bana och här inföll en katastrof av växthusformat. Atmosfären blev en drivkraft för att hålla kvar värme och ingen möjlighet för att något levande skulle kunna existera uppstod. 

Hur mycket av detta som inträffat och varför vet ingen men scenen är inte omöjlig. Genom lägre gravitation försvann merparten av Mars atmosfär och flytande vatten då Venus närhet inte längre påverkade Mars (om jag inte missuppfattat teorin). 

Medan växthuseffekten genom Venus närmare bana till solen fick denna att få en mycket molnig atmosfär där värmen ökade till en nivå att inget vatten kunde finnas.

Hur kommer en framtida Marsbosättning att se ut?

Mer än 87000 personer använde sin kreativa sida för att designa den perfekta Marskolonin i HP Mars hem Planet Rendering utmaningstävling.

Idéerna vällde in och resulterade i en stor uppsjö av framtida Marsteknologi allt från science-fiction-liknande fordon till skilda fantasifyllda livsmiljöer.

De vinnande projekten bedömdes hur väl underbyggda de var och användbara utifrån dagens vetenskap och tekniska begränsningar men även utefter  deras kreativitet.

Kolonier med bostäder, butiker, skolor, utrustning, kollektivtrafik och allehanda viktiga bekvämligheter som behövs för människor ska kunna existera i den hårda Marsmiljön. Den gången kolonisering blir verklighet (om det nu blir så).

Se medföljande länk där ett flertal exempel på framtida Marskolonier är beskrivna bildmässigt.

Bilden är ett exempel men inte ett av de som deltog i tävlingen utan ett legobygge.