Fåfängans möjligheter.

Att hålla sig förmer än vad man är.

Detta är fåfänga. Beroende på person och under vilka omständigheter denne lever och verkar är fåfänga för en person negativt medan samma fåfänga för en annan är naturligt och ses som rätt och riktig av omgivningen.

Exempel på de som är och ses och ska vara fåfängliga är divor. Personer som ses och benämns som detta ses inte som negativa utan som något naturligt förekommande, oftast inom artistvärlden.

Många ser med avundsjuka upp till dessa medan de som är vanliga medelsvenskar och är fåfänga ses ned på och skrattas åt i smyg.

Beroende på vem du är blir normer och regler olika. Om du inte konstruerar dig enligt den plats i samhället du hamnat på får du problem.

Se dig själv. Förstå dig själv. Se dig utifrån, först då hittar du din plats och kan konstruera något hållbart som accepteras även av din miljö.

Kan barndomsminnen vara en flyktväg när livet krisar?

Vi har läst om hur livet passerar revy när det tar slut.

Kan det vara en flykt av psyket till en tid när livet sågs som oändligt och slutet avlägset och omöjligt?

Det är mycket troligt. Men hur fungerar det då för de som ingen vacker barndom hade?

Man läser sällan om detta, men troligen upplever de någon rofylld plats där de kunde dra sig undan en mindre bra barndoms upplevelser.

Barndomen är troligen flyktvägen psykiskt för många när krisen fullbordas. Man går tillbaks utvecklingsmässigt till en tidigare nivå som psykologer benämner regression.

Det finns smärtor vi inte klarar, trauman vi måste fly från psykiskt för att överleva. Då har vi enbart tidigare upplevelser att fly till. Det är människans enda möjlighet utöver en stark gudstro.

Högt blodtryck kan vara känslobetonat.

Känslor speglar av sig i kroppsliga symptom.

Det vet de flesta i dag. Att behandla kroppsliga symptom när själen mår dåligt ger aldrig ett helt positivt resultat. Man kan bedöva med psykofarmaka, men inte bota.

Samma sak är det med blodtrycket. Många gånger har en dålig kost, övervikt och arv med vilket blodtryck en person har.

Stress och oro påverkar även. Men i vården ges nästan alltid i första hand medicin mot blodtrycket, vilket resulterar i livslång medicinering.

Jag är övertygad om att om kostförändringar görs skulle färre behöva ta medicin och få önskar väl bli medicinberoende. Att vara det kan resultera i elände om samhället kollapsar och medicintillgången med den.

All vård bör utgå från att få en sjuk att snarast möjligt med alla medel göra denne i ickebehov av medicin.

I dag är medicin första anhalten, då det är billigast att döva och dämpa än att bota, som kan kosta oerhört mycket för samhället, ta lång tid och då måste även patienten samarbeta. Men att få patienter att samarbeta kan vara största problemet. Vi ser ju hur människor i dag fortsätter använda droger fast de vet att de sakta tar livet eller hälsan från sig själva.

Utan patientens samarbete finns bara ett alternativ, medicinering. Många läkare tar till detta i första hand då de är trötta på patienter som inte tror på bot eller lindring utan ett apoteksrecept i handen när de lämnar sin doktor.

Åskådning, vad är det?

Att ha en tro på något.

Vara religiös och kanske be dagligen till en Gud man tror på.

Tryggheten av att veta att en skapare och beskyddare finns.

Jag är själv troende men anser att många församlingar av svenska kyrkan har sekulariserats och blivit navelskådare där tro förändras efter samhällsklimatet.

Man ser sig som en grupp av fasta deltagare i sammankomster mm och där regler antas och ska följas för just denna församling.

Det är svårt att känna sig deltagande i en kyrka i dag då regler och normer förändras kontinuerligt även i kyrkans värld.

Fasta värden finns få och det ses inte behövligt att besöka kyrkan varje helg. Istället ser vissa inom kyrkan det konstigt om samma person kommer helg efter helg.

Jag dömer inte alla församlingar efter detta, men de finns.

Flexibilitet finns därför som ledstjärna idag inom livsåskådning. Åskådning kan därför betyda flexibilitet eller underkastelse av nya normer utan bibeltro men med dogmer därifrån som inte behöver följas för att kalla sig kristen.

En ledare ska passa i sin tidsepok.

Ledarutbildningar i all ära.

Men det som i dag blir en bra ledare är i morgon en passé ledare.

Kraven på hur en ledare ska agera och vara skiftar från tid till tid och politiskt klimat.

Auktoritära ledare i ett hierarkiskt organisationssystem har alltid funnits och fungerat i de flesta fall.

I dag ska det vara demokratiskt och ett tag var så kallade lärande organisationer ett ideal.

Målstyrning har även funnits under ett flertal år och kan väl ses som ideal fortfarande. I dessa organisationer är hierarkin inte så uttalad som i gamla system som kunde ses som diktatoriska.

Men ledare ska passa i sin tid. I en lågkonjunktur där konkurrensen är mördande kan gamla tiders diktatoriska ledare passa bäst. Då måste snabba beslut tas och möten och diskussioner stå tillbaks för diskuterande medarbetarbeslut.

Ledare av skilda slag behövs. Rätt ledartyp för en viss tidsanda är idealet. Ibland demokratisk, ibland diktatorisk. Ibland med lyssnande öra för medarbetarnas önskemål, ibland för att besluta utan misskund med dessa.

När kommer en skolreform av ett slag som speglar vår föränderliga värld?

Kanske den redan finns.

Som allt annat i samhället kanske skolorna och dess förutsättningar i form av undervisning, regler och normer redan ändras oupphörlig och därigenom speglar vår föränderliga värld.

Förändringsivern finns kanske redan här som i övriga samhället.

Nya normer och regler uppstår och omarbetas hela tiden i en allt snabbare takt. Är det så redan? Jag vet inte.

Men som i samhället i övrigt bör det vara så eller bli så. I annat fall lär sig eleverna inte att en regel som gäller i dag kan bli helt annorlunda i morgon.

Det som gäller som praxis i dag kan vara helt fel i morgon.

Inga fasta värden eller regler finns.

Då blir skolan en spegling av samhället och vuxenlivet.

Sociala normer och rättigheter likväl som skyldigheter som ett barn lär sig i första klass kan omkullkastas i andra klass.

Inget kan vara rätt för livet enbart för stunden. Då har vi fått en föränderlig skola som speglar det otrygga och föränderliga samhället av i dag.

Inga fasta värden och omförhandlingar av existerande värden om inte ännu dagligen så flera gånger årligen, ofta i samband med budgetframställningar där politiker ger linjer för hur man ska arbeta i olika förvaltningar mot och för människor.

Husförhören kanske skulle återinföras.

Men knappast som förr av religiös karaktär.

Istället skulle dessa hållas av Försäkringskassan och Socialförvaltningen. Syftet skulle vara att kolla så människor visste om sina skyldigheter och rättigheter.

I dag ses inte bara Socialförvaltningens handläggare som svåra och kalla tjänstemän, vilket var vanligt förr.

I dag ses även Försäkringskassans handläggare som sådana, och det i större mängd än de sociala.

Förr sågs Försäkringskassan som en hjälpsam och trevlig myndighet där man kunde få hjälp. I dag är deras uppgift att så få som möjligt ska få hjälp.

Men för att människor ska förstå paradigmskiftet bör en massutbildning av svenska folket ske så vi alla vet vad som gäller i dag. Det räcker inte med att politiker skallar ut sitt hat mot arbetslösa och sjuka utan att förklara konkret vad som gäller.

Men för att människor ska förstå behövs utbildning och som jag påstår en ny form av husförför där människor kan få raka besked och frågor besvarade.

Vi lever i en ny tid medan många fortfarande i tanken lever i en förgången tid. Paradigmskiftet de senaste åren har få helt kännedom, om vilket man kan höra av bekanta och okända, för att inte ta del av på tidningars insändarspalter. OBS; på dessa kan man dock även läsa sanningen om hur regler i dag skoningslöst slår. Men då sanningen skrivs ut kommer dagdrömmarna snart till tals igen, genom att påstå att vi lever i de bästa av världar, där sjuka och arbetslösa har det lika bra som de som arbetar och har lön.

En stor upplysningskampanj behövs, men vilka skulle vilja stå för den? Knappast Alliansen, skulle de göra detta skulle de få nära 0% i nästa opinionsundersökning.