Metan avdunstar från Pluto men en del hamnar på oväntad plats och ses där.

Hela tiden försvinner en liten del av Plutos metan och kvävgas ut i rymden. Detta fortgår hela tiden.

Ca 2,5% av denna metangas hamnar på månen Charons ytan där den sakta flyter fram. Detta gör att det över tid gett Charon dess rödaktiga yta. Först nu har man kommit fram till detta, vad som gett eller ger Charon dess rödaktiga yta  och bildat denna färg. 

Eventuellt har en liten mängd vatten även med detta att göra för att så ska kunna ske. 

Att Pluto sänder ut röntgenstrålning överraskar.

Källan till röntgenstrålning från Kuiperbältet verkar vara Pluto.

Chandra teleskopet har visat detta för förvånade astronomer. Samspelet mellan solvinden och gaser i Plutos atmosfär tror de ger denna strålning ut.

Upptäckten togs först inte på allvar då Pluto som stenplanet och utan magnetfält inte borde alstra röntgenstrålning. Men nu har det accepterats att så sker ändå. 

Nästa steg är att fundera ut hur integrationen funkar mellan gaserna i atmosfären och solvinden för att fenomenet ska uppstå vilket det bevisligen gör.

Gigantisk meteorit har hittats i Argentina

Området där den hittats är ett stort nedslagsområde nordväst om Buenos Aries och nedslagen är ca 4000 år gamla.

Det är den tredje storleksmässigt som hittats på Jorden och vikten uppskattas till 30 ton. Ännu är den inte helt frilagd därför är vikten inte helt fastställd. Arbetsnamnet på den är Gancedo. Den näst största meteoriten som hittats i världen finns i samma område den väger 37 ton och kallas El Chako.

Störst hittills funna meteorit är en med namnet Hoba. En 66 tons meteorit funnen i Namibia där den slog ner för ca 80000 år sedan.

Motstridiga uppgifter från Ryssland om en mystisk signal från rymden.

Först kom uppgiften om att det var en högintressant signal från en eventuell intelligens därute. Signalen kom från en stjärna HD164595.  95 ljusår från oss vilken bevisligen har en planet i sitt solsystem.

Upptäckten gjordes från Ratan-600 teleskopet i Zelenchukskaya i Ryssland för ett tag sedan men offentliggörs först nu.

Sändningen av signalen sker på 11Ghz och kan teoretiskt vara  någon form av  kommunikation  mellan markstationer och satelliter i närområdet vid stjärnan har astronomen Suntzeff vid observatoriet uttalat för media.

1 miljard stjärnor hittills katalogiserade i vår Vintergata. Vad finns däruppe?

ESA Gaia satellit har i dagarna uppnått 1 miljard stjärnor i sin katalogisering av vår Vintergata. Men det är inte ens hälften av antalet som finns i vår galax.

Tänk då på de många miljarder galaxer som finns därute och att var och en av dem ofta innehåller miljarder stjärnor.

Tänk även på att troligen alla av dessa stjärnor har planeter i banor omkring sig.

Hur många möjligheter till liv eller andra otroliga upptäckter finns det då inte att göra däruppe?

Tanken svindlar.

. Hur mycket bränsle innehåller Jorden? 63 nya Kvaser har upptäckts på senare tid

Det behövs kärnreaktioner för att plattorna (våra kontinenter) ska kunna röra sig. Det behövs energi för att jordbävningar och vulkaner ska kunna existera.

Men hur mycket av den energi som fortskrider dessa sedan Jordens skapelse finns kvar och när avstannar processen?

Ingen vet men mätstationer är igång nu för att räkna ut detta. Resultatet ska vara klart ca 2025.

Nu till något helt annat. kvasarer och dess ljus.

Kvasar är en otroligt aktiv och ljusstark kärna i en galax. Så ljusstark att dess värdgalax där den finns ej kan ses utan hjälpmedel. Dessa kvasarer är så ljusstarka i röntgenområdet att de kan ses inom detta spektra 13 miljarder ljusår bort.

De tros vara ljuskällor från universums barndom och är intensiva energislukare.

De 63 nya kvasarer som nu upptäckts hoppas man ska kunna ge ytterligare ledtrådar till hur universum bildades och dess första tid utvecklingsmässigt.

Detta då bildandet och utvecklingen av de första ljuskällorna är ett av de största mysterierna i universum som väntar på en lösning.

Månen får besök 2018 senast var i dec 1972.

Senast Månen fick besök var 1972. Då landade den sista av Apollobesättningarna Apollo 17. Sedan har det varit tyst. Inte ens runt månen har någon farkost med människor ombord rest.

Nu ska det för första gången på 46 år ske. Men då enbart genom att denna besättning rundar månen. Ingen landning i vår tid är planerad.

Farkosten byggs just nu och har arbetsnamnet Orion. Som det ser ut ska den troligen inte vara bemannad. Men det är ett steg mot ett eventuellt nytt månprogram.